Mjuka material

Närbild som visar att guldtrådarna som kombinerats med mjukt silikongummi kan töjas ut.

Mjukt guld skapar kontakt mellan nerver och elektronik

Guld är väldigt svårt att skapa långa, tunna trådar av. Men nu har forskare vid LiU lyckats skapa nanotrådar av guld och utveckla mjuka elektroder som kan kopplas ihop med nervsystemet. De är mjuka som nerver, töjbara och elektriskt ledande.

Forskare håller tygbit framför ansiktet.

Snart blir dina kläder extramuskler

Textila muskler är ett ungt forskningsfält. På sikt kan tekniken byggas in i kläder som kan ge en extra boost vid tunga lyft, ge kramar på distans och hjälpa synskadade navigera i stadsmiljö.

Edwin Jager, IFM, med sin medsökande Nils-Krister Persson på Textilhögskolan i Borås

Miljonbidrag till fortsatt forskning om textila muskler

Professor Edwin Jager har med sin medsökande Nils-Krister Persson på Textilhögskolan i Borås fått fortsatt finansiering för sitt projekt "Textile muscles for augmenting garments". Anslaget på sex miljoner kronor sträcker sig över tre år.

Två forskare i ett labb som sitter vid ett bord.

Sårförbandet som avslöjar infektion

Ett sårförband gjort av nanocellulosa som kan visa tidiga tecken på infektion utan att störa läkningen. Det har forskare vid Linköpings universitet utvecklat. Studien är ytterligare ett steg på vägen mot en ny typ av sårvård.

Fyra materialforskare vid LiU delar på 80 miljoner

Materialforskning är ett starkt område för Linköpings universitet. Det visar inte minst utfallet från Europeiska forskningsrådets utlysningar som denna omgång resulterade i fyra bidrag på totalt cirka 80 miljoner kronor.

En remsa "textil muskel" med elektriska kopplingar.

Doktorandnätverk för textila muskler får EU-miljoner

Edwin Jager koordinerar ett doktorandnätverk som beviljats nära 29 miljoner kronor från EU-finansierade Horizon Europe. Med ett tvärvetenskapligt angreppsätt ska doktorander tränas i att utveckla material som kan fungera som ”textila muskler”.

Daniel Aili får stort europeiskt anslag

Daniel Aili får ett av årets ERC Consolidator Grants från det europeiska forskningsrådet ERC. Han ska utveckla en metod för att mäta en typ av cancerrelaterade enzymer, som på sikt ska kunna användas för både diagnostik och förbättrad behandling.

Tre personer i LOE klädda i labbrockar, hårskydd och munskydd.

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Akchheta Karki och Magnus Jonsson, två forskare bakom en glasskiva med figurer som visar hur antennerna kan styras.

Nanoantenner för ljus kan styras elektriskt

Forskare vid LiU har utvecklat optiska nanoantenner som kan slås av och sättas på igen på elektrisk väg, och även justeras gradvis. Resultaten, publicerat i Advanced Materials, öppnar för framtidens justerbara smarta material och styrbar tunn optik.

En kvinnlig doktorand monterar experimentuppställningen.

Benbildning inspirerade till ”mikrorobotar” som bildar eget ben

Inspirerade av hur ben i skelettet bildas har forskare utvecklat en kombination av material som kan anta olika former och bli hårt av sig självt. Materialet är först mjukt och hårdnar genom att ben bildas av samma mineraler som finns i skelettet.

Eleni Stavrinidou tilldelas ERC Starting Grant

Hennes projekt handlar om möjligheten att bygga in elektronik i växtceller för att skapa material som behåller de levande cellernas egenskaper. Ett mål är också att skapa hållbara system för bland annat energilagring, med naturens egna metoder.

Spin-polariserad ljusemitterande halvledarstruktur.

Storsatsning på materialforskning för hållbarhet

En miljardsatsning på forskning sker nu inom Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability, WISE, som ska leda till utveckling av hållbara och effektiva material för att lösa några av samtidens stora utmaningar. LiU är värduniversitet.

Professor Xavier Crispin och forskningsingenjörerna Ujwala Ail och Ziyauddin Khan, vid pressen för knappcellsbatterier, Laboratoriet för organisk elektronik.

Prisbelönt teknik för storskalig energilagring

En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU. Två genombrott har lagt grunden: elektroder i trämaterial tillverkade på rulle samt en ny vattenbaserad elektrolyt.

Två kvinnor, Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker, håller i bönplantan som är en biohybrid.

De får växtens rötter att lagra energi

Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

Nanocellulosa blir till guld

När nanocellulosa kombineras med olika typer av metall-nanopartiklar ger det material med många nya och spännande egenskaper, de kan bli antibakteriella, byta färg när man trycker på dem och de kan omvandla ljus till värme.

Nytt biobläck för utskrifter med celler i 3D

En forskargrupp under ledning av Daniel Aili, biträdande professor vid LiU, har tagit fram ett biobläck för utskrifter av vävnads-liknande material i 3D-skrivare. Forskarna har utvecklat en metod och ett material där cellerna överlever och trivs.

Xenofon Strakosas, Gábor Méhes och Arghyamalya Roy.

De mäter bakteriens elektriska aktivitet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har utvecklat en organisk transistor med vars hjälp de nästan i detalj kan mäta och studera det fenomen som kallas extracellulär elektronöverföring - bakterier som skickar ut elektriska laddningar.

Ånggeneratorn där solens värme förångar vattnet medan salt och andra produkter stannar kvar.

Rent vatten med soldriven ånggenerator

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Nara Kim, i bakgrunden Xavier Crispin och Klas Tybrandt

Deras mjuka elektronik fångar energin

För första gången har en mjuk och töjbar termoelektrisk modul skapats i ett organiskt kompositmaterial. Materialet skördar energi från kroppsvärme, kan tryckas och lämpar sig för exempelvis smarta kläder, kroppsnära elektronik eller elektronisk hud.

En röd ros ligger på en arbetsbänk. Oskarpt i bakgrunden ses en person iklädd labbrock och blå gummihandskar.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

En elektrisk puls ökar materialets volym 100 gånger

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett material som både kan öka och minska sin volym när det utsätts för en svag elektrisk puls. I en svamp eller ett filter kan forskarna styra hur stora partiklar som släpps igenom.

Iwona Bernacka-Wojcik, Eleni Stavrinidou och Miriam Huerta.

De får tobaksplantan att spara på vattnet

Eleni Stavrinidou och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har kunnat påverka cellandningen hos en tobaksplanta, med hjälp av bioelektronik, utan att plantan på minsta sätt tagit skada.

forskarna häller vätska i en genomskinlig behållare

Konstgjorda muskler som drivs av glukos

Artificiella muskler av polymermaterial kan nu drivas med energi från glukos och syre på liknande sätt som biologiska muskler. Utvecklingen kan vara ett steg mot exempelvis självgående mikrorobotar som drivs av biomolekyler i omgivningen.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga.

Nytt cellulosa-baserat material ger tre sensorer i en

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Lättare odla celler på mikrochip med nytt gelmaterial

LiU-forskare har utvecklat en ny metod för att göra vattenrika material, hydrogeler, som härmar viktiga egenskaper i cellernas naturliga miljö i kroppen. Materialet kan användas till att göra organliknande strukturer på microchip.

Hjärnsignaler fångas med mjuk elektronik

Klas Tybrandt, forskningsledare inom Mjuk elektronik, LOE, har tagit fram en ny och stabil metod att mäta neurala signaler under lång tid. Tekniken är baserad på ett nytt material som är biokompatibelt och töjbart till sin dubbla längd.

Jättekliv inom den organiska elektroniken

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram världens första elektrokemiska logiska krets som är komplementär och som fungerar stabilt i vatten under lång tid. Genombrottet är av stor betydelse, bland annat inom bioelektroniken.

Storsatsning på nya material från skogen

Startskottet har gått för Treesearch, en forskningsplattform som ska göra Sverige och svensk industri världsledande på utveckling och framställning av nya material från skogsråvara. Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU deltar i satsningen.

Stickade muskler ökar kraften

Forskare har gett vanligt tyg förmåga att dra ihop sig likt muskelfibrer genom att belägga textil med ett elektroaktivt material. Teknologin kan göra det möjligt att i framtiden designa ”textila muskler” som skulle kunna byggas in i kläder.

Ett steg mot snabbare organisk elektronik

Ökar ordnade polymerkedjor plastens ledningsförmåga? En ny generation polymerer har tagits fram som leder bättre, men av helt andra skäl. Det visar forskare vid LiU och Stanford University i en artikel i ansedda tidskriften PNAS.

Lysande material avslöjar hur cellerna växer

Fiber av en halvledande polymer, framtagen för solceller, är ett utmärkt stödmaterial för tillväxt av ny mänsklig vävnad. Fibrerna lyser, vilket gör det möjligt att även följa cellernas tillväxt inne i levande vävnad.

Biosensor på Science museum

Är du i London i sommar så passa på att titta in på Science museum där den tryckta biosensor visas som är utvecklad i ett samarbete mellan LiU-professorn Anthony Turner och Acreo Swedich ICT.