19 juni 2024

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

En kvinna i labbkläder i ett labb.
Forskningsingenjören Susanne Karlsson i labbet på Tema Miljöförändring vid Institutionen för Tema.

Susanne berättar att en forskningsingenjör jobbar nära forskningen. Hon har arbetat på uppdrag av många forskningsledare och -grupper, i olika forskningsprojekt. Hon har analyserat mängder av data och prover, agerat bollplank och diskussionspartner, ansvarat för labb- och säkerhetsutrustning. Nu har hennes roll förändrats till att bli mer av administrativ karaktär. 

- Vi forskningsingenjörer jobbar med att se till att alla lagar och regler som omger verksamheten i labbet följs, att vi till exempel har våra tillstånd på plats, men också att vi har den utrustning vi behöver och att den fungerar, säger Susanne. 

Vägen in i forskningsvärlden och dåvarande Tema Vatten (i dag Tema Miljöförändring) kom i samband med kemistutbildningens fjärde år då Susanne skulle göra sitt examensarbete. Planen var att doktorera och doktorandstudierna i kemi satte fart i början av 90-talet, men livet kom emellan, planerna fick ändras till en licentiatexamen i stället. Efter examen fortsatte hon på sin tjänst som forskningsingenjör. Den har varat i 32 år nu.

Kvinna med labbkläder som arbetar i ett labb.
Som forskningsingenjör arbetar man nära forskningen. Att analysera prover med hjälp av rätt utrustning i en säker miljö är en del av uppdraget och vardagen.

Näsa som detektor och ett ”halleluja moment”

- Mina år här har gett mig minnen för livet. Jag har varit på provtagningstur till Kina och Nya Zeeland, jag har hämtat snöprover på snöskoter i arktiska Kanada. Min näsa har använts som detektor i ett projekt då vi analyserade lukt och smak i dricksvatten. Vid ett tillfälle här i Linköping identifierade vi illaluktande fettsyror som orsak till att dricksvattnet luktade och smakade illa och blev odrickbart. Föreningarna bildades genom tillväxt i reningsprocessen när råvattnet ökade för snabbt. Tänk att min näsa har bidragit till forskningsframsteg, utbrister Susanne.

Som forskningsingenjör arbetar man nära forskningen. Att analysera prover med hjälp av rätt utrustning i en säker miljö är en del av uppdraget och vardagen. Ett annat ”halleluja moment” uppstod i ett projekt som kunde påvisa att klorerade organiska föreningar bildas naturligt i naturen. Tidigare hade man trott att de enbart kom från industriella processer eller mänskliga aktiviteter. 

- I dag har människans näsa som detektor ersatts av mer sofistikerad utrustning som elektroniska sensorer och avancerade analysinstrument. Att jobba i en forskningsmiljö är att känna drivet framåt. Det är en spännande miljö att vara i, säger Susanne. 

Kort om forskningsingenjörerna i labbet på Tema Miljöförändring

Till antalet: 6
Internationell miljö: forskningsingenjörerna kommer från, förutom Sverige, Indien, Slovenien och Vietnam
Utbildning: olika, men täcker ämnesområden såsom elektronik, data, matematik, mikrobiologi, biogeokemi, organisk och oorganisk analytisk kemi
Inriktning i labbet: tillämpad miljöforskning

Kontakt

Tema Miljöförändring

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.