Lizette Widing arbetar som gymnasielärare i kemi och biologi på Kattegattsgymnasiet i Halmstad. För några år sedan deltog hon som lärare i en kollegas forskningsprojekt. Deltagandet väckte Lizettes egna tankar på hur man med stöd av forskning kan utveckla undervisningen.
– I kemins värld presenterar vi lärare ofta färdiga representationer. Men det var där, i en av aktiviteterna vi gjorde då, som fröet såddes. Vad händer om eleverna själva får ta fram sina egna förklaringsmodeller?
Lizette Widing presenterade sina tankar för sin rektor och gymnasiechef som nappande på förslaget och ställde sig bakom ansökan till forskarutbildningen. Rektorn gjorde samtidigt ett tillägg. En stor andel av eleverna på det naturvetenskapliga programmet där Lizette Widing undervisar har ett annat modersmål än svenska. Rektorn ville att forskningsprojektet skulle fokusera på dessa elevers naturvetenskapliga språkutveckling. Förslaget stämde väl in i Lizettes egna tankar om att det är viktigt att forskning är applicerbar i verkligheten. I en av klasserna som kom att delta i projektet fanns exempelvis åtta olika förstaspråk representerade.
– Jag är i första hand lärare, som har gått en forskarutbildning. Så för mig är det jätteviktigt att det är praktiknära forskning som kan vara användbar i den verksamhet som bedrivs helt enkelt.
Lizette påbörjade sin forskarutbildning hösten 2018. Utbildningen finns inom ramen för forskarskolan FontD och forskningen är knuten till högskolan i Halmstad. Utgångspunkten var undervisning inom området polymerer, långa kedjeformade molekyler – i vardagligt tal ofta kallade för plast. Frågor om vad elever känner till om begreppet, hur polymerer bildas och hur de kan representeras och förklaras undersöktes. Datainsamlingen gjordes i flera steg där eleverna fick svara på enkäter om sin förståelse för polymerer både före, under och efter arbetet med området. Detta gjorde att Lizette kunde följa elevernas framsteg och hur deras begreppsförståelse och naturvetenskapliga språk inom kemi utvecklades.
– Det är en styrka att kunna använda flera datainsamlingsmetoder för att kunna följa elevernas lärprocesser på olika sätt. Därför har jag valt att både filma och spela in samtal mellan eleverna när de arbetade med sina egna representationer av begrepp som kan kopplas till polymerer.
Lizette Widings forskning visar bland annat hur elevers arbete med att själva skapa modeller och representationer, där de får möjlighet att prata kemi, stödjer deras beskrivningar och begreppsförståelse inom komplicerade ämnesområden. Detta gäller särskilt för elever med annan språklig bakgrund. Lizette menar att denna typ av modelleringsaktiviteter även kan hjälpa lärare att uppmärksamma vad som sker i klassrummet och bättre förstå elevernas lärprocesser.
Att ta steget till att bli en forskande lärare har varit nyttigt menar Lizette Widing. Det har bidragit till att hon uppmärksammat undervisning från fler perspektiv och att hon fått en djupare förståelse för komplexiteten i att undervisa och lära kemi.
– Många lärare har mycket kunskap med sig och sitter på mycket erfarenhet, men det är också viktigt att faktiskt ta del av det som är undersökt, att få input från forskning. Man kan inte bara gå på sin magkänsla, säger Lizette.
På frågan vad Lizette vill skicka med till andra som är intresserade av att utveckla sin undervisning på vetenskaplig grund svarar hon:
– Det viktigaste är att lärare får tid att ha en aktiv didaktisk diskussion som stöds av aktuell forskning.
- Läs Lizette Widings licentiatavhandling: MODELLING-BASED TEACHING IN CHEMISTRY IN A MULTILINGUAL CONTEXT: A tool to explore and visualise the non-spontaneous and abstract? (2022).
- Läs även ett reportage i Ämnesläraren: ”Lizettes modell fördjupar kunskaperna i kemi” där hennes forskning och arbete i klassrummet beskrivs.
