Forskare: "Vi behöver diskutera vad som menas med hållbar utveckling"

Att samhället ska utvecklas hållbart är politikerna slående överens om. Men vad innebär det egentligen? För att nå en hållbar utveckling och hantera klimatkrisen behövs en diskussion om själva begreppet och ett längre tidsperspektiv. Här kan inspiration hämtas från klimatrörelserna, menar historikern Anna Friberg.

Anna Friberg är begreppshistoriker och har studerat hur de politiska partierna har använt begreppet hållbar utveckling. Charlotte Perhammar

Året är 1987 när hållbar utveckling blir ett begrepp i en växande internationell miljö- och klimatdebatt. Det är FN:s rapport Vår gemensamma framtid, också kallad Brundtlandrapporten, som sätter hållbar utveckling på agendan. I rapporten menade man att världens resurs- och miljöproblem skulle lösas samtidigt och på ett integrerat vis, genom en hållbar utveckling.

Begreppet plockas snart upp och diskuteras i den svenska riksdagsdebatten. Men bara några år senare händer någonting. De politiska partierna är överens om att vi ska ha en hållbar utveckling, men diskussionen om vad det innebär tystnar.

Hållbar utveckling blir ett modeord utan en direkt definition, menar Anna Friberg.

– Man hör det överallt i dagens samhälle och alla är överens om att ja, det måste vi ha, men vi pratar inte om vad det betyder eller hur vi ska nå dit.

Anna Friberg är begreppshistoriker och har studerat begreppet hållbar utveckling. I ett projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond fokuserar hon på hur de politiska partierna har använt begreppet i den svenska miljö- och klimatdebatten från 1970-talet fram till idag, vilka andra begrepp det kopplats ihop med och vilka tidsperspektiv som lagts in i det. Det här har haft betydelse för hur partierna sedan utformat sin miljö- och klimatpolitik.

Olika dimensioner

Hennes forskning visar att det till en början fanns en politisk debatt med tydliga meningsskiljaktigheter. Debatten gällde bland annat begreppets olika dimensioner - den sociala, ekonomiska och ekologiska.

– Det fanns diskussioner om vad man menade med hållbar utveckling och ofta också en kritik mot att det höll på att bli för vagt. Då kunde partierna betona de här olika dimensionerna. Foto Charlotte Perhammar

Men också begreppets inneboende spänning diskuterades, den mellan ”hållbarhet” som betonar bevarande och ”utveckling” som innebär förändring.

Majoriteten av de svenska partierna lade tidigt ett fokus på just utveckling och kopplade samman det med idéer om framsteg och förbättring. Med tiden började man prata om det i termer av ekonomisk tillväxt.

Till en början problematiserades detta av Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt till viss del även av Centerpartiet.

– Man försökte problematisera ”utveckling”. Vad innebär det egentligen? Är det samma sak som tillväxt? Den här diskussionen fick dock inte något större genomslag och från mitten av 90-talet har alla partier mer eller mindre accepterat språkbruket och målet om ekonomisk tillväxt.

Den begreppsliga debatten tystnade.

– Hållbar utveckling är inte längre ideologiskt laddat. Alla är överens om att vi ska ha en hållbar utveckling vilket ger känslan av att det inte finns något att diskutera. Det såg man i årets valrörelse, säger Anna Friberg.

Politikens fokus på här och nu

Hon är inne på något som 2022 års valrörelse har kritiserats för från olika håll. Att den helt utelämnade en av de mest akuta frågorna. Den om klimatet. I fokus stod aktuella frågor om energi, skenande priser och säkerhet.

Politiken har en tendens att fokusera på här och nu. Den här kortsiktigheten har direkta konsekvenser för debatten kring hållbar utveckling. Tid är nämligen en central dimension av begreppet.

– För att nå en hållbar utveckling krävs ett perspektiv som sträcker sig över flera generationer. Men politiken är väldigt kortsiktig. Man pratar fortfarande oroväckande ofta om klimatet som en fråga för framtiden.

Den unga generationens klimatrörelser, till exempel Greta Thunbergs Fridays For Future, har dock ett helt annat tidsperspektiv. Deras retorik fokuserar visserligen på framtida generationer, men också på att förändring krävs nu och inte sen. De betonar också rättvisa inom och mellan generationer, något som de politiska partierna sällan kopplar ihop med hållbar utveckling, menar Anna Friberg.En ljusgrön flagga med en illustration av jorden samt texten Klimatrörelsen Fridays for future startades av Greta Thunberg och har spridits över hela världen.

– De rör sig inom ett annat ramverk än de etablerade politiska partierna, utanför den här marknadsliberala eller nyliberala diskursen. Rättvisa är ett centralt begrepp, de betonar att klimatkrisen drabbar människor på många olika sätt, redan nu.

Inspiration från klimatrörelserna

Dagens politik kan hämta inspiration från klimatrörelsernas generationsperspektiv och fokus på handling och rättvisa, menar Anna Friberg. Men det behövs också att diskussionen om hållbar utveckling tas upp på nytt.

– I dagens politiska samtal finns ett fokus på teknik och hur den kan lösa klimatkrisen. Och visst är det viktigt, men trots att vi har alla de här tekniska innovationerna så går det oroväckande långsamt. Varför? Det behöver vi förstå, och därför diskutera vad hållbar utveckling innebär, vilka mål vi har och hur vi egentligen når dit.

  

Fotnot: Artikeln är publicerad i LiU magasin nr 3/2022

Publikationer på ämnet Visa/dölj innehåll

Mer forskning om historia Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll