22 november 2021

Sju av hundra barn lär sig inte sitt modersmål som förväntat. Christina Reuterskiöld, ny professor i logopedi vid LiU, forskar om barns språkutveckling. Hon kommer senast från en mångårig karriär vid New York University.

Christina Reutersköld
”Vi måste titta på språkförmågan i naturliga kontexter”, säger Christina Reuterskiöld.  Charlotte Perhammar
Nu tar hon cykeln till Campus US varje morgon - genom Linköpings eget lilla Central Park. Eller Trädgårdsföreningen, som den heter.

Foto Charlotte Perhammar- Jag har varit ganska äventyrsdriven i mitt liv. Och det här är ett nytt äventyr för mig. Det finns så mycket spännande arbeten över disciplin-gränserna vid Linköpings universitet. På NYU är tvärvetenskap relativt nytt. Men i Linköping har det funnits i decennier, noterar hon.

Christina Reuterskiöld disputerade vid Lunds universitet 1999, på språklig förmåga i olika kontexter hos barn med språkstörning. De senaste arton åren har hon arbetat vid New York University som associate professor och prefekt. Från början studerade hon till idrottslärare och arbetade i Malmös skolor.

- Men jag ville lära mig mer än så. Jag nosade först lite på sjukgymnastik och journalistik. Och sökte till logopedutbildningen. Det var verkligen helt rätt!

Varför?
- Det handlar om språk, kommunikation och människor. Logopeder behöver kunna så mycket inom både psykologi, medicin och språk. Man kan göra skillnad i någon annans liv, eller familj.

Hur då?
- Tänk en familjemedlem som får en stroke, inte kan prata och inte längre förstår allt. Det förändrar familjens situation drastiskt. Men en logoped kan stärka personens kommunikationsförmåga och möjligheter att delta.

Barns modersmål

Foto Charlotte PerhammarChristina Reuterskiöld inledde med logopedi för äldre men intresserade sig gradvis för barns kommunikation. Eller mera bestämt, normalspråkutveckling och språkstörningar hos barn.

- Cirka sju procent av alla barn lär sig inte att behärska sitt modersmål som förväntat. Det kan märkas i talspråk eller i läs- och skrivförmågan. Vissa barn har svårt att få ihop det språkliga uttrycket med vad de vill kommunicera. Redan innan barnet talar, kan man se den kommunikativa förmågan. Hur de kommunicerar med omvärlden i ett sammanhang.

Hon anser att testen av barns språkförmåga behöver kompletteras.

- Vi måste titta på språkförmågan i naturliga kontexter. Göra interaktionsanalyser, titta på kommunikationen mellan barn och vuxen. Vi kan samla in spontantalsdata och analysera samtalet. Grammatiskt, men också fundera över hur man knyter an i ”dansen”. Den forskningen kommer jag att fortsätta i Linköping, där det finns en tradition av samtalsanalys.

Autism

Barn med autism och andra kommunikativa svårigheter ges ofta tekniska hjälpmedel eller symbolsystem, som piktogram. Christina Reuterskiöld har inlett studier av hur ordbilder främjar utvecklingen av ordförrådet. Tillsammans med en doktorand publicerade hon nyligen en review-artikel om detta.

- Kan barnet hantera ortografi, skrivna ord, så är det oslagbart. Det finns stöd för att barn med olika kommunikativa störningar och även dyslexi, har hjälp av skrivna ord för ordinlärning. Ordbilderna kan lagras i minnet. Därför kan det vara viktigt att utsätta barnen för bokstavskombinationer och ordbilder.

Jag är ute efter att ge så mycket stöd
som möjligt för språkutvecklingen
  

- Jag är ute efter att ge dem ökad livskvalitet och så mycket stöd som möjligt för språkutvecklingen. Inte att de ska lära sig läsa tidigare, understryker hon.

Forskning och undervisning

Christina Reuterskiöld brinner för både forskning och undervisning. Hon behåller sina doktorander och forskningsprojekt på distans. Flera av dem i New York och ett i Sri Lanka. Projekten sträcker sig från metoder att testa kommunikativ förmåga till kulturskillnader som gör att logopedin måste anpassas, och flerspråkighet.

- Logopeder i dag behöver kunskaper inom flerspråkighet och kulturella skillnader. På NYU skapade vi ett utbildningsprogram online. Vi fyrdubblade antalet studenter och ökade forskningsproduktionen. Vi skapade tilläggskurser för logopedstudenter, inom till exempel tvåspråkighet.

Christina Reuterskiöld är rik på idéer om undervisning och tvärdisciplinärt arbete. Logopeder arbetar även med sväljningssvårigheter för patienter med dysfagi. Det är ett tillstånd som kan uppstå efter stroke eller cancer, men finns också hos barn.

- Vi startade en kurs med logopeder, dietister och läkarstudenter. Lite som problembaserad inlärning, PBL. Studenterna delades in i lag och fick ett fall, till exempel en strokedrabbad man med sväljsvårigheter. Och så skulle de skapa en meny och laga mat för att hjälpa mannen. Resultatet bedömdes av en panel med logoped, dietist, läkare och en stjärnkock.

Foto Charlotte Perhammar

"Oerhört roligt"

Ett litet smakprov på uppfinningsrikedomen inom akademien. Som nyinflyttad i Linköping och lär hon sig mer om både staden och om universitetet. Hon har redan fastnat för
Trädgårdsföreningen.

- Det är så vackert, som ett litet Central Park. Jag tycker att det är oerhört roligt och spännande att få arbeta i Sverige igen, säger Christina Reuterskiöld.


Fakta: Christina Reuterskiöld

Aktuell som: Ny professor i logopedi på Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid LiU.
Kommer senast från: En tjänst vid New York University som associate Professor och prefekt.
Bor: Nyinflyttad i Linköping.
Familj: Son i London och dotter i Brooklyn. Svensk familj i Stockholm, Göteborg och Kalmar.
Senast lästa bok: ”A Woman is No Man” av Etaf Rum
Tidigare spännande yrkesliv: Har jobbat som engelskspråkig logoped i Rom. ”Många av världens storstäder har engelskspråkiga skolor och sjukhus, med stora behov av logopedi kring tvåspråkighet”.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Person (Jie Zhou) pekar på en datorskärm.

Ny värld av 2D-material öppnas

Material som är extremt tunna får ovanliga egenskaper som gör dem lämpliga för bland annat energilagring, katalys och vattenrening. Nu har forskare vid LiU utvecklat en metod där hundratals nya 2D-material kan skapas.

Lakrits i skål och lakritsrot bredvid.

Liten mängd lakrits höjer blodtrycket

Det är känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck. Nu visar en studie av forskare vid LiU att även små mängder lakrits höjer blodtrycket. De individer som reagerar kraftfullast visar också tecken på belastning av hjärtat.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?