01 juni 2023

Systemingenjören Peter J Nilsson har under sitt arbetsliv upplevt fyrtio års datorhistoria vid Institutionen för datavetenskap. Efter utbildningen i datateknik, D-linjen vid Tekniska högskolan i Linköping, började han arbeta vid institutionen när den var alldeles nybildad. I år går han i pension.

Två personer sitter på var sin sida om ett bord med diverse papper framför sig.
Henrik Eriksson (t v ) och Peter J Nilsson. Marie Beckman

I ett samtal om datorhistoria med Henrik Eriksson, prefekt vid Institutionen för datavetenskap (IDA), berättar Peter J Nilsson om några erfarenheter från sitt arbete med datorer vid Linköpings universitet. Till stöd för samtalet har han sitt eget underlag på sex sidor med information om datorer, operativsystem och skrivare som använts vid universitetet sedan mitten på 1970-talet. 

Peter J Nilsson började arbeta vid IDA på 1980-talet. Efter sitt examensarbete om fönstersystem till datorer, blev han 1984 systemadministratör vid IDA för den minidator, VAX-11 från Digital Equipment Corporation (DEC), som han använt för sitt exjobb. Med dagens mått mätt var denna "minidator" dock stor, om än avsevärt mindre än dåtidens stordatorer som kunde uppta ett helt rum.Hyllvägg med datormanualerDatormanualer till DEC-systemet - ett exempel på "the orange wall".

– De första månaderna bodde jag i ett av IDA:s minsta rum med hela VAX-manualen bakom ryggen på mig  och det var flera hyllmeter, berättar Peter J Nilsson.

Väggen med manualer kallades då även ”the orange wall”, efter alla sjuttiotalsorangea pärmryggar, och rummet låg i B-huset. E-huset var ännu inte byggt.

– Sen gick ju hela datorvärlden över till fönstersystem, Sun-systemet [Sun Microsystems] var en av de första, sen kom Apple Macintosh och IBM PC. Med tiden växer användningen av Macintosh och Windows sakta, och de är mer eller mindre totalt dominerande i dag, utom på vissa områden. 

Systemkraschar och ständigt underhåll

I mitten av 1980-talet arbetade man på IDA vid terminaler gentemot stor- och minidatorer i system med varierande driftsäkerhet.

 

Helt plötsligt gick datorn ned och alla gick ut i korridoren. Alla jobbade mot samma dator... Från den tiden kommer egentligen uttrycket "spara ofta".

 

– Helt plötsligt gick datorn ned och alla gick ut i korridoren. Alla jobbade mot samma dator... Från den tiden kommer egentligen uttrycket "spara ofta". 

En krasch skedde dock maximalt någon gång i veckan. Oftast var det mer sällan än så men ibland kunde systemet gå ned flera gånger i veckan. Tidiga PC-modeller kraschade betydligt oftare. Operativsystemen på stordatorerna var ändå tämligen robusta och utformade för att klara många användare samtidigt.Bild på servrar stor dator DEC-20Datorn DECSYSTEM-20 introducerades 1977. Foto Matt Kieffer, Wikimedia Commons

Mot slutet av 1980-talet byggdes det dock om på institutionen och det sattes upp gipsväggar i datorhallen där VAX-11-datorn stod och det dammade mycket.

– Det tyckte inte diskarna på den alls om, så servicetekniker kom relativt ofta och bytte diskpackar, eller huvuden, eller trimmade in saker, och sen var det att läsa tillbaka från backuper. Det kunde stå still i ett par dagar åt gången i värsta fall.VAX 11 minidatorVAX-11 minidator från DEC. Den första maskinen i serien släpptes 1977. Foto Emiliano Russo, Wikimedia Commons

På 2000-talet, när den näst sista Sun-filservern på IDA började bli ålderstigen, kunde diskarna skrivas sönder innehållsmässigt så att de måste formateras om och återställas från backuperna.

– Det gick så långt att jag hade script för det hela. Nu hände det igen… upp mitt i natten, starta scriptet, åka hem och sova. Fyra, fem timmar senare var det klart. Men det gick att automatisera i alla fall.

På grund av denna sårbarhet förespråkade Peter J Nilsson att det i den nästa och sista filservergenerationen på IDA skulle finnas redundans i systemet, det vill säga två separata system i stället för bara ett, och det infördes också.

