10 maj 2022

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har presenterat årets 100-lista med forskningsprojekt som har stor potential att komma samhället till nytta. Fokus för årets lista är teknik i mänsklighetens tjänst. Fem av projekten på listan kommer från Linköpings universitet.

Corson, Campus Valla, mot Studenthuset under tidig vår.
Fotograf: Magnus Johansson

Årets 100-lista fokuserar på forskningsprojekt som säkerställer att nya och kommande innovationer inte hotar utan möjliggör bättre hushållning och fördelning av jordens begränsade resurser. Det innebär ökad hållbarhet och cirkularitet, ökad jämlikhet, demokrati, säkerhet, hälsa och välbefinnande för hela mänskligheten.

Totalt har 70 projekt valts ut från landets lärosäten. Från Linköpings universitet finns fem projekt med på listan:

  • Halvledarmaterial för trådlös kommunikation Molekyler kan ha en så kallad kiralitet. Det innebär att de är spegelvända. Beroende på hur molekylen är vänd kan de få olika egenskaper. Vissa halvledarmaterial med kirala molekyler uppvisar en förmåga att upptäcka och emittera cirkulärt polariserande ljus. Tillämpningar finns inom en mängd olika områden som sensorer och trådlös kommunikation. Forskare: Li Wan
  • Ny typ av lysdioder Projektet utvecklar mikro-lysdioder som genererar en ljusstark, energieffektiv och välfokuserad ljusemission. Tekniken är baserade på kvantstrukturer av nitridhalvledare och är mikroskopiskt små. Det huvudsakliga tillämpningsområdet för dessa mikro-lysdioder är högupplösande displayer för AR-tillämpningar men också vitljuskällor för cirkadisk belysning. Forskare: Per Olof Holtz, Son Phuong Le, Christer Svensson, Chihwei Hsu, Ivan Martinovic
  • Ultratunna pekskärmar Projektet utvecklar en teknik för att skapa ultratunna och billiga skärmar med fler olika funktioner; tryckkänslighet, ljusavkänning, fingeravtrycksläsning, solceller med mera. Den tunnare skärmen kommer förbättra användarupplevelsen och den lägre tillverkningskostnaden gör tekniken tillgänglig för fler. Forskare: Feng Gao, Chunxiong Bao
  • Störningsfria EKG-sensorer EKG är ett standardverktyg för att diagnostisera hjärt- och kärlsjukdomar. Dagens sensorer som läser av hjärtfrekvensen ger i vissa fall störningar vilket kan leda till felaktiga medicinska beslut. I forskningsprojektet har man upptäckt vad som orsakar störningarna och utvecklat nya typer av sensorer som minimerar störningarna. Forskare: Per Ask, Krister Sjöberg
  • Maskininlärning utan träningsdata Maskininlärning och djupinlärning har överträffat traditionella algoritmer när det gäller datorseende. Nästa steg är att träna AI utan tillgängliga träningsdata eller möjligheten att skaffa sådan data. För att lösa det har projektet utvecklat metoder som syntetiserar högkvalitativ data som AI kan träna på. Tillämpningsområdet är brett, bland annat självkörande bilar och medicinska tillämpningar. Forskare: Jonas Unger, Gabriel Eilertsen, Apostolia Tsirikoglou

Om 100-listan

100-listan tas fram av IVA-projektet Research2Business, R2B, som verkar för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning, inom tekniska och ekonomiska vetenskaper, till innovation och konkurrenskraft i näringslivet.

Se hela 100-listan 2022 på IVA:s hemsida

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Murat Mirata, universitetslektor, och Marianna Lena Kambanou, biträdande universitetslektor, utanför A-huset.

LiU-forskare: Stora möjligheter till ökad resurseffektivitet

Behovet av att få mer kunskap och erfarenhet av implementering av industriell symbios i Europa ledde till EU-projektet Coralis – nu är det avslutat. Forskare från LiU har ansvarat för två av dess huvudområden: utbildning och forskning inom ledning.

en man och en kvinna med frack och festklänning

Paret som var med från början förklarar LiU:s framgång

LiU gav dem först möjligheten att leva tillsammans. Sen fick de möjligheten att utvecklas och göra sina karriärer. Karin Fälth Magnusson och Karl-Eric Magnusson har sett LiU växa och lyckas.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.

I Smaklabbet möts idéer om framtidens mat

Smarta traktorer som harvar och drönare som hittar ogräs. I takt med klimatförändringarna utmanas matproduktionen. Hur kan tekniken hjälpa oss, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel.