Tanken på det livslånga lärandet har förstås funnits med länge, men betydelsen har varierat något över tid. På 1930-talet handlade det mest om bildning för den enskilde och lärandet var ofta styrt utifrån egenintresse. Sedan slutet av 1980-talet ses livslångt lärande främst som ett led i en strategi för ekonomisk och teknologisk utveckling, och därmed också styrt av samhällets behov. I dag har livslångt lärande nästan kommit att bli en förutsättning för att hänga med i utvecklingen.
– Livslångt lärande kan både ta sig uttryck som formellt lärande i planerade utbildningssituationer och som icke-formellt lärande, det vill säga lärande som kan ske när vi arbetar i projekt eller deltar i jobbkonferenser. Det kan också vara informellt. Det är när vi lär oss i samband med att vi använder oss av ny teknik i vardagen, som till exempel en e-tjänst, något som blivit allt vanligare på senare tid, säger Erica Byström, projektledare på LiU Uppdragsutbildning.
För att kunna fungera i samhället, och på arbetsplatsen, behöver vi alla lära nytt, och även lära om. Ständiga förändringar i samhället och i vår omvärld ställer högre krav på kompetens och leder till nya arbetsuppgifter. Genom livslångt lärande rustas vi till att klara av olika förändringar i samhället, såväl i arbetslivet som i privatlivet. Den som är yrkesverksam kan genom livslångt lärande öka sina chanser till avancemang och förbättra sin anställningsbarhet.
Foto Charlotte Perhammar– Det har också visat sig att om vi får möjlighet att lära och utvecklas på jobbet brukar vi må bättre. Därför kan vi säga att det livslånga lärandet är bra för vår hälsa och vårt välmående, säger Erica Byström.
Hon har också tips till den som vill bli bättre på att anamma det livslånga lärandet.
– En nyckel är att ta tillvara på de möjligheter som ges i olika sammanhang. I arbetslivet kan det exempelvis handla om att vara öppen för nya arbetsuppgifter, ingå i nya team och arbetskonstellationer, eller att anta olika typer av utmaningar, exempelvis att haka på en fortbildning. Det finns ofta goda möjligheter att lära nytt och utvecklas i jobbet - bara vi är beredda att tackar ja till de erbjudanden som ges.
Korta, kostnadsfria digitala kurser
Det livslånga lärandet är också viktigt för organisationer och arbetsgivare. De behöver anställa, och ha anställda, som har aktuell och rätt kompetens. Men det är också viktigt för samhället i stort.
– Vårt demokratiska samhälle bygger på att människor är utvecklingsbenägna och beredda att lära nytt och engagera sig i politiska, eller andra förtroendeuppdrag, säger Erica Byström.
På Linköpings universitet finns, förutom de formella utbildningarna och fristående kurser, en rad andra möjligheter till livslångt lärande. Hösten 2021 gjordes en bred satsning på fem öppna nätbaserade kurser, MOOC – Massive Open Online Course, som är en relativt ny utbildningsform för universitet och högskolor i Sverige.
Under hela 2022 erbjuder LiU två nya kostnadsfria digitala korta kurser för yrkesverksamma, ”Ledarskap” och ”Genus och arbetsliv”. Det här två kurser som uppkom under pandemin då många blev sysslolösa och pengar frigjordes till kompetensutveckling av olika slag. För universitetet blev det också en chans att testa en ny utbildningsform.
För yrkesverksamma finns också flera uppdragsutbildningar, en typ av utbildning som arbetsgivare kan köpa från universitetet för att kompetensutveckla sin personal.