Organisk elektronik

Person i labbrock och handskar häller en blå vätska på en glasyta.

Miljövänligare metod för att skapa organiska halvledare

Forskare vid LiU har utvecklat ett nytt miljövänligare sätt att skapa ledande bläck för användning i organisk elektronik som solceller och konstgjorda nervceller. Fynden banar väg för framtidens hållbara teknologi.

Två forskare i labbrock med handskar kopplar in sladdar till en bägare med vatten och en växt.

Elektronisk ”jord” ökar tillväxten hos grödor

Kornplantor växer i genomsnitt 50 procent mer när rotsystemet kan stimuleras elektriskt genom odlingssubstratet. Det visar forskare vid LiU som har utvecklat en elektriskt ledande ”jord” för hydroponi.

Halvmåneformad svart aerogel med vattendroppar.

Superlätt material kan bli nyckel för framtidens terahertz-teknik

Forskare vid LiU har visat att genomsläppligheten av terahertzstrålning genom en ledande aerogel kan regleras. En viktig egenskap för att kunna låsa upp fler användningsområden för terahertzvågor.

Fyra personer ute och går bredvid varandra.

Odlade elektroder – ett av årets största genombrott

Physics World har utsett LiU-forskning till ett av årets stora genombrott globalt inom fysik. Det handlar om en studie vid Laboratoriet för organisk elektronik där forskare visade att mjuka elektroder kan odlas i levande vävnad.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.

Person som håller en liten träkonstruktion framför ansiktet.

Världens första trätransistor

Världens första transistor gjord av trä är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och KTH. Studien är publicerad i tidskriften PNAS och banar väg för vidare utveckling av träbaserad elektronik och styrning av elektroniska växter.

Professor Xavier Crispin och forskningsingenjörerna Ujwala Ail och Ziyauddin Khan, vid pressen för knappcellsbatterier, Laboratoriet för organisk elektronik.

Nya material kan lösa energilagring

Nya innovativa material kommer att spela en nyckelroll i den globala klimat- och energiomställningen. Vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet pågår flera lovande forskningsprojekt inom bland annat energilagring.

Tre personer i LOE klädda i labbrockar, hårskydd och munskydd.

De bygger artificiella nervceller

För första gången har forskare visat att en artificiell organisk neuron, en nervcell, kan integreras med en artificiell organisk synaps i en levande växt. Såväl neuronen som synapsen byggs av tryckta organiska elektrokemiska transistorer.

Akchheta Karki och Magnus Jonsson, två forskare bakom en glasskiva med figurer som visar hur antennerna kan styras.

Nanoantenner för ljus kan styras elektriskt

Forskare vid LiU har utvecklat optiska nanoantenner som kan slås av och sättas på igen på elektrisk väg, och även justeras gradvis. Resultaten, publicerat i Advanced Materials, öppnar för framtidens justerbara smarta material och styrbar tunn optik.

Prisbelönt teknik för storskalig energilagring

En säker, billig och hållbar teknik för energilagning har tagits fram vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU. Två genombrott har lagt grunden: elektroder i trämaterial tillverkade på rulle samt en ny vattenbaserad elektrolyt.

Två kvinnor, Eleni Stavrinidou och doktoranden Daniela Parker, håller i bönplantan som är en biohybrid.

De får växtens rötter att lagra energi

Genom att vattna bönfrön (Phaseolus vulgaris) med en lösning som innehåller oligomerer, har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, LiU, visat att bönplantans rötter blir elektrisk ledande och att de även kan lagra energi.

Jesper Edberg, Patrik Isacsson och Isak Engquist med en rulle elektroniskt papper.

Elektroniskt papper tillverkat i stor skala

Forskare vid bland annat LiU har utvecklat ett elektroniskt papper som kan produceras på industriell skala. Pappret ska på sikt kunna användas som exempelvis tunna batterier och superkondensatorer som kan laddas upp på bara några sekunder.

Nytt ledande bläck öppnar för nästa generations tryckta elektronik

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett stabilt polymert bläck med hög ledningsförmåga. Framsteget banar väg för nyskapande och mer energieffektiv tryckt elektronik. Resultaten publiceras nu i Nature Communications.

Jonpumpen ska kunna användas i behandling av hjärncancer

Trots kirurgi och efterbehandling i form av cytostatika och strålning återkommer ofta elakartade hjärntumörer. Forskare vid LiU har visat i cellförsök att en jonpump kan användas för mer precis cancerbehandling i hjärnan.

Biosensor implanterad i stammen på en växt.

Biosensorer övervakar växters välmående i realtid

Forskare vid LiU har utvecklat biosensorer som gör det möjligt att övervaka sockernivåerna i växters vävnad i realtid. Informationen från sensorerna skulle kunna hjälpa jordbruket att anpassa produktionen för att klara klimatförändringarna.

Två droppar, en gul och en transparent, på kretsar.

Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering

Forskare vid LiU har utvecklat en protonfälla som gör organiska elektroniska jonpumpar mer precisa i doseringen av läkemedel. Jonpumparna kan på sikt hjälpa patienter med symptom av neurologiska sjukdomar som idag saknar effektiv behandling.

Mikhail Vagin och Penghui Ding arbetar i laboratoriet.

I labben finns det fossilfria

Övergången till fossilfrihet går inte över en natt, men den kan gå betydligt snabbare än nu. Tekniken finns och är i många fall även ute på marknaden eller på väg ut. I Linköpings universitets laboratorier finns hopp för framtiden.

De har tagit fram det första organiska batteriet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har för första gången demonstrerat ett organiskt batteri. Det är ett så kallad redox-flödesbatteri, ett stort batteri som kan lagra vind- och solenergi och exempelvis användas som powerbank för bilar.

En väg som går mot solnedgång, med vägfärg står det skrivet 2020 ovanför syns en målad pil som pekar mot solnedgången.

Tre doktorander får Horisont 2020-finansiering vid LiU

Tre institutioner får nu ta emot var sin doktorand inom mobilitetsprogrammet Marie Skłodowska-Curie actions. Forskningen handlar om att tillvarata spillvärme som el, perovskiter för fotonik och rendering av datorgenererade bilder.

Xenofon Strakosas, Gábor Méhes och Arghyamalya Roy.

De mäter bakteriens elektriska aktivitet

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har utvecklat en organisk transistor med vars hjälp de nästan i detalj kan mäta och studera det fenomen som kallas extracellulär elektronöverföring - bakterier som skickar ut elektriska laddningar.

Nya Horisont 2020-projekt till LiU

Autonom flygledning, vita lysdioder i perovskit, elektronik som skördar energi och forskning kring hur embryon kan överleva i en främmande livmoder är några av de nya projekt som får finansiering inom EU:s Horisont 2020-program.

Ånggeneratorn där solens värme förångar vattnet medan salt och andra produkter stannar kvar.

Rent vatten med soldriven ånggenerator

Billiga material som cellulosa och den ledande polymeren PEDOT:PSS blir till en högeffektiv ånggenerator för rening och avsaltning av vatten. Ånggeneratorn har utvecklats vid Laboratoriet for organisk elektronik, LiU.

Optisk sändare och mottagare i ett

Forskare vid LiU har, tillsammans med kollegor i Kina, tagit fram en liten enhet som både är en optisk sändare och mottagare. ”Det har stor betydelse för miniatyriseringen av optoelektriska system”, säger LiU-professor Feng Gao.

Ett steg närmare en stabil lysdiod i perovskit

Forskare vid Linköpings universitet har, tillsammans med kollegor i Storbritannien, Kina och Tjeckien, fått fram en lysdiod i perovskit som både har hög effektivitet och är stabil över tid Resultatet är publicerat i Nature Communications.

Kvantmekaniska fenomen styr i organiska solceller

Forskare vid LiU har upptäckt ett kvantmekaniskt fenomen som påverkar bildandet av fria laddningar i de organiska solcellerna. ”Kan vi förstå på djupet vad det är som händer kan vi också öka effektiviteten”, säger Olle Inganäs, professor emeritus.

Nara Kim, i bakgrunden Xavier Crispin och Klas Tybrandt

Deras mjuka elektronik fångar energin

För första gången har en mjuk och töjbar termoelektrisk modul skapats i ett organiskt kompositmaterial. Materialet skördar energi från kroppsvärme, kan tryckas och lämpar sig för exempelvis smarta kläder, kroppsnära elektronik eller elektronisk hud.

Närbild på två pipetter, den ena droppar blått bläck och den andra rött. Bläcket bildar en tvåfärgad pöl.

Här är framtidens bläck för tryckt elektronik

Genom att blanda två polymerer med olika egenskaper har en grupp forskare, under ledning av Simone Fabiano, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, fått fram ett organiskt material med superb ledningsförmåga, utan att det är dopat.

En röd ros ligger på en arbetsbänk. Oskarpt i bakgrunden ses en person iklädd labbrock och blå gummihandskar.

Fem framtida forskningsledare vid LiU

Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett 20 unga forskare till Framtidens forskningsledare. Fem av dem finns vid Linköpings universitet. Alla får de 12 miljoner kronor under fem år samt möjlighet att delta i ett ledarskapsprogram.

Shangzhi Chen, doktorand och Magnus Jonsson, som leder gruppen inom organisk fotonik och nanooptik vid Laboratoriet för organisk elektronik

De skapar styrbara plasmoner i plast

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik. Resultatet presenteras i Nature Nanotechnology.

Tre LiU-forskare blir Wallenberg Academy Fellows

Tre LiU-forskare, Emil Björnson, Magnus Jonsson och Marcin Szczot, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Genom femåriga forskningsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ges unga forskare möjlighet att göra vetenskapliga genombrott.

Meter efter meter av organiska solceller rullar fram ur tryckpressen

De säljer energi på metervara

På avknoppningsföretaget Epishine står tryckpressarna och rullar ut solceller i tryckt elektronik, avsedda för inomhusbruk. Olle Inganäs, professor och grundare, har än högre mål: organiska solceller ska bidra till att lösa världens energiproblem.

Kretskort i förgrunden och ett kopparfärgat svenskt mynt i bakgrunden.

Integrerade kretsar produceras i tryckpress

För första gången i världen har forskare vid LiU och RISE, Campus Norrköping, visat att det går att trycka fullständiga integrerade kretsar med fler än 100 elektrokemiska organiska transistorer. Resultatet är publicerat i Nature Communications.

En elektrisk puls ökar materialets volym 100 gånger

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett material som både kan öka och minska sin volym när det utsätts för en svag elektrisk puls. I en svamp eller ett filter kan forskarna styra hur stora partiklar som släpps igenom.

Iwona Bernacka-Wojcik, Eleni Stavrinidou och Miriam Huerta.

De får tobaksplantan att spara på vattnet

Eleni Stavrinidou och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har kunnat påverka cellandningen hos en tobaksplanta, med hjälp av bioelektronik, utan att plantan på minsta sätt tagit skada.

Solcellerna flyttar inomhus

Svenska och kinesiska forskare har tagit fram organiska solceller optimerade för att omvandla normalt inomhusljus till el. Det är låga effekter det handlar om, men nog för att driva de miljontals produkter som följer med sakernas internet.

Två män iklädda skyddskläder samtalar. Bilden är tagen genom en maskin som ger en inramning.

Laboratoriet där idéer får lyskraft

Nya idéer prövas ständigt vid Laboratoriet för organisk elektronik. Flera av idéerna har resulterat i världsledande vetenskapliga genombrott. Fokus ligger på energilagring i papper, kopplingen mellan biologi och elektronik samt elektroniska växter.

Storslam för tvärvetenskap vid LiU

Stiftelsen för strategisk forskning finansierar sex forskningsprojekt i gränslandet mellan teknik och medicin med sammanlagt 200 miljoner kronor. Tre av de sex projekten drivs av LiU-forskare och i ett fjärde är LiU-forskare medsökande.

LiU-doktorand möter Nobel-pristagare

Tim Cornelissen, doktorand på IFM, är en av de unga forskare som bjudits in till årets Nobelmöte i tyska Lindau. 580 studenter, doktorander och postdoktorer får här möjlighet att träffa och diskutera vetenskap med Nobel-pristagare.

Mina Shiran Chaharsoughi och Magnus Jonsson fotograferade genom en glasskiva på vilken de ritar upp formler.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik tagit fram en sensor väl lämpad för elektronisk hud. Den kan mäta förändringar i kroppstemperatur samt känna av både solljus och en varm beröring.

Fukt skapar fällor i den organiska elektroniken

Dåliga organiska halvledare kan bli bra halvledare om de bara tillverkas på rätt sätt, visar forskare vid Linköpings universitet. Den organiska elektronikens ledningsförmåga minskas kraftigt av fukt, visar de i en artikel i Nature Materials.

Ny polymerblandning ger superkänslig värmesensor

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har fått fram en superkänslig värmesensor, böjbar, transparent och tryckbar. Resultatet öppnar för applikationer inom alltifrån sårläkning och elektronisk hud till smarta byggnader.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga.

Nytt cellulosa-baserat material ger tre sensorer i en

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Eleni Stavrinidou prisas för elektroniska växter

Eleni Stavrinidou, forskningsledare vid Laboratoriet för organisk elektronik, får ta emot årets L’Oréal-Unesco For Women in Science-pris för sin forskning kring elektroniska växter. Prisutdelare är ministern för högre utbildning och forskning.

Läraktig transistor härmar hjärnan

En transistor i organisk elektronik som både kan lära sig och har såväl kort- som långtidsminne har utvecklats av forskare vid Linköping universitet. Tekniken innebär ett stort steg mot att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Helbild av Igor Zozoulenko som promenerar utanför campus Norrköping

Nytt ljus över mest studerade materialet

Den ledande polymeren PEDOT är just nu ett av världens mest studerade material. Trots detta visar LiU-forskare, med professor Igor Zozoulenko i spetsen, att materialet fungerar på ett helt annat sätt än forskarvärlden hittills trott.

28 miljoner till tvärvetenskap för nya mediciner

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, får drygt 28 miljoner kronor under sju år från Vetenskapsrådet för forskning inom elektroniska neuromediciner. Forskningen ska drivas i samarbete med forskare på Lunds universitet och Chalmers.

Levande elektroder ger starkare signaler

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping, har hittat en metod som ökar signalstyrkan från en mikrobiell elektrokemisk cell upp till tjugo gånger. Hemligheten är en film med en inbäddad bakterie: Shewanella oneidensis.

Professor Magnus Berggren med pappret som kan lagra energi

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

3,3 miljoner euro till elektroniska växter

De elektroniska växterna har väckt stort intresse världen över. Eleni Stavrinidou, forskningsledare inom området vid Laboratoriet för organisk elektronik får nu 3,3 miljoner euro för att driva Horisont2020-projektet HyPhOE.

Xavier Crispin, Canyan Che och Mikhail Vagin

Lignin nytt supergrönt bränsle för bränslecell

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa.

En uppsättning halvgenomskinliga organiska pixlar på en ultratunn skiva av guld. Tjockleken på de organiska öarna och det underliggande guldet är en hundradel av storleken på en nervcell.

Organiska ledande pigment kan ge blinda synen åter

En enkel artificiell näthinna utvecklas under ledning av LiU-forskaren Eric Glowacki. Den består av billiga organiska pigment, vanliga i kosmetika, och påminner om en ljussensor i en digitalkamera. Förhoppningen är att kunna ge blinda synen åter.

Weihua Ning (till vänster) och Feng Gao i laboratoriet med det blyfria solcellsmaterialet.

Dubbla perovskiter i framtidens miljövänliga solceller

Ett nytt steg har nu tagits mot att kunna tillverka solceller och lysdioder i bly-fria perovskit-material. Filmer av hög kvalitet med lovande egenskaper för framtidens solceller har tagits fram i ett samarbete mellan LiU och NTU i Singapore.

Magnus Jonsson och Mina Shiran Chaharsoughi

Trädens löv kan hjälpa oss skörda energi

Kanske kan vi i framtiden skörda energi med hjälp av löv som vajar i vinden. Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en metod och ett material som genererar en elektrisk impuls vid övergången från sol till skugga, och tvärtom

Mjuk och töjbar elektrod i ett nytt material.

Hjärnsignaler fångas med mjuk elektronik

Klas Tybrandt, forskningsledare inom Mjuk elektronik, LOE, har tagit fram en ny och stabil metod att mäta neurala signaler under lång tid. Tekniken är baserad på ett nytt material som är biokompatibelt och töjbart till sin dubbla längd.

Ny smart metod att tillverka organiska solceller

Billiga material och enkel produktion på rulle är några av de tryckta organiska solcellernas stora fördelar. Professor Olle Inganäs leder den forskargrupp som nu tagit fram en förfinad och enkel metod att tillverka solcellsmodulerna.

Jättekliv inom den organiska elektroniken

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram världens första elektrokemiska logiska krets som är komplementär och som fungerar stabilt i vatten under lång tid. Genombrottet är av stor betydelse, bland annat inom bioelektroniken.

Klas Tybrandt, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik

Nytt ljus över populärt material

LiU-forskaren Klas Tybrandt har tagit fram en teoretisk modell som förklarar kopplingen mellan joner och elektroner i den populära ledande polymeren PEDOT:PSS. Modellen har stor betydelse för exempelvis energilagring i papper och bioelektronik.

Tre personer står tillsammans i en skogsbacke: Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Linköpings universitet, Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, Chalmers och Lars Berglund, professor KTH och föreståndare för WWSC.

Mångmiljonsatsning på nya material från skogen

Knut och Alice Wallenberg Stiftelse har beslutat finansiera WWSC 2.0, Wallenberg Wood Science Center, med upp till 400 miljoner kronor fram till 2028. I satsningen deltar KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin.

Nadia Thalmann med sin sociala robot Nadine

Människa eller robot eller lite av båda

Temat för Knut och Alice Wallenbergs jubileumssymposium vid LiU var material och teknik för vår digitala framtid. Fokus låg på människohärmande tekniker och material, men bredden var stor och symposiet välbesökt.

Tryckt elektronik kan styras med stor precision

Tryckt elektronik baserat på organiska transistorer och displayer som kan ändra färg, pixel för pixel, är två av många applikationer som är resultatet av ett genombrott vid Laboratoriet för organisk elektronik, publicerat i Science Advances.

Storsatsning på nya material från skogen

Startskottet har gått för Treesearch, en forskningsplattform som ska göra Sverige och svensk industri världsledande på utveckling och framställning av nya material från skogsråvara. Laboratoriet för organisk elektronik vid LiU deltar i satsningen.

Elektronik styr plantans tillväxt

Jonpumpar inom organisk elektronik fungerar även på växter. Med dess hjälp har forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet och Umeå Plant Science Centre lyckats påverka tillväxten hos den lilla blomman backtrav.

Organisk elektronik kan hämta kraft i vägguttaget

Organiska ljusemitterande celler, LEC, och tryckt organisk elektronik kan kopplas till vägguttaget via en liten och billig organisk effektomvandlare, framtagen i ett forskningssamarbete mellan Linköpings och Umeå universitet.

Rosen som är ett energilager

En superkapacitans, ett energilager, har för första gången i världen formats i en växt, i det här fallet i en ros. Rosen kan laddas upp och ur hundratals gånger. Genombrottet är ett resultat av forskningen vid Laboratoriet för organisk elektronik.

Första värmedrivna transistorn

Dan Zhao och Simone Fabiano vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram en termoelektrisk organisk transistor. Det räcker med en temperaturökning på en grad för att få en mätbar förändring av strömmen i transistorn.

20 miljoner till energiforskning

Fem LiU-forskare får en miljon kronor vardera i fyra år från Energimyndighetens och Vetenskapsrådets satsning på energiinriktad grundforskning.

Snart i ett fönster nära dig

Forskningen kring organiska solceller har tagit stora kliv framåt de senaste åren. De är miljövänliga, kan tryckas på stora ytor och de ger oss helt nya möjligheter att ta tillvara energin i solens strålar.

Jonpump med sex utgångar intill en tiokrona

De talar med celler på cellernas vis

Med en mikrometerstor jonpump kan joner skickas till nerv- eller muskelceller med nervsystemets egen hastighet. ”Nu kan vi börja utveckla komponenter som talar kroppens eget språk” säger LiU-forskaren Daniel Simon.

Organiska solceller ett steg närmare kommersialisering

LiU-forskare har, tillsammans med amerikanska och kinesiska kolleger, tagit fram organiska solceller med betydligt lägre drivkrafter än tidigare. Resultaten har publicerats i Nature Energy.

Stoppar anfallet där det uppstår

LiU-forskare har tagit fram en liten anordning som både fångar upp den första signalen av ett epileptiskt anfall och doserar en substans som effektivt stoppar anfallet. Allt sker i samma pixel där signalen uppstår.

Organiska solceller snart nära dig

Organiska tryckta solceller finns snart i ett fönster eller på en väska nära dig. I nyligen avslutade EU-projektet Sunflower har forskare och företag fört tekniken en bra bit närmare våra vardagsliv.

Nytt världsrekord för plastsolceller

Solceller av plast kan göras ännu billigare och driftsäkrare tack vare ett genombrott av forskare vid Linköpings universitet och Kinas vetenskapsakademi (CAS). Det handlar om att undvika dyrbara och instabila fullerener.

95 forskarmiljoner till LiU

Tre forskningsledare vid LiU, professorerna Magnus Berggren, Patrick Doherty och Erik Janzén får tillsammans mer än 95 miljoner kronor från SSF:s utlysningar Smarta system och Materialvetenskap.

Gustafssonpriset till Xavier Crispin

Xavier Crispin, professor i organisk elektronik vid LiU får årets Göran Gustafssonpris i kemi. Priset är ett av de mest eftertraktade och prestigefyllda bland yngre forskare i Sverige.

Här lagras värme som el

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har skapat en superkondensator som kan laddas av solens strålar. Den innehåller inga dyra eller farliga material, är patentsökt och är möjlig att tillverka i industriell skala.

El kan lagras i papper

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik har tagit fram ett Power paper – ett nytt material med en enastående förmåga att lagra energi. Materialet består av nanocellulosa och en ledande polymer.

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik

Nu ska elektroniken in i pappret

LiU-forskares expertkunskap inom organisk elektronik ska giftas samman med kunskaper i cellulosa- och pappersteknik på KTH och Innventia i forskningsprojektet Power Papers. För forskarna handlar det om dryga 35 miljoner kronor i forskningsmedel under fem år.

Eleni Stavrinidou, post doc, i labbet vid LOE

LiU-forskare skapar elektroniska växter

Eleni Stavrinidou är en av de forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik som skapar såväl analoga som digitala elektroniska kretsar inne i levande blommor, buskar och träd. De första resultaten presenterades i Science Advances 2015.

Ett steg mot snabbare organisk elektronik

Ökar ordnade polymerkedjor plastens ledningsförmåga? En ny generation polymerer har tagits fram som leder bättre, men av helt andra skäl. Det visar forskare vid LiU och Stanford University i en artikel i ansedda tidskriften PNAS.

Biosensor på Science museum

Är du i London i sommar så passa på att titta in på Science museum där den tryckta biosensor visas som är utvecklad i ett samarbete mellan LiU-professorn Anthony Turner och Acreo Swedich ICT.

Carlsson Award till LiU-forskare

Två forskare vid LiU har tilldelats Ingvar Carlsson Award av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. Prisbeloppet uppgår till 4 miljoner kronor varav 60 000 i personligt stipendium.

Negar Sani löste den tryckta diodens gåta

I tretton år har gåtan förblivit olöst, men nu har Negar Sani, doktorand vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, lyckats förklara hur en tryckt diod kan fungera i GHz-bandet. Dioden utgör den felande länken mellan mobiler och tryckta etiketter.

Elektronik styr cellernas tillväxt

Kristin Persson visar i sin doktorsavhandling hur det är möjligt att styra såväl odling och frisättning av hudceller som tillväxt och differentiering av stamceller med hjälp av organisk elektronik.

Polymerer kan vara halvmetaller

Polymerer kan inte bara bete sig som isolatorer, halvledare och metaller, de kan också vara halvmetaller. Ett tjugotal forskare, under ledning av Xavier Crispin, docent i organisk elektronik, står bakom genombrottet publicerat i Nature Materials.