30 september 2020

Professor Johanna Rosén får, tillsammans med kollegor vid LiU och Uppsala universitet, 29 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Även AI ska nu användas i jakten på tvådimensionella material med helt nya egenskaper.

Professor Johanna Rosén tittar rakt in i kameran
Johanna Rosen, professor vid avdelningen Tunnfilmsfysik, tar bred expertis till hjälp för att undersöka de nya 2D-materialen. Fotograf: Magnus Johansson
Ett 2D-material består av ett eller några få lager atomer ordnade i en nätverksstruktur. Det mest kända 2D-materialet är grafen, men Johanna Rosén och hennes forskargrupp vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, har i flera år arbetat med andra lovande 2D-material, MXener. Det är stor grupp av material som består av en övergångsmetall, M, och kol eller kväve, X, oftast i form av karbid.

– Vi har lärt oss massor om MXener, särskilt hur de kan skapas. Nu är vi jätteglada och tacksamma över möjligheten att i ett gränsöverskridande projekt få gå vidare och undersöka andra tvådimensionella material, säger Johanna Rosén.

Samtidens utmaningar

Hägrar gör möjligheten att hitta lösningar på några av vår tids stora utmaningar, med hjälp av nya material för exempelvis katalys vid framtagning av läkemedel, vattenrening och avsaltning, miljövänlig energilagring och för medicinsk teknik, för såväl bekämpning av skadliga bakterier som förbättrad biokompabilitet.

Hittills har de flesta tvådimensionella materialen skapats genom att klyva tredimensionella kristaller av material som består av lagrade 2D-strukturer. MXene är dock ett material som skapats genom etsning, istället för att klyva materialet etsas utvalda lager bort. Det är den tekniken som forskarna nu vill använda på nya grupper av material. I första hand handlar det om material där kol byts mot bor, det vill säga karbider mot borider.
– Vi har börjat där och har redan fått fram de första resultaten, intygar Johanna Rosén.

Gränsöverskridande kompetens

Medsökande i projektet är också Per Persson, professor vid IFM, och expert på elektronmikroskopi, som står för analyserna av materialen, liksom Fredrik Heintz, biträdande professor vid Institutionen för datavetenskap och expert inom artificiell intelligens.

Professor Johanna Rosén tittar rakt in i kameranJohanna Rosén Foto Magnus Johansson– I min grupp gör vi storskaliga teoretiska simuleringar av material och har hittills gjort en första analys av 40 000 material. Med hjälp av artificiell intelligens hoppas vi kunna hitta mönster som hjälper oss att reda ut vilka de mest lovande kandidaterna är, säger Johanna Rosén.

Medsökande är också professor Maria Strömme vid Uppsala universitet i vars grupp stor kompetens finns kring tänkbara applikationer för de nya materialen.

– Vi får också möjlighet att knyta vår gästprofessor Michel Barsoum till oss i ytterligare fem år. Han var en av huvudförfattarna till den första vetenskapliga publikationen om MXener år 2011 och det är fantastiskt att kunna ha honom med här, säger Johanna Rosén.

Ett projekt av 18

Johanna Rosén har tilldelats 29 miljoner kronor under fem år för projektet ”The 2D-Materials Frontier: Pioneering multifunctional 2D materials by chemical exfoliation”.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beviljade denna gång totalt 541 miljoner kronor till 18 framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Totalt har stiftelsen under åren 2011-2020 beviljat anslag till 218 grundforskningsprojekt med totalt 6,8 miljarder kronor.

Forskning

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.