Vägledningen riktar sig till tjänstepersoner och förtroendevalda i regionerna med uppgift att ta fram underlag, föra diskussion om prioriteringar, fatta beslut, och fördela resurser inom hälso- och sjukvård. Den utgår från hälso- och sjukvårdslagen och de etiska principerna för prioritering.
– Vi vet att många regioner vill arbeta mer systematiskt med prioriteringsfrågor men att man saknar en tydlig struktur för hur detta ska gå till. Därför hoppas vi att denna skrift ska kunna starta diskussioner om ett systematiskt arbete där alla relevanta aktörer är delaktiga och arbetsfördelningen blir tydlig, säger Karin Bäckman, centrumsamordnare vid Prioriteringscentrum och medförfattare till skriften.
Konkret modell med årsplanering
Vägledningen innehåller bland annat ett förslag till årshjul med olika moment under ett arbetsår, som ska anpassas till den regionala kontexten, men som visar vilka delar som behöver finnas med. Det handlar bland annat om att identifiera behovsgrupper och ta fram relevanta underlag, beskriva utvalda behov med rangordnade åtgärder inför beslut, och föra dialog med verksamheter och behovsgrupper om konsekvenser av resursfördelningen.
Avgörande och grundläggande delar i prioriteringsarbetet är att det finns relevanta underlag om befolkningens hälsa och att det finns ett strukturerat arbetssätt som det råder samsyn kring.
– Att beskriva befolkningens hälsa och att identifiera vilka grupper som har de största behoven av hälso- och sjukvård är en utmaning men också helt avgörande för att kunna sätta in rätt åtgärder. I vägledningen tar vi upp denna svårighet och ger förslag på hur man kan arbeta strukturerat under hela processen från att identifiera behov till att fatta beslut om resursfördelning, säger biträdande professor Barbro Krevers vid Prioriteringscentrum och medförfattare till skriften.
Huvudprocessen att prioritera och fördela resurser beskrivs med två delar i vägledningen. Del ett handlar om att identifiera, rangordna och prioritera behov och åtgärder. Del två handlar sedan om att fördela regionens resurser. Vägledningen beskriver också andra förutsättningar som bör ägnas extra uppmärksamhet innan arbetet påbörjas. Några sådana exempel är att ha tydliga roller och tydlig ansvarsfördelning, skapa arenor för dialog, planera uppföljning och arbeta med kommunikation internt och externt.
Om vägledningen
I ett samarbete mellan Prioriteringscentrum och Nätverken Demokrati Uppdrag Hälsa, där ett antal regioner också deltagit, har skriften ”Vägledning för prioriteringar i en behovsstyrd hälso- och sjukvård för god och jämlik hälsa i hela befolkningen” tagits fram. Den utgår från Hälso- och sjukvårdslagen och de av riksdagen beslutade etiska principerna för prioritering: människovärdesprincipen, behovs-solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa anger att:
- Alla människors lika värde ska respekteras oaktat personliga egenskaper eller funktioner i samhället
- Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården
- Hälso- och sjukvården ska förebygga ohälsa och vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet
