Arbetet, som genomförts tillsammans med Arnout van de Rijt (European University Institute) och Jonas Stein (University of Groningen), omfattar en serie experimentella studier som publicerats öppet i Scientific Reports och PNAS Nexus.
Strukturella interventioner
En av artiklarna fokuserar på strukturella interventioner, förändringar i arkitekturen för digitala nätverk. I storskaliga onlineexperiment med deltagare från USA skapade forskarna oberoende digitala ekosystem där användare kunde dela sanna och falska budskap om samhälle, vetenskap och politik. Genom att förändra nätverkens sammansättning – från integrerade (50:50 liberaler och konservativa) till segregerade ekokammare – visade de att partipolariserad sortering systematiskt undergräver informationskvaliteten, medan ökad ideologisk mångfald bromsar spridningen av desinformation. Agentbaserade simuleringar bekräftade att detta resultat är generaliserbart över olika nätverkstopologier och större populationer.
Intervention på individnivå
Den andra studien undersöker interventioner på individnivå och ställer frågan varför människor felbedömer politiserad information: är de oärliga, eller tror de faktiskt på falska påståenden? I experiment där deltagare bedömde sanningshalten i obekanta uttalanden – med och utan ekonomiska incitament för korrekthet – fann forskarna att ideologiska bias kvarstod även under stark motivation att vara korrekta. Många deltagare trodde uppriktigt att desinformationen var sann, vilket tyder på att policyåtgärder som bygger på ansvarstagande sannolikt inte räcker för att lösa problemet.
Sammanfattningsvis visar resultaten att utmaningen med desinformation inte bara är beteendemässig utan även strukturell. Som Keuschnigg uttrycker det:
– Kampen mot desinformation vinns troligare genom interventioner som blandar nätverk och omformar nyhetsflöden än genom åtgärder som enbart riktar sig mot välmenande individer.
