Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Foto jarun011Utan bakteriedödande antibiotika skulle sjukvården se väldigt annorlunda ut. Vård av för tidigt födda barn, avancerad kirurgi, organtransplantationer och cancerbehandlingar är exempel på vård som är förenad med en ökad risk för infektion. I dag hanteras infektionsrisken med antibiotika. Men antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem globalt. Även förekomsten av blodinfektioner ökar globalt sett. I ljuset av detta har Martin Holmbom med kollegor studerat förekomst av blodinfektioner och antibiotikaresistens, samt dödligheten förknippad med dessa, i en svensk population i Östergötland.
I de fyra studierna som ingår i hans avhandling ser Martin Holmbom att förekomsten av blodinfektioner har ökat i Östergötland. Studierna täcker olika tidsintervall från år 2000 och fram till år 2016. Även dödligheten i blodinfektioner har ökat, något som åtminstone delvis kan hänga ihop med att många som drabbas är äldre med flera kroniska sjukdomar.
Forskarna har också undersökt utvecklingen av antibiotikaresistens i Östergötland, genom att analysera fler än 9 000 bakterier som orsakat blodinfektion under åren 2008–2016. Forskarna tittade på hur motståndskraftiga bakterierna var mot olika antibiotika och vilka blodinfektioner som fick dödlig utgång. I studien var andelen multiresistenta bakterier låg, men ökade kraftigt under de år som studerades. Forskarna gick vidare med dessa fynd genom att titta närmare på vilka faktorer som var starkast förknippade med dödlig utgång vid blodinfektion.
– Även om vi ser att de multiresistenta bakterierna ökat i en svensk population, har ökningen inte följts av en ökad dödlighet. Den starkaste riskfaktorn för dödlig utgång i våra studier är samsjuklighet med flera kroniska sjukdomar, men även förlängd tid till inläggning på sjukhus, säger Martin Holmbom, nybliven doktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet och specialistläkare vid Urologiska kliniken, Region Östergötland.
Symtomen vid blodinfektion och det allvarliga tillståndet blodförgiftning, eller sepsis, kan te sig olika från person till person och kan vara diffusa. Det kan därför vara svårt både för den drabbade och för sjukvårdspersonal att initialt bedöma hur allvarlig infektionen är, vilket kan bidra till att livräddande vård blir fördröjd. Dödlighet vid blodinfektion var i studierna också kopplad till ökad och hög ålder på patienterna.
Ökad resistens en varningsklocka
Martin Holmbom menar att allt tyder på att multiresistenta bakterier kommer att öka och att det är mycket viktigt att prioritera motåtgärder.
– Ökande antibiotikaresistens kan få allvarliga konsekvenser och är enligt mig ett stort hot mot den globala folkhälsan. Sverige har generellt låg antibiotikaförbrukning och ett gynnsamt resistensläge där man under flera år har arbetat med att minska användningen av antibiotika hos både människor och djur. Att vi trots detta ser en ökning av antibiotikaresistens bör vara en väckarklocka att vi behöver göra mer, säger Martin Holmbom.
En del av avhandlingsarbetet har handlat om att bygga upp en databas som används för att följa utvecklingen av antibiotikaresistens och blodinfektioner i Östergötland från år 2000 och framåt. Databasen kan ge värdefull information som kan ligga till grund för justering av lokala antibiotikarekommendationer vid blodinfektioner, och för att följa effekten av förebyggande åtgärder. I regionen finns sedan ett par år tillbaka också ett sepsislarm, i form av standardiserade handläggningsrutiner för vården vid misstänkt blodförgiftning.
