25 april 2023

Hur elevers visualisering av teknik kan bidra till att öka deras engagemang och förståelse för ämnet är fokus för Johan Linds forskning. Han kombinerar forskarstudierna med att tillsammans med lärare utveckla undervisningen i klassrummet.

Johan Lind.
”Jag ser att många lärare saknar tid för samtal, reflektion kring sin egen undervisning. När någon annan kommer in och frågar ”varför gjorde du så?” kan man få syn på saker på ett annat sätt.” säger Johan Lind om arbetet med att stötta lärare. Olivia Hugoo.

Johan Lind delar sin arbetstid mellan att doktorera inom teknikens didaktik vid Malmö universitet och att stötta lärare i Burlövs kommun med att utveckla undervisning. Johan, som har en bakgrund som högstadielärare i teknik och matematik, tycker att det är berikande att få både forska och bidra med sina kunskaper direkt in i klassrummet. Han arbetar med lärare från förskoleklass till årskurs 9 i flera ämnen. Fokus för utvecklingsarbetet varierar men handlar om frågor om vad som ska göras, hur, när och varför. Johan är med i klassrummet och följer processen från planering till genomförande och utvärdering av undervisningen.
 
– Jag tror verkligen på den modellen. Jag ser att många lärare saknar tid för samtal och reflektion kring sin egen undervisning. När någon annan kommer in och frågar ”varför gjorde du så?” kan man få syn på saker på ett annat sätt och utveckla undervisningen, säger Johan Lind.Johan Lind.Johan Lind. Foto Olivia Hugoo.

Elever visualiserar sin teknikförståelse

Johan Linds forskning, som först resulterade i en licentiatexamen år 2019 och sedan fortsatt i en pågående doktorandtjänst, handlar om elevers förståelse av teknik. Fokus ligger på hur bilder, ritningar, modeller och VR-teknik kan stödja elevers samtal och förståelse för ämnet.

– Bilderna hjälper eleverna att fokusera sina samtal. När de också fotograferar själva kan de till exempel gå nära, beskära och rama in sin förståelse för att visa vad de fokuserar på. Det finns många perspektiv på en bild. Om det till exempel är fyra elever som samtalar kan det komma fram många perspektiv på vad bilden visar.
 
Johan Lind har bland annat studerat hur elever i årskurs 8 diskuterar tekniska system med bilder som stöd. Eleverna fick även arbeta med tekniska system genom att själva skapa modeller av framtida hem. I designprocessen fick de stöd genom till exempel filmer och de funderade tillsammans över vilken teknik som behövdes för att husen skulle fungera. Nu studerar Johan Lind hur elever i årskurs 2 ser på teknik. Han har följt dem under fyra aktiviteter som handlar om att utveckla förståelsen för teknik.

– De får fotografera teknik och använda bilderna för att beskriva vad de anser teknik är. I början kanske de ser teknik som ett objekt som styrs av elektricitet. Men i takt med att uppgifterna ändras kan man se att de inte bara repeterar utan även själva börjar resonera kring vad som är teknik.
 
Det sista projektet i Johan Linds doktorandarbete handlar om att eleverna i årskurs 2 med hjälp av enkel VR-teknik jämför äldre och nyare teknik för att reflektera över teknisk utveckling.

– I kommunen har vi pratat om att det är viktigt att vi som skola tittar på den nya digitala tekniken som kommer för att se om den kan bidra till undervisningen. Inte att den ska ersätta något annat men att vi kan bygga en undervisning där tekniken ingår och att den tillför ett lärande för eleverna, vilket vi ser att den gör.

Användbara forskningsresultat för skolan

Johan Lind.Johan Lind. Foto Olivia Hugoo. Tanken med Johan Linds forskning har hela tiden varit att hans resultat ska kunna användas konkret i lärares undervisning. Ett sådant exempel är designprocessen.
 
– Det som jag tyckte var ett viktigt resultat där var att vi inte behöver vara rädda för att prata om nya framväxande tekniker även om man själv som lärare inte kan allt. För eleverna fångar kunskapen på den nivå de är och så hittar de sätt framåt tillsammans i stället. Även själva upplägget med designprocessen och hur vi utformade elevernas samtal kan inspirera till hur man kan arbeta i klassrummet.
 
Kring frågan om att ta in forskning i undervisningen och konkret arbeta med skola på vetenskaplig grund tänker Johan Lind att det är en ständigt pågående process.
 
– Som lärare har vi en lång akademisk utbildning som lägger en vetenskaplig grund. Men jag tänker att det kanske inte räcker utan att vi behöver förhålla oss till att forskningen går framåt. Och det finns det ju många olika sätta att göra på.
 
I Burlövs kommun har lärare tillsammans med forskare gjort nedslag i lärarnas undervisning. Forskare ger ett vetenskapligt perspektiv och bidrar med aktuell forskning på området och lärare beskriver hur de prövar och utvecklar undervisningen.

– Det har mynnat ut i blogginlägg där vi kombinerar forskning och beprövad erfarenhet som vi tänker att fler lärare ska kunna ta del av, säger Johan Lind.

Mer på ämnet:

Fler intervjuer om naturvetenskap- och teknikdidaktik

Mer forskning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Senaste nytt från LiU

Per Frankelius och Karolina Muhrman på en åker framför en jordbruksmaskin.

Nationellt kunskapsnav för jordbrukets digitalisering hamnar på LiU

Jordbruksverket utser Linköpings universitet att ansvara för ett nytt nationellt kunskapsnav för digitalisering inom jordbruket. Projektet sträcker sig över 3 år och har en budget på 20 miljoner kronor.

LiU-professor bidrar till en ny ISO-standard i världen

Det finns hundratals definitioner av cirkulär ekonomi i världen, vilket skapar förvirring. LiU-forskning med professor Mattias Lindahl i spetsen, har bidragit till att en ny ISO-standard kan råda bot på detta.

Specialistkompetens med nytt masterprogram i socialt arbete

Med start hösten 2024 finns ett nytt masterprogram i socialt arbete på Campus Norrköping. Här förbereds studenter för att kunna arbeta med övergripande utvecklings- och förändringsprocesser och kvalificerade utredningar inom socialt arbete.