08 november 2023

Som en del av sin masterutbildning i Applied ethology and animal biology valde LiU-studenten Ioulia Koliopoulou att forska på energibehov hos delfiner. Till masteruppsatsen kombinerar hon forskning på både Kolmårdens Wildlife Park och Oceanografic de Valencia. Ioulia förklarar att kunskapen om energibehov hos flasknosdelfiner hjälper oss förstå hur klimatförändringar kan påverka överlevnadsförmågan och är viktig för att man ska kunna sätta in lämpliga bevarandeinsatser.

tränare står på bassängkanten med delfin bredvid sig och mäter utandningsluft, en forskare sitter vid en dator vid bassängkanten
Ioulia läser av resultaten, medan en tränare med respirometer mäter delfinens utandningsluft.. Andreas Fahlman
studentern Ioulia KoliopoulouIoulia Koliopoulou Foto private "Jag har alltid varit fascinerad av havet och det marina livet, eftersom jag har växt upp vid havet, i Grekland, där jag kommer ifrån", säger Ioulia. "En jobbannons för en tjänst som delfintränare i djurparken i min hemstad, som jag såg av ren tillfällighet när jag precis hade börjat gymnasiet, var det som fick mig att inse att en examen i biologi öppnade för många arbetsmöjligheter med djur. Det var till slut det som styrde mig in på denna väg."  

Zoo biology-kursen visade vägen till forskning

Under sin kandidatutbildning undersökte Ioulia effektiviteten av matsmältningen hos reptiler, så när möjligheten till att fortsätta arbetet med matsmältning, denna gång i marina däggdjur, dök upp, var hon inte sen med att anmäla sig. Hon hörde av sig till Andreas Fahlman, en av lärarna i kursen Zoo biology - en kurs som ges av LiU i samarbete med Kolmårdens djurpark – och han erbjöd henne möjligheten att arbeta med detta projekt. Andreas Fahlman är expert på marina däggdjur och forskningschef på Kolmårdens djurpark. 

Examensarbete - en chans att forska på riktigt

Masterprogrammet Applied ethology and animal biology är ett tvåårigt program. Årskurs ett spenderar studenterna med att läsa kurser som ger dem en gedigen teoretisk grund. Det är också då de odlar idéer för sitt examensarbete. Själva examensarbetet tar sedan största delen av det andra året.
 
Ioulia beskriver sitt examensarbete som mycket viktigt för henne. Det ger henne inte bara möjlighet att planera och genomföra sin egen forskning, utan det har även gjort det möjligt för henne att samarbeta med olika organisationer. Allt detta har gett henne erfarenhet inom hennes forskningsområde. "Jag känner mig otroligt lyckligt lottad att jag fick jobba på både Kolmården och Oceanografic, några av Europas största djurparker och akvarier", säger hon. 

Ioulia startade sitt examensarbete med att arbeta på Kolmården, under handledning av Andreas Fahlman, och fortsätter nu arbetet på Oceanografic i Valencia, Spanien. Hennes projekt undersöker effekterna av matsmältning på ämnesomsättningen hos flasknosdelfiner. Syftet med projektet är att mäta ökningen av ämnesomsättningen genom att mäta syreförbrukningshastigheten. Ökningen av ämnesomsättningen efter en måltid, beskriven som värmeökning av matning, görs genom att mäta ämnesomsättningen före och efter det att delfinen har ätit en måltid.mätning med respirometerForskare mäter utandningsluft med hjälp av en respirometer

Mätningar görs med en skräddarsydd respirometer, som är en flödesmätare som mäter mängden luft som delfinerna andas. En gasanalysator testar luften för syre och koldioxid som strömmar genom respirometern. Med dessa data kan Ioulia beräkna hur mycket syre som förbrukas under de 5 till 10 minuter som delfinen förblir inaktiv vid tränarens sida. "Syrgasförbrukningen är det som ger oss ämnesomsättningen. Denna metod kallas indirekt kalorimetri och är en av två metoder som vi kan använda för att få fram ämnesomsättningen. Den andra metoden är direkt kalorimetri. Med den kan man kvantifiera energiförbrukningen från uppmätt värmeproduktion.”, säger Ioulia.
 
Syreförbrukningshastigheten omvandlas sedan till antal kalorier. "Att ha tillgång till delfiner som är vana att vid hantering är viktigt för att få denna information, eftersom det gör att vi kan utföra kontrollerade tester på djur som kan besluta att delta fritt. Det här är ett bra exempel på hur djurparker och akvarier kan vara viktiga källor till värdefull forskning för bevarandeinsatser”, säger Ioulia. 

Viktig kunskap för bevarandeinsatser

Hos marina däggdjur är det särskilt viktigt att förstå artens energiomsättning eftersom det kan hjälpa till att förklara de miljömässiga begränsningarna för överlevnad som följer med att skaffa sin mat under vattnet när man är ett luftandande däggdjur. Mängden tid som är tillgänglig för att leta mat i undervattensmiljön begränsas av det syre som hålls i organismens lungor, blod och vävnader, likväl som den hastighet med vilken dessa förråd utnyttjas. Vi kan tänka på syret som delfinens lön, och utnyttjandegraden som de räkningar som måste betalas varje månad. Med inflation (förändringar i miljön) kommer kostnaden för mat att öka, men eftersom lönen (mängden syre) inte kan förändras kommer detta att minska mängden mat som de kan få tag på under varje dyk.

Sålunda beror effektiviteten av födosökande också på faktorer som bytesdensitet och tillgänglighet, som i sin tur är känsliga för miljöförändringar. Genom att förstå de metaboliska kostnaderna för en delfin kan vi därför bättre förstå och förutsäga hur störningar orsakade av klimatförändringar möjligen påverkar dem. 

Ioulia kommer att presentera och försvara sin masteruppsats vid Linköpings universitet i slutet av maj 2024. Efter det hoppas hon på möjlighet att fortsätta arbeta inom detta mycket intressanta område.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kampanj mot droger blev Emmas genombrott

När Kårservice i samarbete med kårerna bestämde att tydligt ta avstånd från droger och droghandel gick uppdraget till GDK-studenten Emma Kunelius. Hennes kampanj fick stort genomslag på campus och nominerades i tävlingen Stora Kommunikationspriset.

Ola Larsmo.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Glasskiva med droppe belyst underifrån.

Nästa generations hållbara elektronik dopas med luft

Forskare vid LiU har utvecklat en ny metod där organiska halvledare kan bli mer ledande med hjälp av luft som störämne. Enligt forskarna är det ett stort steg mot framtidens billiga och hållbara organiska halvledare.