Från stor- och minidatorer till PC och Mac

I slutet av 1980-talet skedde, efter en intensiv debatt, ett stort byte på institutionen från stordatorsystemet DEC-20, med det officiella namnet DECSYSTEM-20, till servrar och arbetsstationer från Sun Microsystems. Sammanlagt 213 stycken fönstersystembaserade arbetsstationer i olika modeller köptes in. De flesta var disklösa med all data på separata servrar.

– Med de här maskinerna körde du på en lokal maskin medan all data låg på en server. Med de tunna klienterna som kom senare körde man precis allting på servern. Inte bara data utan även "processing power" låg på servern.Xerox arbetsstationXerox 6085 arbetsstation även kallad Xerox 1186 vid LISP-konfigurering (1985). Foto William Ward, Wikimedia Commons  

Xerox Lispmaskiner, också dessa arbetsstationer med fönstersystem, hade introducerats några år tidigare och institutionen hade enstaka exemplar av den första modellen från 1981. I mitten av 1980-talet köpte man sedan in en större mängd.

– De var inte generella datorer så de passade inte in på all IDA:s forskning och undervisning, bara en del.

IBM lanserade sin första PC 1981. Apple började tillverka persondatorer i mitten av 1970-talet, men först med Macintosh från 1984 började de nå en större marknad.

SunRay arbetsstationSun Ray tunn klient från Sun Microsystems (1999).– Man kan säga att Sun-maskinerna är egentligen de första generella arbetsstationerna, sen kom Mac-arna [Macintosh-datorerna] och så småningom Windows på mikrodatorerna som kunde göra i stort sett samma saker men de hade vissa begränsningar. De var en-användarsystem, de kraschade ofta, deras operativsystem initialt var inte av samma dignitet. Men fördelen var att du kunde till och med ta och låna hem en sådan, vi hade utlåning över jul av Mac-ar. En annan fördel var att du kunde köra allt du gjorde på din maskin. För vissa grejer var det perfekt. För andra fungerade det inte lika bra.

Vissa stor- och minidatorer användes under cirka ett decennium vid institutionen. Stordatorn DEC-20, i drift sedan 1977, och minidatorn VAX-11, i bruk sedan början av 1980-talet, pensionerades båda år 1990. 

Obelix, Jupiter och Ronja

Den första officiellt namngivna versionen avPeter J Nilsson visar en SUN-datorPeter J Nilsson med en Sun Ray tunn klient. Magnus Johansson operativsystemet Unix kördes på minidatorn PDP-11 (DEC) i början av 1970-talet och i slutet av 70-talet kom den  första Unixmaskinen till Linköping där den fick namnet Obelix. På IDA döptes Unixmaskinerna efter de tappra gallerna och deras närmaste, efter att man samlat ihop en lista med tillåtna namn från en bunt med Asterix-album. På ISY, Institutionen för systemteknik, döpte de sina datorer efter egyptiska, grekiska och nordiska gudar.

– När det började bli flera maskiner hade institutionerna ofta någon form av tema på det hela. För våra Windows-system använde vi solsystemet, exempelvis Jupiter. Mac-arna var i princip hela tiden en-användarmaskiner så där fanns ingen namngivningsstandard. Xerox Lispmaskinernas servrar döptes till Ronja och Birk [Från Astrid Lindgrens saga Ronja Rövardotter]. Och Undis, vilket ju passade bra på undervisningssidan.

Obelix pensionerades i slutet på 1980-talet.Illustration över Illustration över olika datorperioder vid institutionen (Peter J Nilsson).

Tidiga datornätverk och e-post

På 1980-talet förekom många olika datornät vid sidan av internet och man använde modem för att skicka mejl. Tidiga datornätverk som användes vid IDA var exempelvis Bitnet, Decnet och nätverk för Unixdatorer med kommunikationsprotokollet UUCP, Unix to Unix Copy.

Bitnet var ett internationellt datornät mellan 1981 och 1996, som startades som ett nät för amerikanska universitet med IBM-datorer. Det hade en hastighet på 9,6 kbit per sekund. Decnet var ett annat nätverk som under 1980-talet fick spridning som förbindelse mellan VAX- och DEC-datorer.

– IDA hade modemanslutning till ett antal företag i Mjärdevi, så att de fick kroka in sig för att kunna skicka mejl. IDA krokade också in sig via UUCP hos företaget Enea.

Visitkort med fem mejladresser.

