13 april 2022

Stiftelsen för strategisk forsknings satsning på mjukvaruutveckling (SSF) ger 30 miljoner kronor i anslag till ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet. Forskningen ska bidra till nya metoder för att utveckla mjukvaran för ”smart” teknik, som bland annat används i fordonsindustrin.

Bild som illustrerar dataprogrammering med olika symboler.
Forskarna vill  utveckla, organisera och anpassa den komplexa mjukvaran som styr den ”smarta” tekniken. peshkov

Den 7 april kom beskedet om vilka forskningsprojektprojekt som får bidrag inom programmet ”SSF future software systems”. I potten ligger totalt 200 miljoner kronor som fördelas på sex projekt. Ett av dem finns vid institutionen för datavetenskap (IDA) vid Linköpings universitet (LiU) och får 30 miljoner kronor i anslag. Den som står bakom ansökan är Christoph Kessler, professor i datavetenskap. Sedan 2015 är han avdelningschef för avdelningen Programvara och system (Software and Systems, SaS).

– Det känns förstås mycket glädjande att få detta besked. Det är hård konkurrens om dessa medel, och projektanslaget betyder mycket för mig och för min arbetsgrupp på IDA, säger han.

Han delar det positiva beskedet med sina medsökande kollegor: Mikael Asplund, universitetslektor, Niklas Carlsson, biträdande professor, Zebo Peng, professor, och Soheil Samii, adjungerad universitetslektor.

– Deras medverkan har varit avgörande för att kunna definiera ett mycket ambitiöst och mångsidigt projekt där alla våra expertiser behövs och kompletterar varandra, säger Christoph Kessler.

Komplexa utmaningar

Projektet som forskarna ska arbeta med ligger i linje med den accelererande digitala transformationen av den svenska industrin och samhället. Det handlar om att ta fram metoder för att utveckla, organisera och anpassa den komplexa mjukvaran som styr den ”smarta” tekniken. Den mjukvaran ska möjliggöra energieffektiva dataintensiva beräkningar och samtidigt möta kraven som ofta finns på säkerhet och tekniska lösningar som genomförs i realtid.

En förutsättning för ”smart” teknik är mjukvara som styr och samordnar komplexa distribuerade datorsystem som består av uppkopplade enheter, sensorer, maskiner, nätverk och datorressurser för beräkningar och datalagring. Men datakällorna – sensorer, mobila enheter etcetera – erbjuder enbart begränsade egna beräkningsresurser, exempelvis på grund av begränsad batteritid. En lösning är då att lägga ut beräkningsjobb till centrala cloud-resurser, men även det har sina begränsningar eftersom det inte kan garantera svar inom realtid.

– Det är viktigt för exempelvis autonoma fordon som är beroende av stabil uppkoppling. Därför kan molnlösningar vara ineffektiva och dessutom öppna upp för fler säkerhetsrisker, enligt Christoph Kessler. 

Nya metoder

Forskarna vid LiU vill därför utveckla nya och mer effektiva, autonoma metoder för att designa, organisera och automatiskt anpassa mjukvara för komplexa och heterogena ”device-edge-computing-system”, vilket handlar om situationer som involverar många olika aktörer, applikationer/tjänster och motstridiga krav utan möjlighet till centraliserad kontroll.

Forskarna ska i samarbete med sina industrikontakter demonstrera teknikernas potential inom fyra strategiska områden för svensk industri med mjukvaruintensiva produkter: datornätverk och deras tillämpningar, smarta elnät, smart luftfart och smarta bilar.

– Jag ser fram emot detta spännande och intressanta projekt. Självklart kommer projektet också få positiva effekter för utbildningen på Linköpings Universitet, exempelvis i form av nya inslag och gästföreläsningar i våra kurser och nya masterprojekt, säger Christoph Kessler.

Projektet kommer att finansiera fyra nya doktorandprojekt på IDA över fem år.

Forskning inom datavetenskap

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?