– I mitt masterarbete skulle jag jämföra Turkiet med ett annat land och jag tittade då på PISA-resultaten. Finland stod först på listan och sen Sverige, och valet blev Sverige. På så sätt kom jag att sätta jag min fot här, förklarar Feyza Axelsson.
Att det blev just Östergötland hon landade i berodde på ett intresse för utomhuspedagogik som hon studerade vid Linköpings universitet. Därefter började hon arbeta som studiehandledare och modersmålslärare i turkiska för nyanlända elever i årskurs 1-9. Nyanlända elever har utöver vanlig undervisning rätt till studiehandledning där de lär sig ämnesinnehåll på sitt modersmål. Feyza Axelsson undervisade i ämnen som NO, matematik och svenska under två år i Linköpings kommun.
– Det var inget lätt jobb. Jag såg utmaningar för både studiehandledare och nyanlända elever. Jag behövde kunna stödja i många ämnen och kunna många olika begrepp på svenska, inom till exempel fysik och kemi. Jag behövde också veta hur jag under korta undervisningstillfällen skulle lära ut detta till eleverna.
Studiehandledningen väckte intresse att forska
Svårigheterna i rollen som krävde breda ämneskunskaper, djupgående språkkunskaper och pedagogiska färdigheter, tillsammans med en förståelse för utmaningar för nyanlända elever med nytt språk och ny kultur, skapade ett driv till att doktorera. 2018 började Feyza Axelsson sin forskarutbildning vid Linköpings universitet. Hon forskar kring hur studiehandledare hjälper nyanlända elever att skapa förståelse och mening i NO. I sitt material har hon kunnat se att studiehandledare använder flera olika strategier som översättningar, omformuleringar och frågor. Hon har även sett flera utmaningar i studiehandledares arbete.
– Studiehandledaren har ingen lätt roll eftersom de behöver kunna så mycket. De behöver kunna använda både språk och ämnesdidaktik, kunna NO och NO-termer på svenska och modersmålet, och de måste också kunna förbereda och förmedla innehåll i undervisning till nyanlända elever. Jag ser i mina resultat exempel på hur det skapar utmaningar och i vissa fall felaktigheter i till exempel översättningar.
– Samtidigt är deras roll och metoder mycket viktiga. Det är guld att studiehandledaren finns och kan prata elevens språk. Studiehandledningen är det enda sättet för elever som är alldeles nya i landet att kommunicera utan språklig barriär i skolan. Upplever eleverna utmaningar kan de lättare dela det med sina studiehandledare, säger Feyza Axelsson.
”Det handlar om att använda flera metoder samtidigt. Att inte bara prata och förklara utan använda flera sätt, som att till exempel visa.” säger Feyza Axelsson om strategier studiehandledare använder för att stötta nyanlända elevers lärande. Foto Olivia Hugoo.
Efter fyra år av forskarutbildning närmar det sig nu disputation för Feyza Axelsson, som är planerad till februari 2023. Hon hoppas att hennes forskning ska bidra till ökad förståelse för olika sätt att assistera nyanlända elever i studiehandledning inom NO. Hon hoppas också kunna bidra till att belysa organisatoriska förutsättningar för studiehandledare och behovet av bättre utbildning för dem. Med sina resultat vill hon även beskriva verktyg och metoder som är hjälpsamma för studiehandledare.
– Det handlar om att använda flera metoder samtidigt. Att inte bara prata och förklara utan använda fler sätt, som att till exempel visa. Pratar man om fenomenet fritt fall, stanna inte vid att bara kalla det fritt fall utan visa hur något faller ner, säger Feyza Axelsson.
Läs mer om Feyza Axelsson (f.d. Cilingir) forskning i hennes kapitel ”Strategier för meningsskapande inom ramen för studiehandledning kring vattnets kretslopp”, i Forum för forskningsbaserad NT-undervisning – Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping.