– Jag kommer ihåg våra tidiga visitkort med fyra till fem olika mejladresser.

Mängden adresser berodde på att de gick till olika nätverk som alla hade olika standarder. Och till skillnad från internet, som senare tog över, överfördes filerna i dessa nätverk i sin helhet från en server till en annan, som i en kedja, tills de nådde sin slutdestination.

Vid IDA bedrevs utveckling av programvara för e-post och på LiU var IDA först med att införa internet.

 

IDA var först på LiU med internet.

 

World Wide Web-konceptet, ett system för publicering av information på internet, presenterades 1991, vilket räknas som webbens födelse. LiU:s datorförening Lysator var först i Sverige, och bland de första i världen, med en webbserver i februari 1993. 

IDA:s webbsidor från 1994 finns bevarade i en virtuell server. Förutom manualer till program och liknande fanns det omkring 500 webbsidor. Internetarkivet Wayback Machine, som sparar tidigare publicerade webbsidor, lanserades först ett par år senare (1996).

 

Bild av IDA:s hemsida i december 1994.IDA:s hemsida 1994.

Lokala nätverk

På stor- och minidatorernas tid fanns det stora terminalväxlar som möjliggjorde att man från sin terminal kunde välja vilken dator man ville köra emot, exempelvis DEC-20 eller VAX-11.

– Ett av naven för det hela var i "ormborummet", därav namnet. Dit gick 50+ par tunn koppartråd (ett par per terminal till terminalväxeln, och ett par per port i varje server från terminalväxeln) i omkring fem centimeter i diameter tjocka gråa kablar. I varje rum fanns det uttag för två terminaler och allting samlades i "ormboet" i terminalväxlarna.

Xerox Corporation utvecklade senare ethernet med koaxialkablar och första generationen ethernet på IDA hade en överföringshastighet av 10 Mbit per sekund. Det byggde på en kabel – ett nät, det vill säga det fanns inga "hubbar" eller "switchar".

Några år senare kunde man med hjälp av nya kablar koppla ihop nätet i segment. Då resulterade ett kabelfel inte längre i att man slog ut hela nätet (vilket tidigare kunde hända), utan bara det aktuella segmentet.

– Så småningom kom bättre varianter av det hela fram till det som körs idag.Bild på laserskrivareLaserskrivaren LBP-10 (Canon) introducerades 1979. Den vägde 95 kg, använde flytande toner och skrev ut tio sidor i minuten.

Laserskrivare med hårdvara från IDA

Laserskrivarens utveckling i början av 1980-talet bidrog till genombrottet för persondatorer.

– Tidiga skrivare var radskrivare och sedan kom skrivare med typhjul eller kula så att man kunde byta typsnitt. Därefter introducerades laserskrivarna.

 

IDA var väldigt tidigt ute, bland de första i Sverige, med att köpa en av de tidiga Canon laserskrivarna. Och sen byggde vi egen hårdvara med interface till datorer.

 

IDA var väldigt tidigt ute, bland de första i Sverige, med att köpa en av de tidiga Canon laserskrivarna. Och sen byggde vi egen hårdvara med interface (gränssnitt) till datorer.

Första generella kommersiella laserskrivarna kom senare, kring 1985.

Sammanfattningsvis fanns det redan på tidigt 1980-tal vid IDA vaggan till det vi använder i dag: mejl, ordbehandling och laserskrivare, konstaterar Henrik Eriksson.

Från TUS till LiU-IT

En man håller fram IDA.s gamla logotyp gjord i trä.Peter J Nilsson och IDA:s gamla logotyp i trä. Foto Magnus Johansson

År 2017 växlade Peter J Nilsson över till LiU:s IT-avdelning från verksamhetsstödet (Tekniskt underhåll och service, TUS) vid IDA. IDA:s datordrift hanteras numera av IT-avdelningen som bland annat underhåller tre plattformar vid LiU: Windows, Macintosh och Linux.

Utfasningen av datordriften i den egna infrastrukturen vid IDA påbörjades 2013 och fortsatte gradvis till 2022 då de sista servrarna avvecklades, i sin helhet en stor organisatorisk förändring för institutionen. Och under våren 2023 pensionerar sig nu Peter J Nilsson.

Vad tyckte du var roligast att jobba med?

