21 februari 2023

Övervikt och stillasittande bidrar till att allt fler får fettlever. Det finns behov av att tidigt hitta dem som löper risk att utveckla följdsjukdomar. Enligt en ny studie kan dålig muskelhälsa vara en riskmarkör för detta. Studien visar att liten muskelvolym i kombination med inlagring av fett i musklerna är kopplat till ökad risk att dö hos personer med fettlever.

Mattias Ekstedt, Nils Dahlström, Peter Lundberg, Bengt Norén och Patrik Nasr.Forskarna undersöker hur levern mår med MR-kamera. Levern är det mörkgrå området på högra bilden. Från vänster: Mattias Ekstedt, Nils Dahlström, Peter Lundberg, Bengt Norén och Patrik Nasr. Foto Thor Balkhed Levern är en lagringsplats för energi – i form av socker och fett – men även för andra viktiga ämnen som vitaminer och järn. En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir det för mycket och mängden fett som ansamlats blir så stor att det kallas leverförfettning eller fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.

Vanligt problem

Runt en av fyra vuxna uppskattas ha icke-alkoholorsakad fettlever globalt sett. Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare. De flesta är omedvetna om att de har fett i levern. Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andelen av individerna med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, vilken kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften JHEP Reports, riktade forskarna in sig på hur studiedeltagarnas muskler mådde. Detta eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är dessutom kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom. Man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om det är så att dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.

Högre sannolikhet att dö

Studien baseras på UK Biobank där frivilliga deltagare undersöks med magnetresonanstomografi (MR), eller magnetkamera som det också kallas. I den aktuella studien har fettmängden i levern och muskelsammansättningen hos drygt 40 000 individer mätts i MR-bilderna. Runt 5 000 personer bedömdes ha icke-alkoholorsakad fettlever. Att ha en kombination av liten volym på lårmusklerna och dessutom fett inlagrat i musklerna bedömdes vara en ogynnsam muskelsammansättning. I studien bedömdes även deltagarnas muskelfunktion, som handgreppstyrka, gånghastighet och förmåga att gå i trappor.Jennifer Linge.Jennifer Linge. Foto Magnus Johansson

– Vi ser att genom att titta på muskelsammansättningen kan vi förutse vilka personer med fettlever som har högst sannolikhet att dö, säger Jennifer Linge, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet och forskare vid Amra Medical AB.

Sambandet mellan muskelsammansättningen och dödlighet påverkades inte av om muskelfunktionen var bra eller dålig.

Går att påverka

Det visade sig också, något förvånande, att förekomst av fettlever i sig inte var kopplat till försämrad prognos i studien. Även om resultatet är i linje med flera tidigare studier, går det emot den rådande uppfattningen att fettlever är starkt kopplat till utveckling av hjärt-kärlsjukdom och död. En förklaring till att studier får olika resultat kan vara att studier om fettlever oftast undersöker patientgrupper från sjukhus och bilden blir en annan när man i stället tittar på befolkningen generellt, som i detta fall. Fyndet belyser behovet av bättre diagnostik för att hitta de individer som har sämre prognos, menar forskarna.Mattias Ekstedt.Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor. Foto Thor Balkhed

– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning. Men det är också viktigt att förstå om förbättrad muskelsammansättning påverkar prognosen, säger Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid LiU och överläkare i gastroenterologi och hepatologi vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Studien är gjord i samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och företaget Amra Medical AB, som är ett avknoppningsföretag från Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) vid Linköpings universitet. Några av medförfattarna till studien är delägare respektive anställda vid Amra Medical AB. Studien har fått finansiering av Pfizer Inc. och Region Östergötland.

Studien ingår i Jennifer Linges avhandlingsarbete med planerad disputation till september 2023.

Artikeln: Adverse muscle composition is a significant risk factor for all-cause mortality in NAFLD, Jennifer Linge, Patrik Nasr, Arun J Sanyal, Olof Dahlqvist Leinhard och Mattias Ekstedt, JHEP Reports, publicerad online 24 december 2022, doi: 10.1016/j.jhepr.2022.100663

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Bidrag från Familjen Kamprads stiftelse förlänger forskningsprogram om smarta elnät

Forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” har fått ytterligare 19,8 miljoner kronor i bidrag från Familjen Kamprads stiftelse och fortsätter i tre år till.

Keti Chukhrov.

"Den svenska akademiska världen är mycket unik"

Keti Chukhrov har uppskattat sitt år vid LiU som gästprofessor i Tage Danielssons namn. Hon är imponerad av hur demokratiskt arbetet är upplagt, samt det stöd och fina samarbete som präglar IKOS.

Superdatorn Berzelius.

Superdatorn Berzelius uppgraderas till dubbla kapaciteten

Superdatorn Berzelius används för forskning inom bland annat livsvetenskaperna, maskininlärning och AI. Till hösten ska Berzelius uppgraderas, en satsning som möjliggörs av en donation på 125 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.