02 januari 2018

Barn som får komjölksprotein under sina sex första månader i livet löper inte större risk att drabbas av typ 1-diabetes – någonting som man tidigare har trott. Det visar TRIGR-studien, en stor internationell studie där LiU-forskare deltagit.

Barn som får komjölksprotein under sina sex första månader i livet löper inte större risk att drabbas av typ 1-diabetes – någonting som man tidigare har trott. Det visar TRIGR-studien, en stor internationell studie där LiU-forskare deltagit.

TRIGR har sedan tidigt 2000-tal följt över 2 000 nyfödda barn i Europa, Nordamerika och Australien, där någon i familjen också haft typ 1-diabetes. Av cirka 8 000 barn valdes de ut som efter vävnadstypning visade sig ha särskilt hög genetisk risk att drabbas av sjukdomen.

Tidigare forskning

Frågan man ställt sig inom studien är om en senare introduktion av komjölksprotein skulle minska risken för typ 1-diabetes. Tidigare forskningsstudier har gett indikationer på att barn som tidigt i livet får i sig komjölksprotein, exempelvis genom välling eller bröstmjölksersättning, löpt högre risk att utveckla sjukdomen.

– Det här har varit en tanke som följt med sedan studier gjorda i slutet på 1980-talet. Forskarvärlden har varit ganska övertygad om att tidig introduktion av komjölkprotein har varit orsaken till en del av fallen av typ 1-diabetes. Det har inte kunnat förklara alla fall, men kanske en del, säger Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik vid Linköpings universitet, och som är en av forskarna bakom studien.

Forskningsstudien, som publicerats i tidskriften JAMA, visar dock inte på några sådana samband. Barnen som deltog i studien fick efter det att de ammats antingen välling/bröstmjölksersättning med vanlig komjölk eller välling/bröstmjölksersättning där komjölkproteinet brutits ned till mindre peptider.

Spädbarnen som fick blandningen med nedbrutna proteiner åt den i minst två månader upp till en ålder av 6–8 månader och undvek komjölksprotein i övrig kost. Barnen följdes sedan under minst tio år för att se vilka som utvecklade typ 1-diabetes.

Ingen skillnad

Resultaten av TRIGR är enligt Johnny Ludvigsson en besvikelse. Studien visar på att det inte fanns någon skillnad mellan de båda grupperna kring hur många barn som utvecklade sjukdomen.

– Vi vill kunna förebygga åtminstone en del fall av typ 1-diabetes – på så vis är det mycket tråkigt att det inte fanns något samband. Särskilt med tanke på att sjukdomen fortsätter att öka i Sverige och Norden, och stor del av världen. Komjölk under det första halvåret i livet spelar ingen roll för utvecklingen av typ 1-diabetes, så på det spåret står vi på ruta 1 igen.

– Den lilla trösten är att vi nu förvisso kan säga att ingen behöver vara orolig över att ha ammat för kort tid eller gett komjölksbaserad modersmjölksersättning för tidigt, säger Johnny Ludvigsson.

Andra ledtrådar till sjukdomen som man nu får fokusera på i stället innefattar bland annat virusinfektioner.

– För de personer med en genetisk läggning för typ 1-diabetes skulle en sådan infektion kunna initiera en autoimmun reaktion som leder till sjukdomen. Det finns exempelvis vissa tarmvirus som är misstänkta. Men det finns inget som vi kan peka på eller säga att man ska undvika i dagsläget.

Publikationen: Effect of Hydrolyzed Infant Formula vs Conventional Formula on Risk of Type 1 Diabetes: The TRIGR Randomized Clinical Trial
Knip M, Åkerblom HK, Al Taji E, Becker D, Bruining J, Castano L, Danne T, de Beaufort C, Dosch H-M, Dupre J, Fraser WD, Howard N, Ilonen J, Konrad D, Kordonouri O, Krischer JP, Lawson ML, Ludvigsson J, Madacsy L, Mahon JL, Ormisson A, Palmer JP, Pozzilli P, Savilahti E, Serrano-Rios M, Songini M, Taback S, Vaarala O, White NH, Virtanen SM, Wasikowa R. JAMA. 2018;319(1):38-48. doi:10.1001/jama.2017.19826

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En utomhusmässa vid Linköpings universitet där industriföretag och studenter möts. Två stora kranar håller upp banderoller, och flera personer står runt specialbyggda cyklar och diskuterar.

Max kombinerar forskning och vanliga arbetet: "Verkligen ett privilegium"

Sedan hösten 2022 är Max Ahlqvist en av Linköpings universitets industridoktorander. På företaget Epiroc Rock Drills AB bedriver han forskning inom hållfasthetslära och material i kombination med sina vanliga arbetsuppgifter.

Manlig forskare i campusmiljö.

Influencers behöver sin frihet i ny digital industri

Influencers behöver en viss frihet för att fungera, även om deras jobb sker i samarbete med något varumärke. Sociala medier utgör en ny typ av industri, men i utvecklingen av den är det viktigt att tänka på användarnas välmående

Från studentliv till framgång

Niclas Söör sög ut det göttigaste ur studentlivet vid LiU. Det formade karriären. Här fick han idén till Dospace, ett slags kontorshotell med nära 1 400 medlemmar på elva platser i Sverige.