"Blev chockad"
Rysslandsforskaren och biträdande lektorn Johanna Dahlin reagerade som alla andra när Ryssland inledde sitt angreppskrig mot Ukraina den 24 februari. Med bestörtning. Visst fanns en mångårig konflikt mellan länderna, visst kände sig Ryssland hotat och trängt av Nato och visst pågick sedan 2014 ett lågintensivt krig i den östra regionen Donbass – men fullskaligt krig? Nej, det var helt oväntat.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på besök i Bucha utanför Kiev. Foto UKRAINIAN PRESIDENTIAL PRESS SER
- Jag trodde aldrig att det skulle hända. Jag blev chockad, något som de flesta ryssar också blev. Det förekom vapenskrammel vid gränsen, men det fanns ingenting som sade att det skulle bli fullskaligt krig, säger hon.
Många har beskrivit kriget som ”Putins krig”, men Johanna Dahlin tycker att den beskrivningen är alltför förenklad. I stället är angreppet ”den ryska ledningens krig” med stöd i den ryska befolkningen. Bland ryssarna har Putin länge varit populär för att han efter det kaotiska 90-talet efter kommunismens fall bidragit till två saker: stabilitet och ökat välstånd.
Om den initiala reaktionen på krigsutbrottet var förvåning har opinionen inom Ryssland efter hand polariserats. När den här artikeln skrivs i slutet av april visar opinionsundersökningar att två tredjedelar av ryska folket stödjer kriget.
- Sen måste man vara försiktig med de där undersökningarna. De görs av statliga opinionsinstitut och många säger det de förväntas säga. Men oavsett det finns utan tvekan ett folkligt stöd, säger Johanna Dahlin.
Historiska förklaringar
Den som söker efter historiska förklaringar till kriget kan börja på 800-talet då det första ryska riket – föregångaren till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina – grundades av nordiska vikingar i Kiev. Den statsbildningen är orsaken till att många i Ryssland betraktar både Ukraina och Belarus som en del av det egna landet, eller i vart fall som nära förbundna broderländer.
Vladimir Putin vid firandet av Segerdagen 9 maj i Moskva. Foto KIRILL KUDRYAVTSEV
I modern tid frigjordes Ukraina från Sovjetunionen 1991, och accepterades som självständig stat så länge landet ändå gjorde ungefär som Ryssland ville. Den orangea revolutionen 2004 och majdanrevolten 2014 (uppkallad efter självständighetstorget i Kiev) ändrade detta. Ukraina sökte sig västerut och började tala öppet om både EU- och Natomedlemskap.
Den ryssvänlige presidenten Janukovitj vann valet 2010 men störtades i revolten fyra år senare. Ryssland svarade med att annektera Krim och stödde fram till det nu pågående kriget mer eller mindre öppet rebeller i de östra provinserna Luhansk och Donetsk.
- Ukraina är oerhört viktigt för Ryssland och har en särställning tillsammans med Belarus. Därför tror jag inte att Ryssland skulle gå vidare och anfalla till exempel Polen om man skulle vinna kriget. Ukraina är speciellt, säger Johanna Dahlin.
Påverkar grannar
Förutom de historiska banden handlar kriget också om den ryska intressesfären. Det vill säga att Ryssland anser sig ha rätt att påverka grannländer i ryssvänlig riktning.
- Den ryska ledningen tänker fortfarande som den gjorde under kalla kriget och oroas av Natos utvidgning, i synnerhet om Ukraina skulle gå med. Man känner sig trängd av västvärlden och har samtidigt kvar egna stormaktsdrömmar från sovjettiden. Även en stor del av befolkningen tänker på det här sättet.
Hur tar kriget slut?
- Ryssland har ju sagt att målet är att Ukraina ska vara neutralt, att Krim införlivas med Ryssland och att republikerna Donetsk och Luhansk erkänns. Just nu är det väldigt svårt att se att Ukraina kan gå med på det. Det känns som att kriget kan pågå väldigt länge.
Soldatmödrar
Grymheterna mot civila är svåra att förstå och motverkar snarast Rysslands möjligheter att vinna kriget. "Jag kan inte förklara det, inte mer än att människor gör hemska saker i krig", säger Johanna Dahlin. Foto Charlotte Perhammar
Det som möjligen kan öka oppositionen inom Ryssland, och på längre sikt bidra till fred, är protester från anhöriga till dödade ryska soldater. Ukraina uppger att över 20 000 ryska soldater dödats, och även om siffran är överdriven har kriget utan tvekan varit mycket kostsamt i människoliv. Putin lyssnar på soldaternas mödrar, sägs det ibland, och efter kriget i Afghanistan uppstod omfattande kritik från anhöriga till stupade. Protesterna ledde till förändring, mycket tack vare glasnost.
- Samtidigt finns det andra krig där det inte gjort det, som andra världskriget och kriget i Tjetjenien. Det avgörande blir om det uppstår en rörelse och att de anhöriga inte bara sörjer som individer, säger Johanna Dahlin som i sin egen forskning granskat synen på döda ryska soldater i andra världskriget.
Det pågående kriget drabbar naturligtvis Ukraina värst, men påverkar också Ryssland. Landet isoleras från omvärlden, censuren skärps och det inhemska förtrycket ökar.
- Jag är väldigt orolig också för Ryssland. Kriget kommer påverka vår bild av landet för lång tid framåt, säger Johanna Dahlin.
Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU magasin nr 2 2022
