15 maj 2024

Efter en hjärtinfarkt är utlandsfödda mindre benägna att delta i återfallsförebyggande hjärtskola än inrikes födda patienter. Men med tillgång till en professionell tolk ökar deltagandet. Detta enligt en studie som letts av forskare vid LiU.

 

Manlig läkare vid undersökningsutrustning i sjukhusmiljö.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt betydelsen av tolkar för utlandsföddas deltagande i så kallad hjärtskola efter en hjärtifarkt.Emma Busk Winquist

– Vår slutsats är att sjukvården alltid ska eftersträva att erbjuda en professionell tolk. Det verkar som att tillgång till tolk gör att utrikesfödda deltar mer i hjärtskola, och den utbildningen i sin tur verkar ge lika bra effekt för utlandsfödda som för svenskfödda. En viktig aspekt här är att vården ska vara jämlik och fungera bra för alla, säger Sammy Zwackman, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare vid Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Återfall kan förebyggas

I Sverige erbjuds alla som har fått en hjärtinfarkt att delta i en interaktiv patientutbildning som heter hjärtskola. Syftet är att förhindra återfall i en ny hjärtinfarkt. Tidigare forskning har visat att hjärtskola har positiva effekter för dem som deltar och är förknippat med att de lever längre. I utbildningen får deltagarna lära sig om hur de med kost, motion, rökstopp, stresshantering och liknande livsstilsförändringar samt livslång läkemedelsbehandling kan minska risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom.

Porträtt av äldre man.
Joakim Alfredsson, biträdande professor.Hilda Alfredsson

– En stor del av att förebygga återfall i hjärtinfarkt handlar om att förändra sin livsstil. Vi vet att livsstilsförändringar är svårt och att kommunikation är en viktig del i den processen, vilket kan göra det svårare för den som inte behärskar språket, säger Joakim Alfredsson, biträdande professor vid samma institution och även han överläkare vid kardiologiska kliniken, som har lett studien som har publicerats i tidskriften IJC Heart & Vasculature.

I Sverige är drygt var femte person utlandsfödd och en stor del av dessa behöver tolkning. En tolk kan fungera som en slags kulturell ambassadör och vara en brygga mellan patienten och vårdpersonalen. Dessutom har andra studier visat att patienter som inte erbjuds professionell tolk inom vården generellt har längre vårdtider och fler återinläggningar.

Brist på studier

Men det saknas forskning om betydelsen av tolkar inom hjärtvård. Forskarna ville därför titta på hur stor andel av hjärtmottagningarna som erbjöd professionell tolk och hur deltagandet i hjärtskola ser ut.

Porträtt av man i läkarklädsel i sjukhusmiljö.
Sammy Zwackman, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och överläkare vid Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.Emma Busk Winquist

– En tredjedel av mottagningarna erbjöd inte professionell tolk, och det förvånade mig. Det kan ha förändrats sedan år 2016 – det vet vi inte – men budskapet om betydelsen av tillgång till professionell tolk är detsamma, säger Sammy Zwackman.

Forskarna fann nämligen skillnader i deltagandet i hjärtskola mellan hjärtinfarktpatienter beroende på var de var födda. Av utlandsfödda som fått en hjärtinfarkt deltog en av tre personer i hjärtskola, medan hälften av personerna som var födda i Sverige deltog.

Ett positivt fynd var att på de sjukhus som erbjöd professionell tolk vid läkarbesök var deltagandet bland utlandsfödda högre än på de sjukhus som inte gjorde det (36,4% jämfört med 27,5%, p=0,002). Det var däremot inte någon skillnad i svenskföddas deltagande mellan sjukhusen med och utan tolk, så forskarna menar att skillnaderna i utlandsföddas deltagande inte beror på att vissa sjukhus generellt är bättre på att få patienter att delta i hjärtskola.

Positiv effekt

Hjärtskola hade positiv effekt när det gällde att uppnå behandlingsmålen, både för utlandsfödda och svenskfödda. Målen handlar om att komma ner till önskade värden av blodtryck och LDL-kolesterol samt att sluta röka och delta i fysisk träning som en del i hjärtrehabiliteringen.

I studien användes en enkät som besvarades av alla 78 mottagningar i Sverige som arbetar med rehabilitering efter hjärtinfarkt. Drygt 8 300 personer som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016 följdes genom det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART. Av dessa var nästan var femte person, eller 20 procent, födda utomlands, vilket alltså speglar befolkningssammansättningen i landet.

Studien finansierades med stöd av bland andra Familjen Kamprads stiftelse, Forte, Riksförbundet HjärtLung och Svenska Kardiologföreningen.

Artikeln: Provision of professional interpreters and Heart School attendance for foreign-born compared with native-born myocardial infarction patients in Sweden, Sammy Zwackman, Margret Leosdottir, Emil Hagström, Tomas Jernberg, Jan-Erik Karlsson, Sofia Sederholm Lawesson, Halldora Ögmundsdottir Michelsen, Annica Ravn-Fischer, John Wallert och Joakim Alfredsson. (2024). IJC Heart & Vasculature, publicerad online den 23 mars 2024, doi: 10.1016/j.ijcha.2024.101392

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt av man (Carl Fredrik Graf)

Carl Fredrik Graf får LiU:s förtjänstmedalj

Avgående landshövding Carl Fredrik Graf tilldelas Linköpings universitets förtjänstmedalj för ”sin vilja och förmåga att samla regionens olika krafter i arbetet för en positiv samhällsutveckling”. Medaljen delas ut vid den akademiska högtiden 1 juni.

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.