– Vissa saker var kul på DEC-20 med operativsystemet TOPS-20, VAX-11 hade sina poänger, Unix är nog fortfarande det operativsystem som jag tycker är roligast och bäst. Men samtidigt var jag väldigt inblandad i Mac-en, och kunde det mesta. Jag brukade skämta om att det enda sättet jag aldrig har varit hos Apple i deras register är som anställd.

Ett stort lyft på 1980-talet var när det byttes operativsystem från TOPS-10 till TOPS-20 på DEC:s stordatorer. Det innebar att man fick köra Emacs, den första bildskärmseditorn. 

Det vanliga skämtet för Emacs på TOPS-20 var: skriv in ditt namn och se vad som händer… Det var extremt kryptiska kommandon i den.

Du har planer på att sätta upp en virtuell DEC-20 när du har slutat, vad ska du använda den till?

– Bara leka, säger Peter J Nilsson.

Peter J Nilsson i dörren till datorhallen vid IDAPeter J Nilsson i IDA:s nya datorhall. Foto Magnus Johansson

Mer information

Länktips från Peter J Nilsson 

Museer med datorhistoria

Mer datorhistorik från Nationalencyklopedin (NE) och Tekniska museet

1946: Första moderna datorn

Den moderna datorhistorien tar sin början med ENIAC (Electronic numerical integrator and calculator), som var den första generella elektroniska datorn. Den byggdes för amerikanska armén av Presper Eckert och John Mauchly vid University of Pennsylvania och stod färdig 1946. Maskinen hade 18 000 elektronrör, var 26 m lång, vägde 30 ton och hade en effektförbrukning på 140 kW. (NE)

1971: E-post

Det första e-postmeddelandet i dagens mening sändes 1971 av den amerikanske datorprogrammeraren Ray Tomlinson (1941–2016). E-post förmedlades då för första gången mellan datorer uppkopplade mot ett nätverk (ARPANET); tidigare hade de kunnat sändas endast mellan användare på samma dator. (NE)

1950- och 60-tal: Stor- och minidatorer

Den första dator som utnyttjade transistorer, TX-0, byggd vid Massachusetts Institute of Technology i mitten av 1950-talet. (NE)

Under 1960-talet började man integrera halvledartekniken i allt mindre enheter, vilket ledder till den integrerade kretsen. Genom denna utveckling krympte även datorerna och man började tala om minidatorer. (Tekniska muséet)

1980-tal: Laserskrivaren

Laserskrivarens tillkomst i början av 1980-talet var ett viktigt inslag i genombrottet för persondatorer – nu kunde tryckfärdigt material med god typografi färdigställas till avsevärt lägre kostnader än vid fotosättning. (NE)

1970-tal: Persondatorn

Persondatorn tillkom i slutet av 1970-talet (med Apple II som den först masspridda), då kompakta, billiga och kraftfulla mikroprocessorer och halvledarminnen möjliggjorde masstillverkning och bred spridning, med IBM PC (1981) och Apple Macintosh (1984) som tongivande. (NE)

1990-tal: Internet

Internet har sina rötter i det sena 1960-talets ARPANET, som på uppdrag av försvaret byggdes mellan några universitet i USA för att minska datorsystems sårbarhet. Forskarna insåg snart nätets större värde för många former av kommunikation via datorer och började skicka information, alltifrån korta meddelanden till stora datafiler, mellan varandra. (NE)

Mer om IDA:s historia

Kontakt

Om institutionen

Senaste nytt från LiU

Förmultnat löv.

En kemisk gåta löst – reaktionen som förklarar stora kolsänkor

En gåta som gäckat forskarvärlden i 50 år har nu fått sitt svar. Forskare från bland annat LiU har visat att en särskild typ av kemisk reaktion kan förklara varför organiskt material i sjöar och vattendrag är så motståndskraftigt mot nedbrytning.

Flaggor vajar utanför Studenthuset.

LiU:s nya universitetsdirektör – en erfaren och driven chef

Anna Thörn blir ny universitetsdirektör vid LiU. Hon jobbar för närvarande som regiondirektör i Region Dalarna och har tidigare haft flera chefsbefattningar i Östergötland, bland annat som kommundirektör i både Norrköping och Söderköping.

Studentsångare tågar på Valborg

Valborgstradition fyller 50 år

På valborgsmässoafton blir det som traditionen bjuder, vårsånger, vårtal och mösspåtagning med manskören Linköpings Studentsångare på Borggården utanför Linköpings slott. I år firar traditionen 50-årsjubileum.