20 november 2023

Antonios Pantazis har tilldelats Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare, vid Linköpings universitet. Hans labb försöker reda ut de molekylära mekanismerna för jonkanaler och deras roll i olika sjukdomar, såsom epilepsi, muskeldystrofier och hjärtrytmrubbningar.

Forskaren Antonios Pantazis sitter på sitt kontor och visar sin 3D-modell av jonkanaler i olika färger.
Antonios Pantazis förklarar att hans forskning fokuserar på jonkanalproteiner, som han säger är ansvariga för livsgnistan. John Karlsson

Antonios Pantazis får 2023 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare, vid Linköpings universitet.

– Det känns fantastiskt och jag är väldigt hedrad över att bli vald. Ceremonin i Lund var magnifik. Det känns fantastiskt att bo och verka i ett land som uppskattar vetenskap så mycket. Det ger mig verkligen optimism inför framtiden.

Priskommitténs motivering löd: “För sin framgångsrika forskning om jonkanalsbiofysik, närmare bestämt cellulär excitabilitet vid hälsa och sjukdom. Med hjälp av avancerade experimentella tekniker och beräkningsmetoder kartlägger han jonkanalernas funktion i relation till deras komplexa struktur.”

– Vi har i vår uppsättning av forskningsverktyg tillvägagångssätt som är unika i Sverige och som ser otroligt lovande ut för att göra nya upptäckter framöver, säger han.

Livsgnistan

Pantazis förklarar att hans forskning fokuserar på jonkanalproteiner, som han säger är ansvariga för livsgnistan. Jonkanaler är involverade i många aspekter av vår fysiologi och patologi, från hur vår kropp använder elektriska signaler på molekylär nivå, till hur mutationer i jonkanaler kan orsaka sjukdomar i elektrisk signalering, såsom epilepsi, arytmier och muskeldystrofier.

Antonios menar att jonkanaler är mycket lovande farmakologiska mål, eftersom många läkemedel kan designas för att verka på dem och lösa många hälsoproblem. Han säger dock att i många fall är jonkanaler underutnyttjade som läkemedelsmål, eftersom vi saknar kunskap och verktyg för att manipulera dem effektivt.

– Vi vet att vi bör rikta in oss på dessa proteiner, men vi har ännu inte läkemedlen för att göra det selektivt och säkert, säger han.

De molekylära rörelserna

Pantazis säger att hans största fascination för jonkanaler är deras "skönhet".

Antonios Pantazis på sitt kontor med sin 3D-modell av jonkanaler framför sig.Antonios Pantazis på sitt kontor med 3D-modellen av en jonkanal framför sig. Foto John Karlsson

Han jämför deras komplexa struktur med ett medeltida slott, med höga spiror, imponerande torn och portar. Han säger att strukturbiologin har gett oss en glimt av denna skönhet, men den är fortfarande statisk och ofullständig. Antonios tillvägagångssätt är att lösa de olika konformationer, eller former, som jonkanaler antar som svar på olika stimuli, såsom elektriska signaler eller biokemiska signaler. Detta kommer att hjälpa oss att förstå hur jonkanaler fungerar och hur de påverkas av mutationer som orsakar sjukdomar.

– Vårt mål är att lösa de olika konformationerna, hur dessa molekylära maskiner kan ändra sin form, säger han.

Det som också tilltalar honom med jonkanaler är att han får kombinera flera olika vetenskapliga discipliner när han studerar dem.

– Det involverar fysik, kemi, biokemi, och till och med en del matematik när du studerar dem. För mig innebär det att checka av flera intellektuella boxar, säger han.

Spännande projekt framöver

Pantazislabbet har flera spännande projekt på gång, som de hoppas ska leda till fler upptäckter. Ett av projekten handlar om de presynaptiska kalciumkanalerna, som finns vid nervcellernas terminaler och styr kommunikationen mellan nervceller. Han säger att dessa kanaler har ett "molekylärt minne", vilket gör att de kan komma ihåg om de tidigare stimulerades och ändra sitt beteende därefter.

– Denna molekyl som kan komma ihåg bidrar så småningom till inlärning och minne i hjärnan, säger han.

En grupp tittar på en stor skärm på ett kontor.Serena Pozzi, doktorand (till vänster) och Kaiqian Wang, postdok (mitten) är båda en del av Pantazis Laboratory of Cellular Excitability - PaLaCE. Foto John Karlsson Ett annat projekt som han är väldigt exalterad över är ett samarbete som doktoranden, Serena Pozzi, bedriver tillsammans med kardiologer från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon ska studera fem svenska familjer som lider av en mycket specifik typ av arytmi (hjärtrytmrubbningar). De har alla en mutation i hjärtats natriumkanal, som är ansvarig för att förstärka elektriska signaler som utlöser sammandragning av hjärtat. Den typ av arytmi de har överensstämmer dock inte med den kanal som påverkas, och mutationen är mycket subtil och involverar bara en kolatom.

– I en molekyl med över 2000 aminosyror saknas en kolatom och detta gör att medlemmar i fem familjer får hjärtarytmier, ibland med dödlig utgång. Samtidigt är den underliggande mekanismen för denna arytmi inte klarlagd, säger han.

