14 oktober 2022

Professor Erik G. Larson får, tillsammans med kollegor vid LiU och KTH, 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Målet är att utveckla nya metoder för att distribuera artificiell intelligens och maskininlärning genom ett framtida 6G-nät.

Erik G. Larsson.
Erik G Larsson, professor vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Fotograf: Anna Nilsen

Utvecklingen av artificiell intelligens och maskininlärning går allt snabbare. Många AI-system förutspås kommunicera trådlöst via 5G-nätet och i framtiden även 6G-nätet. Men risken finns att AI och maskininlärning genererar så stora informationsmängder så att det tillgängliga radiospektrumet inte räcker till. Med andra ord – det blir fullt i nätet. För att lösa problemet krävs nytänkande kring hela designprincipen bakom trådlösa nätverk.

– Vi kommer utveckla nya metoder för distribuerad artificiell intelligens och maskininlärning, ihop med teknik som behövs för att 6G ska kunna erbjuda de trådlösa kommunikationslösningar som de här metoderna kräver, säger Erik G Larsson, professor vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet som har beviljats anslag på drygt 30 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för ett nytt forskningsprojekt om hur 6G ska kunna bana väg för AI.

Tvärvetenskapligt

Projektet, som heter Turning the Air into an AI Computer, är tvärvetenskapligt mellan områdena tillämpad matematik och optimering, trådlös kommunikation och maskininlärning. Medsökande är professorerna Carlo Fischione och Mikael Johansson på KTH samt Yurii Malitskyi, biträdande lektor på Matematiska institutionen vid LiU.

Forskarna kommer jobba med att utveckla algoritmer för 6G från grunden samt med att bygga matematiska algoritmer för maskininlärning som utnyttjar det 6G kommer kunna erbjuda. En speciell utmaning är energieffektivitet – en allt ökande del av jordens elproduktion går till att driva datacenter och utrustning för mobil kommunikation och där hoppas Erik G. Larsson att projektet kan göra skillnad.

– Det mesta i vår forskning sker genom analytiskt arbete, och med hjälp av storskaliga datorsimuleringar. En förståelse och korrekt modellering av fysiken är också kritisk, eftersom det ytterst är fysikens lagar som sätter gränsen för vad som är möjligt att åstadkomma i den här typen system, säger Erik G. Larsson.

Hög vetenskaplig potential

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tilldelar i år 23 projekt, inom medicin, naturvetenskap och teknik totalt sett 700 miljoner kronor. Projekten har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts hålla så pass hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.

– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid Stiftelsen.

Kontakt

Mer om forskningen

Organisation

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.