21 augusti 2017

Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes i Sverige fortsätter att öka, enligt fynd som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care. Fynden tyder också på att diagnosen ofta ställs alltför sent.

Litet barn får hjälp att mäta blodsockret.Även små barn kan få diabetes. Foto Anetta_R

Sverige kommer på en andraplats i världen efter Finland när det gäller hur vanligt typ 1-diabetes är bland barn. Sjukdomen utvecklas oftast under barndomen eller tonåren. Typ 1-diabetes uppstår när kroppen inte kan producera tillräckligt mycket insulinhormon, som behövs för att kroppens celler ska kunna ta upp socker från blodet. Det har tidigare rapporterats att incidensen, alltså antalet nyinsjuknande i typ 1-diabetes, bland svenska barn har nått en stabil nivå. Men den nya studien ger en annan bild.

Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet, har analyserat uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, SWEDIABKIDS. Han har funnit att incidensen av typ 1-diabetes hos barn upp till 15 år fortsatt att öka till år 2015.

– Detta är mycket uppseendeväckande. Orsaken till typ 1-diabetes är en gåta, men det är skrämmande att de faktorer i vår miljö och livsstil som leder till typ 1-diabetes tycks bli än farligare, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har gjort analysen.

Enligt analysen i den aktuella rapporten har antalet små barn upp till fyra år som insjuknar möjligen minskat under senare år, medan incidensen har ökat bland barn i 10–14-årsåldern, och också i åldrarna 15–17.

Sena diagnoser

Fler barn tycks få sin diabetesdiagnos oroväckande sent, enligt analysen. Kvalitetsregistret innehåller uppgifter om förekomsten av ketoacidos, ett tillstånd som beror på brist på insulin och som kan leda till medvetslöshet och vara livshotande. År 2009 rapporterades ett av sex barn (17,9 procent) ha ketoacidos vid diagnosen, vilket ökat till nästan ett av fyra barn (24,5 procent) år 2016.

– Detta är mycket allvarligt och det är tydligt att det krävs mycket mer information till både allmänhet och sjukvårdspersonal, säger Johnny Ludvigsson.

I registret finns också data om barnens HbA1c-värde, eller ”långtidssocker”, som är ett mått på hur blodsockernivån har varit de senaste veckorna. Även det genomsnittliga HbA1c-värdet hos barnen vid diagnosen har stigit något de senaste åren.

Publikation: Increasing Incidence but Decreasing Awareness of Type 1 Diabetes in Sweden, Johnny Ludvigsson, Diabetes Care, publicerad online 7 augusti 2017, doi: 10.2337/dc17-1175

Forskning om diabetes

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.