19 juni 2024

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

En kvinna i labbkläder i ett labb.
Forskningsingenjören Susanne Karlsson i labbet på Tema Miljöförändring vid Institutionen för Tema.

Susanne berättar att en forskningsingenjör jobbar nära forskningen. Hon har arbetat på uppdrag av många forskningsledare och -grupper, i olika forskningsprojekt. Hon har analyserat mängder av data och prover, agerat bollplank och diskussionspartner, ansvarat för labb- och säkerhetsutrustning. Nu har hennes roll förändrats till att bli mer av administrativ karaktär. 

- Vi forskningsingenjörer jobbar med att se till att alla lagar och regler som omger verksamheten i labbet följs, att vi till exempel har våra tillstånd på plats, men också att vi har den utrustning vi behöver och att den fungerar, säger Susanne. 

Vägen in i forskningsvärlden och dåvarande Tema Vatten (i dag Tema Miljöförändring) kom i samband med kemistutbildningens fjärde år då Susanne skulle göra sitt examensarbete. Planen var att doktorera och doktorandstudierna i kemi satte fart i början av 90-talet, men livet kom emellan, planerna fick ändras till en licentiatexamen i stället. Efter examen fortsatte hon på sin tjänst som forskningsingenjör. Den har varat i 32 år nu.

Kvinna med labbkläder som arbetar i ett labb.
Som forskningsingenjör arbetar man nära forskningen. Att analysera prover med hjälp av rätt utrustning i en säker miljö är en del av uppdraget och vardagen.

Näsa som detektor och ett ”halleluja moment”

- Mina år här har gett mig minnen för livet. Jag har varit på provtagningstur till Kina och Nya Zeeland, jag har hämtat snöprover på snöskoter i arktiska Kanada. Min näsa har använts som detektor i ett projekt då vi analyserade lukt och smak i dricksvatten. Vid ett tillfälle här i Linköping identifierade vi illaluktande fettsyror som orsak till att dricksvattnet luktade och smakade illa och blev odrickbart. Föreningarna bildades genom tillväxt i reningsprocessen när råvattnet ökade för snabbt. Tänk att min näsa har bidragit till forskningsframsteg, utbrister Susanne.

Som forskningsingenjör arbetar man nära forskningen. Att analysera prover med hjälp av rätt utrustning i en säker miljö är en del av uppdraget och vardagen. Ett annat ”halleluja moment” uppstod i ett projekt som kunde påvisa att klorerade organiska föreningar bildas naturligt i naturen. Tidigare hade man trott att de enbart kom från industriella processer eller mänskliga aktiviteter. 

- I dag har människans näsa som detektor ersatts av mer sofistikerad utrustning som elektroniska sensorer och avancerade analysinstrument. Att jobba i en forskningsmiljö är att känna drivet framåt. Det är en spännande miljö att vara i, säger Susanne. 

Kort om forskningsingenjörerna i labbet på Tema Miljöförändring

Till antalet: 6
Internationell miljö: forskningsingenjörerna kommer från, förutom Sverige, Indien, Slovenien och Vietnam
Utbildning: olika, men täcker ämnesområden såsom elektronik, data, matematik, mikrobiologi, biogeokemi, organisk och oorganisk analytisk kemi
Inriktning i labbet: tillämpad miljöforskning

Kontakt

Tema Miljöförändring

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.