Jag prövade fem renderingar i ChatGPT genom att prompta lite olika, men själva utgångspunkten var ”Skulle du kunna vara vänlig att skriva en debattartikel på 500 ord som tar upp pedagogiska aspekter av AI i relation till den svenska kursplanen för skolämnet Teknik?”, så kan ni pröva själva. Min slutsats är att det finns många anledningar att undervisa eleverna OM AI, ur flera aspekter. Som vanligt funderar man över vad för källor ChatGPT använder, men jag kan sammanfatta mina intryck. För mig blev det uppenbart att de dokument som använts för att träna ChatGPT var väldigt teknikpositiva. Ja, nästan deterministiska, i den bemärkelsen att AI erbjöd vägen framåt
för alla. Och den var redan utstakad, som om det senaste årets stora kritik, förslag på pauser i forskning och utveckling eller nya regelverk, har passerat utan uppmärksamhet. ChatGPT och hens kompisar inom AI uttrycker vad man skulle kunna kalla ”en magnifik självbild” som gränsar till narcissism. Åtminstone om ChatGPT själv får beskriva vikten av AI.
Ska kursplanen anpassas?
De första versionerna innehöll åsikter om att, och hur, den svenska kursplanen för teknikämnet behövde anpassas för att inkludera mer ”AI-kunskap” – med det avsågs
att eleverna borde lära sig mer om grunderna i maskininlärning, neurala nätverk, datamodellering, programmering och dataanalys. ChatGPT skrev att pedagogikens roll skulle vara att främja inte bara användningen av AI utan också skapandet av AI. Eleverna borde ges möjligheter att experimentera och skapa egna AI-baserade projekt, vilket inte bara skulle ge dem tekniska färdigheter utan också utveckla dem i problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet – färdigheter som framhölls som avgörande för framtidens arbetsmarknad. I min tankevärld finns det delar av detta som är relevant, men som samtidigt blir lite enögt i förhållande till de traditioner som bygger upp den svenska grundskolans teknikämne. Förmodligen kommer detta synsätt passa bättre in i förslaget till det nya gymnasieämne om AI som nyss varit ute på remiss. Men, det finns alltså mycket som jag ansåg saknades i svaret från ChatGPT. Och, som man ropar få man svar…
Kunskaper om AI bortom programmeringen
Inte förrän jag promptade hårdare mot att inkludera ”etik, konsekvenser och relationen till samhälle och miljö” kunde man ana att det fanns annat teknikrelaterat kunskapsinnehåll som kunde vara av intresse i undervisningen. En av formuleringarna innehöll tanken om att eleverna inte bara skulle betraktas som användare av den nya teknologin, utan också vara dess medvetna och ansvarstagande skapare. Medvetenheten låg visserligen fortfarande på skapandesidan, inte så mycket på användarsidan. ”Det är genom denna medvetna teknikundervisning som vi kommer att forma framtidens samhällsmedborgare, redo att möta de utmaningar och möjligheter som de teknologiska framstegen för med sig.” skrev ChatGPT. Fortfarande dominerades tankefiguren av ”framsteget”.
Ordmolnet
När jag tyckte att jag var tillräckligt klar genererade jag ett ordmoln av det
senaste textförslaget. Man kan nu se att det är ord av specifik karaktär som lyser fram.
Den breda digitala kompetensen
Jag har sagt det förut: inom teknikämnetsramar kan vi inte fokusera hårt på själva programmeringen. Det finns så mycket mer att ta upp i teknikundervisningen, där elevernas digitala kompetens får chans att växa. Det finns därför anledning att allvarligt överväga på vilka sätt vi ska ta upp AI i undervisningen. Jag ser det som en parallell till hur jag tidigare resonerat om programmeringens roll för styrning och reglering.För att t.ex. kunna diskutera teknikens roll i samhällets förändring är såväl AI som styr och regler utmärkta exempel, men för den skull behöver inte eleverna ha djup förtrogenhet med AI ”på atomnivå” (läs maskininlärningens grunder, eller kodning etcetera.). Däremot kan det vara bra för en lärare att känna till det, så mycket att eleverna kan få pröva. Kanske genom att prompta ChatGPT, justera en befintlig programslinga för ett trafikljus, eller konfigurera en klimatkalkylator. Jag tänker att det är viktigt att komma fram till de teknikdidaktiska utmaningarna. Det finns flera delar i kursplanen för skolämnet Teknik som öppnar upp för undervisning kring till exempel teknikens förändring och konsekvenser, där det kan passa alldeles utmärkt att belysa det ur ett AI-perspektiv. Och det finns naturliga öppningar för att inkludera digitala lösningar i ett teknikutvecklingsarbete. Men inte hur mycket tid som helst.
Kompetensutveckling för lärare
Hur ska man som lärare kunna undervisa om AI? Och vad kring AI kan utgöra ett rimligt teknikinnehåll? Min önskan är att Skolverket tar fram nya moduler för kompetensutveckling för detta, som lyfter bortom den gigantiska satsning som de gjorde kring programmering.(I min värld var den en tendentiös anpassning till ett diskussionsklimat som rådde i mitten på 10-talet.). Som lärare kan det vara bra att till exemepel gå den kurs i AI som lyfts fram på andra sidor i vår tidskrift. Men, den har inget teknikdidaktiskt fokus. Därför behöver vi, alla tekniklärare, inspirera varandra till ny och annorlunda undervisning. Det kanske innebär mer kontakt med företag, myndigheter, förvaltningar och organisationer. Fler undervisningsexempel på samhällsnivå, där teknikens påverkan på förändringen görs synlig och kan diskuteras? Det går liksom inte, för eleverna, att ”programmera sig fram till kunskaper” om hur den tilltagande digitaliseringen och automatiseringen i samhället påverkar oss alla – på gott och ont. En annan typ av tankeväckande undervisning krävs.
ChatGPT som exempel
Många använder säkert appar av olika slag, där AI puttrar på i bakgrunden, till exempel Spotify eller Netflix, vilka ger förslag på vad du ska lyssna på eller titta på beroende på dina tidigare val. CETIS föreståndare Claes Klasander Eller om du använder en kart-app eller en reseplanerare, så är de förslag du får framtagna av en AI. ChatGPT är endast ett av många exempel på AI, men det är kanske det mest aktuella och tydligaste. Skillnaden är att här kan eleverna direkt möta ett interface till AI-världen. Och de kan snabbt se vilka effekter som åstadkoms, genom hur de varierar prompten. Det finns naturligtvis även bildgeneratorer m.m. att testa. Men här ska man, som lärare, ändå vara uppmärksam på att den data man levererar in till en AI-tjänst, kan komma att sparas för att lära AI:n mera.
Teknikhistoriens imperativ
Ibland tänker jag, när jag försöker relatera samtalet om AI till det jag kan om teknikens historiska förändringar, När såg vi nedskräpningen komma? att förhoppningar man tillskriver ett kommande teknikskifte ibland gör förväntningarna blinda. Den fantastiska förväntan på vad oljan som energikälla skulle kunna medföra, gjorde att vi hamnade i en klimatkris. Visserligen ökade produktiviteten på många sätt, men det finns nu en koldioxidvulkan ojämnt fördelad över världen. Plaståldern, explosionen från 60-70-talet och framåt har lett till en omfattande nedskräpning. När såg vi det komma? Kemiindustrins utveckling av tusentals nya kemikalier varje år, mediciner, färger, flamskyddsmedel. Förgiftade grundvatten, medicinskandaler… När såg vi det komma?
Försiktighetsprincipen
I miljöbalken från 1998 finns en försiktighetsprincip formulerad. Den kunde gärna få ha ett bredare anslag än den har. Den kunde få gälla all teknikutveckling. Nu står kunskaper om dessa mönster i den tekniska förändringen mot den kraft som finns i att ha en tidsmässig konkurrensfördel i teknikutvecklingen. Det hindrar ibland
eftertanke och konsekvensanalys, till exempel i vissa användargrupper. Det finns risk för en fartblindhet, även om det finns flera initiativ och utredningar som just behandlar riskbedömning kring användningen av AI. Samtidigt ser vi en grön teknikutveckling spira, där en ny generation miljömedvetna ingenjörer har ambitioner att driva utvecklingen åt ett bättre håll, för både företagen och världen, genom att bl.a. använda AI. AI är ett således utmärkt exempel för att diskutera dessa vägval med eleverna, tänker jag.
