16 juni 2022

Sårbara känslor som utanförskap kan omvandlas till en styrka för förändring och omsorg för andra. Janet Johansson är universitetslektor inom företagsekonomi på LiU och i hennes senaste artikel utvecklar hon och hennes kollega ett omsorgsetiskt perspektiv som visar på hur att känna sig ”annorlunda” kan leda till organisatorisk förändring. Artikeln ger en kritisk syn på den instrumentella mångfaldshanteringen.

Kvinna som blundar och håller händerna vid ansiktet, hon ser ledsen och trött ut.
Fotograf: Jay Yuno

Det handlar om att känna sig annorlunda och hamna utanför normen. Det kan bero på kön, kulturell bakgrund, hudfärg eller hur hög utbildning man har. Det kan visa sig genom blickar eller att samtal förs på en nivå som man inte förstår. Och som person kan man känna sig sårad eller helt enkelt bortvald.

Trots att arbetsplatser i Sverige överlag satsar på jämlikhet och mångfald, så når det inte alltid ända fram. Medarbetare känner hamnar utanför, blir inte accepterade och de känner sig sårade, börjar leta efter en ny arbetsplats.

”Others” ”different” och ”vulnerability”

- Jag brukar kalla det för att man känner sig som ”others” eller ”different” alltså att man är ”dom där andra”, dom som inte passar in. Och det förekommer inom alla branscher.

Ett annat uttryck hon använder är ”vulnerability”, alltså sårbarhet.

- De som drabbas känner sig utanför och sårbara på grund av detta. Men dessa känslor behöver emellertid inte enbart vara negativa, utav kan användas för att bygga relationer och för att förstå varandra bättre. Känslorna kan således bli en resurs för att skapa empati och hitta lösningar på större problem.

Janet Johansson har i sin artikel analyserat intervjumaterial från en etnografisk studie i en organisation för svensk scenkonst där jämlikhet- och mångfaldsarbetet är en av organisationens huvudsakliga visioner. Det centrala poängen i artikeln är ”hur omsorgsetik utvecklas när man kommunicerar en känsla att vara annorlunda ("different") och således sårbart".

- Vi utvecklar hur sårbarhet verkar som en grund för att ”bry sig om” snarare än att känna omsorg för andra. I artikeln illustreras de hur detta tillåter individer att utmana organisatoriska och normativa mångfaldsdiskurser samt essentialisering av dom som ses som ’annorlunda’.

En grund för etiska förändringsinitiativ

Artikeln handlar om hur man ger omsorg till varandra genom att prata om känslor. Sårbarheten blir en brygga, man kan hitta nya vägar. En kvinna som heter Janet Johansson.Janet Johansson.

- Artikeln bidrar till en kritisk syn på den instrumentella mångfaldshanteringen. Medan tidigare studier har visat hur marginaliserade individer använder sin känsla av att vara "different" ("annorlunda") för att förhandla, anpassa sig till och motstå organisatoriska normer, ger jag och min medförfattare (Alice Wickström) ytterligare insikter om hur det också kan generera en möjlig grund för etiska förändringsinitiativ inom organisationer.

Exkludering förekommer inom alla branscher

Janet har i sin forskning följt människor inom ett scenkonstföretag.

- Min forskning fokuserar på etik och mångfald och även om jag har byggt upp detta forskningsområde inom scenkonsten så är det fullt applicerbart även inom, till exempelvis, industriell ekonomi och ledarskap. Den etiska forskningen behövs för att ge vår bransch och hela näringslivet insikt och nya perspektiv. Det är viktigt i vår bransch med tanke på att anställda kan komma från olika kulturell bakgrund och olika etniska egenskaper.

I denna artikel ligger fokus inte på genus men det kan appliceras även till denna kategori eftersom det inte är ovanligt att kvinnor och, till exempelvis, icke-binära känner sig "annorlunda" i normativa organisationer.

- När man hör till en minoritet kan man känna sig sårbar. På en arbetsplats bör man integreras, men det kan vara kämpigt. Därför är det viktigt att en organisation att skapa en strategi eller plan för det här arbetet kan förverkligas utan att det förstärker en ”vi och dom” känsla.

Hon avslutar med att, återigen, påpeka hur viktigt detta är för den ekonomiska och industriella verksamheten. Rent krasst handlar det inte om ekonomi utan om att ha ett inkluderande organisationsklimat där de som känner sig "annorlunda" accepteras och tillåtas utrycka sina sårbara känslor samt aktivera de känslomässiga resurser som är nödvändiga för förändring.

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.