De använder i projektet stamceller för att skapa hjärtceller med samma mutation som patienternas, och sedan studera dem för att se vad som är fel med dem och hur mutantkanalen producerar den typen av hjärtrytmrubbning

Låt vetenskapen och passionen guida dig

Pantazis säger att vetenskapen "gav honom vingar", när han reste till olika länder och institutioner för att fortsätta sin forskning. Han gjorde en postdoc vid University College London och flyttade sedan till Kalifornien, där han arbetade vid UCLA och hade sin första tidiga fakultetstjänst. Han kom sedan till Linköping 2018, som en del av Wallenberg centrum för molekylär medicin (WCMM).

Antonios Pantazis står i korridoren på Campus US.Antonios Pantazis. Foto John Karlsson

Han säger att han valde Linköping på grund av dess starka forskarrykte inom jonkanalfältet, med forskare som Fredrik Elinder och Sara Liin.

– När det var dags att flytta till Sverige var Linköping det självklara valet. Alla har varit väldigt stöttande genom hela resan. Jag gillar verkligen hur vår institution stöttar oss, även ekonomiskt med medfinansiering, vilket är fantastiskt. Vi har stor frihet att driva våra forskningsprojekt.

– Sammantaget är det fantastiskt att vara i den här miljön och, i kombination med det svenska samhällets uppskattning för vetenskap, är det helt underbart.

Jag skulle uppmuntra unga forskare att testa sina vingar och se vart vetenskapen tar dem

Det finns många saker som Antonios älskar med sitt arbete som forskare. En av dem är de intellektuella mysterierna och tillfredsställelsen av att lösa dem.

– Tillfredsställelsen av att se något för första gången. När du gör ett experiment på något nytt och det fungerar. Du ser en signal på datorskärmen som ingen i universum har sett tidigare! Det är en unik känsla. Under några timmar besitter du en kunskap som ingen annan känner till.

En annan del av hans jobb som han älskar är möjligheten att resa jorden runt, uppleva olika kulturer och få vänner på vägen.

– Jag växte upp i Grekland, men jag tillbringade åtta år i Storbritannien och fick vänner för livet där. Sedan tillbringade jag tio år i Kalifornien och fick vänner för livet där. Nu har jag varit i Sverige de senaste fem åren och jag ser fram emot att stanna här mycket längre.

Att vara vetenskapsman ger dig möjligheten att åka i princip vart du vill i världen och Antonios uppmanar andra att göra det.

– Möjligheten att du kan åka på ett korttidskontrakt någonstans utomlands och följa din vetenskap, följa din passion, men också resa och se hur olika delar av världen ser ut. Det tycker jag är oerhört värdefullt. Det är något som jag verkligen gillar med mitt jobb. Jag skulle uppmuntra unga forskare att testa sina vingar och se vart vetenskapen tar dem.

 

Fakta: Antonios Pantazis

Antonios Pantazis.Antonios Pantazis. Foto Magnus Johansson Aktuell som: Årets mottagare av det svenska Fernströmpriset vid LiU
Ålder: 41
Bor: Norrköping
Familj: Fru och ett barn
Lyssnar på: Under min pendling lyssnar jag främst på vetenskapliga eller historiska poddar. Jag gillar verkligen The Night Science Podcast. Det handlar om hur en kan vara kreativ som vetenskapsman och det är något jag verkligen är intresserad av.
Smultronställe i Sverige: Min frus familj har ett hus på västkusten, Bohuslän, och det är min absoluta favoritplats. Jag kommer från Grekland och känner en samhörighet till havet och att bara kunna höra havet och känna doften av det är fantastiskt.
Motto: "Tillsammans med Athena, rör också handen". Det är från en briljant kort fabel av Aisopos. Kolla upp den! Min fria tolkning är "lita inte på slumpen, arbeta aktivt för att lyckas".

 

Fakta: Fernströmspriset

Fernströmspriset är ett samlingsnamn för svenska utmärkelser som Fernströmstiftelsen delar ut till medicinska forskare i Norden. Priset består dels av det stora priset (nordiska priset) som delas ut till en ledande nordisk forskare och dels av sex mindre priser till unga lovande forskare vid Sveriges medicinska fakulteter (svenska priset).

Skeppsredaren, Med.dr h.c. Eric K. Fernström föddes i Karlshamn den 4 juli 1901. Han var son till ingenjör Alfred Kofoed Fernström, en dynamisk och framgångsrik företagsledare och hans hustru Emma, född Hammar.

År 1978 bildades Eric K. Fernströms Stiftelse för främjande av vetenskaplig medicinsk forskning. Stiftelsens främsta syfte är att årligen dela ut penningpriser till forskare, som gjort särskilt framstående insatser inom de medicinska vetenskaper, samt att lämna bidrag till internationella vetenskapliga symposier.
Se mer: Kort presentation av Eric K. Fernström (Lunds Universitet)

Mer om Antonios Pantazis

Senaste nytt från LiU

Porträtt av kvinna (Seetha Murty)

Två förkämpar för barnen blir hedersdoktorer

Den indiska rektorn Seetha Murty har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barns och ungas lärande. Den amerikanska professorn Cindy W. Christian har ägnat sin karriär åt att utveckla omhändertagandet av misshandlade barn.

Linköpings Studentsångare går i fängelse

I tre terminer har Jakob Grubbström som frilansare lett körsång med intagna på Skänningeanstalten. Som Director Musices på LiU tar han nu Linköpings studentsångare med sig in i fängelset.

Studenter på campus.

Ökat söktryck till LiU

Intresset för att studera vid LiU ökar, i flera fall rejält. Det visar siffrorna när anmälan till höstterminen stängde vid midnatt den 15 april.