Kalorierna i drycken kom från fett eller kolhydrater.
Kalorier som kalorier – eller? Forskare vid Linköpings universitet har gjort en systematisk jämförelse av att dricka 750 kcal som en söt lågfettdrink eller som en gräddbaserad högfettshake med samma kalorimängd och volym. Utöver betydelsen av mängden fett eller kolhydrater i drycken testade forskarna också om det gjorde skillnad att inta båda måltiderna som en stor drink eller uppdelade i fem mindre portioner med 150 kcal i varje en gång i halvtimmen. Undersökningen gjordes i ett strikt lottat upplägg på friska frivilliga personer, sju män och sju kvinnor, i åldrarna 20–26 år. Alla fjorton deltagarna testade alla fyra olika sätt att konsumera de sammanlagt 750 kilokalorierna och drack dryckerna i närvaro av studieledarna.
Fredrik H Nyström
– Vi mätte energiförbrukningen under de tre timmarna, det kostar nämligen energi att bryta ned mat. Vi såg att det gick åt mer energi att ta hand om en stor måltid än flera små, oavsett om det var fråga om en kolhydratrik eller kolhydratfattig dryck. Idén om att man ska äta lite och ofta för att hålla uppe energiförbrukningen är alltså helt fel, det fungerar precis tvärtom enligt vår studie, säger Fredrik Nyström, professor vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, som ledde studien.
Mättare av fett
Forskarna mätte också nivåerna av olika hormoner i blodet under de tre timmarna, bland annat mättnadshormonet GLP-1, vars funktion i dag utnyttjas i läkemedel mot fetma och diabetes typ 2. Mättnadskänslan undersöktes genom att deltagarna fick ange hur hungriga de kände sig varje halvtimme.
Mättnadskänsla efter att vid tidpunkt noll ätit antingen 750 kcal från en lågfettdryck eller samma kalorimängd från en fet, gräddbaserad dryck med samma volym.
Det visade sig att deltagarna kände sig mättare framåt slutet av undersökningstiden när de ätit högfettkost än när de åt samma kalorimängd baserat på en söt lågfettdryck. Detta passade enligt forskarna också in med fyndet att nivåerna av mättnadshormonet GLP-1 var högst vid det tillfälle deltagarna åt en enstaka stor måltid med mycket grädde jämfört med de andra tre tillfällena. Det hungerframkallande hormonet ghrelin däremot visade en klar tendens att ligga på lägre nivåer när deltagarna åt feta måltider jämfört med söta sådana.
– Allt detta passar med att det är lättast att äta för mycket om man äter lågfettkost. Man blir mindre mätt av söta kalorier än feta, säger Fredrik Nyström.
Studien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, samt hjärt-lungfonden och stiftelsen Gamla Tjänarinnor.
Artikel: A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans, Simon Ingves, Nathalie Vilhelmsson, Edvin Ström, Mats Fredriksson, Hans Guldbrand, Fredrik H. Nyström, Peptides, publicerad online 6 maj 2017, doi: 10.1016/j.peptides.2017.04.011
