16 juni 2020

Historiskt sett varade vikingatiden en kort period. Men den har satt djupa spår och gång på gång blossar intresset för vikingar upp. Religionshistorikern Fredrik Gregorius ska i ett nytt projekt undersöka vad vår fixering av vikingar handlar om.

Vikingahjälm för turisterDagens turistsouvenirer har väldigt lite gemensamt med vikingatiden. Foto igorr1Små vikingar i plast, hjälmar med horn och vikingasmycken tittar ut från turistbutikerna i Gamla stan i Stockholm. Några mil bort ligger Gamla Uppsalas fornlämningsområde, en av Sveriges viktigaste historiska platser, som också lockar olika grupper av vikingaintresserade. Kullarna är föremål för turism, men också för vikingalajv, meditation och blot, ritualer till asagudarnas ära.

–Varför kan vi inte släppa vikingarna? Jag är nyfiken på vad den här fixeringen av vikingar handlar om, säger Fredrik Gregorius, lektor i religionshistoria.

Fredrik Gregorius arbetsplats är sedan sex år tillbaka vid Linköpings universitet, men idag möter jag honom via datorn, där han sitter uppklädd i skjorta i hemmet. Ett läge han inte är helt tillfreds med.

Han ligger i startgroparna för att dra igång forskningsprojektet ”Back to Blood: Pursuing Future from the Norse Past” som handlar om tolkningar av fornnordisk kultur i dagens Skandinavien. Fredrik Gregorius ska undersöka det återkommande intresset för fornnordisk religion och vikingar ur olika perspektiv, exempelvis religiösa, kulturella och ekologiska. Forskningen görs tillsammans med kollegor vid universiteten i Stavanger och Oslo.
Vikingatiden är här för att stanna
Fredrik Gregorius

VikingarollspelAtt testa på vikingaliv för ett tag är populärt, exempelvis genom blot och vikingalajv.
Foto Ludvig Thunman / TT
Hade allt varit som vanligt hade han påbörjat sitt fältarbete i Gamla Uppsala, Uppåkra och Lofoten. Platser som starkt förknippas med vikingar.

–Nu har jag missat ett blot i Gamla Uppsala som ett trossamfund för nordisk naturreligion anordnar. Blotet skulle varit en del av mina studier av religiösa ritualer, säger han och suckar.

Vikingarna lockar anhängare från olika grupper

Att föreställningar om vikingatiden har spelat stor roll för nationalsocialistiska grupper är välkänt. Mindre känt är det att vikingatiden även har religiösa anhängare och att vissa miljöintresserade vurmar för vikingarnas liv i samklang med naturen.

Fredrik Gregorius, porträtt i Key-huset– Även Socialdemokraterna har tidigare i historien refererat till vikingar för att belysa allmän rösträtt. Det är inte helt ovanligt att koppla an till vikingarnas ting och den demokrati de hade. På 1800-talet var det särskilt vanligt.

Den brännande frågan för Fredrik Gregorius är inte bara hur olika grupper använder sig av vikingarna och deras platser, utan också vad som lyfts fram i olika sammanhang. Och vad man helst vill tiga om.

– Efter andra världskriget har man velat tona ner Gamla Uppsalas betydelse eftersom det fornnordiska associerades med Hitler. Det bidrog till att utgrävningar av platsen dröjde. Men genom förnekande visar man egentligen bara hur viktigt något är! Då gör man ju en poäng av det. Jag tycker det är intressant att platsen är politiskt kontroversiell även idag.

Inte heller de arkeologer och historiker som hyser intresse för Gamla Uppsala och andra historiska platser undkommer Fredrik Gregorius granskande öga.

–Hur väljer de vad som ska lyftas fram? Vad väljer museianställda att göra utställningar av exempelvis?

Vad väljer vi att se i vikingarna?

Historien, menar Fredrik Gregorius, tolkas utifrån den tid och kultur som vi lever i. Vår tids vurmande för vikingar och det fornnordiska är alltså ett uttryck för det människor tycker är viktigt just nu.

– Den fornnordiska mytvärlden tas inte emot neutralt. Den tolkas genom ideologiska glasögon. Så det intressanta, för mig som religionshistoriker, är inte vad som är sant, utan varför vi väljer att TOLKA historien på vissa sätt.

Med tanke på att vikingatiden rent historiskt varade en kort period är det lite konstigt att den bitit sig fast så länge. Och att den blivit föremål för tolkningar i så många olika perioder. För en religionshistoriker som Fredrik Gregorius är det detta som gör det så intressant.

– Vikingatiden är inte bara ett uttryck för nationalism, den är så mycket mer. Och vad detta ”mer” handlar om ska jag undersöka närmre. Efter corona. Vikingatiden är här för att stanna.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Studentantalet fortsätter öka – särskilt inom AI och IT-säkerhet

För femte året i rad ökar antalet studenter rejält på LiU. Sedan 2019 är ökningen nästan 40 procent. Fristående kurser är det som ökar mest och särskilt inom aktuella områden som AI och IT-säkerhet.

Vlatko Milic står med sin dator och tittar ut genom ett fönster.

Hans forskning kan leda till ökad matsäkerhet i Sverige

Uppsala eller Linköping? För Eskilstunasonen Vlatko Milic föll valet för 14 år sedan på LiU. Att han skulle bli kvar efter studierna, doktorera och bli forskare var inte självklart. Nu har han inlett forskning som skulle kunna öka Sveriges resiliens.

Person håller en liten glänsande skiva med pincett.

Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har LiU-forskare visat i en ny studie.