Vid typ-1 diabetes måste insulinhormon tillföras resten av livet. Foto Halfpoint
Det finns sedan lång tid evidens för samband mellan typ 1 diabetes och virusinfektion. I den aktuella studien har forskarna gett antivirala läkemedel till barn och unga som nyligen diagnosticerats med typ-1 diabetes. Enligt studien kunde behandlingen delvis bromsa förlusten av insulinproduktion. Det är den första studien där antiviral behandling prövats i samband med att diabetessjukdom debuterat.
Studien har letts av Knut Dahl-Jørgensen, senior professor vid Oslo universitetssjukhus och Oslos universitet.
– Resultatet är ett viktigt steg i att visa att virus skulle kunna utlösa diabetes. Detta betyder att det kanske är möjligt att behandla och bromsa typ-1 diabetes med läkemedel. På sikt kanske det också kan gå att förhindra sjukdomen, säger Knut Dahl-Jørgensen i ett pressmeddelande.
Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppen förstör sin förmåga att tillverka det blodsockerreglerande och livsnödvändiga hormonet insulin. När bukspottskörteln gradvis slutar producera insulin blir den drabbade beroende av att tillföra insulin under resten av livet för att överleva. Det finns inte någon botande behandling i dag.
Långvarig virusinfektion
Anledningen till att forskarna prövat att behandla med antivirala läkemedel är att de tidigare har visat ett samband mellan infektion med enterovirus och uppkomst av typ-1 diabetes. En internationell grupp forskare, däribland Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet, upptäckte långvarig virusinfektion i bukspottskörteln, där insulin tillverkas, i patienter med nydiagnosticerad typ-1 diabetes. I den aktuella studien ville de därför undersöka effekten av en kombination av två antivirala behandlingar på insulinnivån.
I studien deltog 96 barn i åldrarna 6–15 år, som slumpmässigt delades in i två grupper. Den ena gruppen fick antiviral behandling under 6 månader med pleconaril, som utvecklats mot enterovirus, och ribavirin, som verkar mot många olika virus. Den andra gruppen fick inaktiv behandling (placebo). Behandlingen startades inom tre veckor efter diagnos. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagarna eller deras behandlare visste vilka som fick aktiv behandling. Efter 12 månader mätte forskarna hur mycket som fanns kvar av barnens insulinproduktion jämfört med vid studiens start. Nivåerna av insulinproduktion var då högre i gruppen som fick antiviral behandling jämfört med gruppen som fick placebo.Johnny Ludvigsson. Foto Anna Nilsen
– Jag tycker att det talar för att antivirusbehandling till och med vid debuten av typ-1 diabetes kan ha effekt hos vissa individer. Det är ingen dramatisk skillnad mellan grupperna, men det kan vara så att det finns en del individer som har en tillräckligt aktiv pågående virusinfektion för att den här typen av behandling fortfarande ska spela roll även när diabetes debuterat. Det som är kanske mest intressant är att det här uppmuntrar till att pröva den här sortens behandling före sjukdomsdebuten, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har medverkat i planeringen av studien och är medförfattare.
Uppmuntrande resultat
Sjukdomsutvecklingen som leder fram till att symtomen blir så märkbara att personen får sjukdomsdiagnosen anses pågå i flera år i mer eller mindre tysthet. I Sverige görs inte screening för tidiga stadier av typ-1 diabetes. Johnny Ludvigsson menar att det är etiskt tveksamt att screena för sjukdomen så länge det inte finns en behandling att sätta in.
Forskarna bakom den aktuella studien menar att det är möjligt att en antiviral behandling skulle få större effekt om den kunde sättas in tidigare, medan det finns fler insulinproducerande celler att rädda och innan diabetessjukdomen blivit klinisk.
– Det är väl egentligen i stadium ett eller två som man skulle vilja behandla med antivirala medel för att se om man kunde hejda förloppet och skjuta upp eller rent av förhindra det som vi kallar stadium tre, manifest typ-1 diabetes, som ger kliniska symtom och då insulinbehandling krävs. Att vi överhuvudtaget har sett uppmuntrande resultat med antiviral behandling tycker jag är det viktigaste med studien, säger Johnny Ludvigsson.
Fler studier behövs i ett tidigare stadium av sjukdomsprocessen för att utröna om antiviral behandling kan fördröja cellskadorna som leder till klinisk typ-1 diabetes.
Några av författarna till studien är anställda på ett företag som innehar rättigheterna att kommersialisera resultaten av studien.
Artikeln: Pleconaril and ribavirin in new onset type 1 diabetes: a phase 2, randomized trial, Lars Krogvold, Ida Maria Mynarek, Erica Ponzi, Freja Barrett Mørk, Trine Witzner Hessel, Trine Roald, Nina Lindblom, Jacob Westman, Peter Barker, Heikki Hyöty, Johnny Ludvigsson, Kristian F. Hanssen, Jesper Johannesen och Knut Dahl-Jørgensen, (2023), Nature Medicine, publicerad online 4 oktober 2023, doi: https://doi.org/10.1038/s41591-023-02576-1 (open access)