Endokrinologi metabolism och diabetes

Forskning om endokrinologi, metabolism och diabetes berör många av våra stora folksjukdomar, som fetma, högt blodtryck, benskörhet och rubbningar i hormonbalansen. 

Kvinna med diabetes tar blodprov

Näringsämnen omvandlas till energi och byggstenar, vilka används för att tillverka nytt cellmaterial i metabolismen (ämnesomsättningen). Överskott omvandlas till fett och lagras i fettvävnaden. Systemet är ett komplext nätverk av kemiska reaktioner som kontrolleras av nervsystemet och olika hormoner. Funktionsstörningar i nätverket har samband med sjukdomar, liksom med den allt vanligare fetman.

Diabetes är en grupp sjukdomar som karaktäriseras av en oförmåga att stimulera kroppens celler till att ta in och metabolisera näringsämnen, speciellt glukos (druvsocker), från blodet.

Typ 1-diabetes

Finland och Sverige har högst förekomst av typ 1 diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare. Varför är en gåta, även om det finns flera mer eller mindre väl underbyggda hypoteser/idéer.

Virus anses vara en trolig orsak åtminstone i vissa fall, och den uttalade hygienen kan eventuellt spela roll för att den autoimmuna processen (”inbördeskriget”) som gör att det egna immunförsvaret dödar de celler i bukspottkörteln som bildar insulin, vilket är orsaken till den form av diabetes, Typ 1, som utgör 99 % av diabetesfallen bland barn och ungdomar.

Sjukdomen kan inte botas. Trots intensiv, mycket tung behandling med flera dagliga insulininjektioner, anpassad till regelbunden kost med visst innehåll, styrt med hjälp av flera dagliga blodsockerbestämningar, så drabbas barnen ibland av allvarliga akuta komplikationer (insulinchock respektive diabeteskoma) som kan vara livshotande, och på sikt får åtskilliga svåra komplikationer som ögonskador, som kan ge blindhet, nervskador med nedsatt känsel, njurskador som kan kräva dialys eller njurtransplantation, andra kärlskador som kan ge tidig hjärtinfarkt och för tidig död etc.

Stor studie - ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige)

En stor del av arbetet baseras på en framåtblickande epidemiologisk studie (ABIS) av 17000 barn som följts sedan födseln och nu uppnått skolålder. För att kunna studera vad som eventuellt inträffat i tidig ålder, många år innan sjukdomen bryter ut, så skapades  ABIS (Alla Barn i Sydöstra Sverige) i vilken 17 000 barn födda oktober 1997-oktober 1999 följs från födelsen och framåt med regelbunden registrering av miljöfaktorer, och med regelbunden provtagning av blod, urin, avföring, hårstrån. När ex.vis nu (december 2009) drygt 70 av dessa barn har fått diabetes, och ett antal barn har hög risk att utveckla diabetes (vilket kan identifieras genom att de har s.k. diabetesrelaterade autoantikroppar, som tecken på pågående inbördeskrig) så kan prover från dessa barn tagna vid födelsen, 1 års ålder etc. studeras och jämföras med prover från barn som inte fått diabetes. Vi studerar på detta sätt betydelsen av virus, infektioner, tidig nutrition, tungmetaller och gifter i naturen, psykologisk stress, tillväxt etc. i samarbete med forskargrupper även utanför Linköping och i andra länder.

 

Går det vaccinera bort diabetes?

En annan spännande forskningslinje handlar om möjligheten att förhindra eller fördröja typ 1 diabetes genom immunisering. GAD (Glutamic Acid Decarboxulase) upptäcktes som antigen vid Typ 1 diabetesför första gången på barn med diabetes i Linköping (Nature 1982), när de ingick i ett försök att rädda kvarvarande insulinsekretion med plasmaspheres (BMJ 1983) Vi har genomfört flera studier med GAD-vaccinering av nyinsjuknade diabetesbarn för att rädda kvarvarande insulinproduktion genom att stoppa det pågående inbördeskriget. Studierna var först mycket lovande (NEJM 2008) men en senare så Fas III studie uppnådde inte uppsatt mål (NEJM 2012). Dock visade studien positiv effekt hos flera stora pre-specificerade subgrupper, och därför pågår nu en studier där GAD ges tillsammans med Vitamin D och ett anti-inflammatoriskt ämne (Ibuprofen).

Typ 2-diabetes

Risken att insjukna i typ 2 diabetes ökar ju äldre du blir. Sjukdomen blir allt vanligare i hela världen.

Forskningen om typ 2-diabetes vid Linköpings universitet har flera förgreningar, till exempel:

  • Insulinets molekylära verkningsmekanismer och de molekylära orsakerna bakom insulinresistens.
  • Metabolism och fettupplagring i fettceller, som är en dominerande riskfaktor för typ 2-diabetes.
  • Uppkomsten av proteinaggregat – amyloid – och deras negativa inverkan på betacellerna.
  • Kardiovaskulär sjukdom är en viktig komplikation vid diabetes. Funktionen av insulin och IGF1 i blodkärlens celler undersöks som en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. För att identifiera sådana riskfaktorer undersöks också 750 patienter med typ 2-diabetes i en framåtblickande studie inom primärvården (CARDIPP).

Går det att vaccinera bort diabetes?

Professor emeritus och överläkare Johnny Ludvigsson föreläser om diabetes hos barn och forskningen som kan leda till framtagandet av ett vaccin mot diabetes.

Nyheter

Forskning