16 mars 2022

Linköpings universitet levererade sex uppdragsutbildningar för praktiker i Östersjöregionen för att främja och underlätta för industriell symbios.

Exempel av kartläggning av industriell symbios
Innovationsprojektet ”Baltic industrial symbiosis” handlade om att visa att industriell symbios kan främja hållbart näringsliv och bidra till regional utveckling i Östersjöregionen. En central del i projektet var att förbättra aktörernas kunskap och förmåga att utveckla industriell symbios och att kartlägga möjliga samarbeten.

Projektet omfattade olika aktiviteter för mer än 150 företag i regionen. Linköpings universitet ansvarade för att introducera konceptet industriell symbios och för att ge rätt verktyg och metod som kommer att underlätta utvecklingen av industriell symbios över Östersjöregionen.

– Vi utformade och levererade utbildningar som syftade till att öka kunskapen och kapaciteten hos relevanta intressenter som faktiskt kan stödja industriell symbiospraxis i sina regioner, säger Murat Mirata, utbildningsansvarig och universitetslektor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Mellan september 2020 och oktober 2021 genomfördes totalt sex utbildningsprogram, varav där 86 praktikanter deltog aktivt. En mångsidig grupp från industri, offentliga myndigheter, nätverks- eller klusterorganisationer, allmännyttiga operatörer, konsulter samt universitet deltog i utbildningen.

Industriell symbios genom en lins av teori och praktik

Utbildningarna syftade till att förbättra både kunskap och praktisk förmåga hos deltagare. Utbildningen var organiserad i två delar. Den huvudsakliga introduktionsdelen gav omfattande generisk kunskap om viktiga aspekter av industriell symbios. Den andra delen innehöll tillämpning och den var frivillig för de aktörer som var intresserade av att arbeta praktiskt med verkliga fall. De kunde välja ett ämne och ett sammanhang som de arbetade med i sex till åtta veckor. De fick också stöd under den tiden från ansvariga, och de olika deltagarna delade de med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

Murat MirataMurat Mirata Foto Teiksma Buseva

Den här nivån på utbildningen, med detaljer och tillämpade element, är den första i sitt slag. Dessutom verkade utbildningen fungera väldigt bra, och vi skulle vilja skala upp det här, säger Murat Mirata, ansvarig för utbildningen.

Många deltagare tycker att resultatet från projektet är mycket användbart i deras dagliga arbete med att etablera gröna affärsmodeller och värdeskapande resurssamarbeten. En så kallad ”toolbox”, som innehåller handledarens handbok, utbildningsmaterial och policyguider, har också tagits fram och den är tillgänglig för alla som är en del av projektet.

Projektet lyckades inte bara skapa medvetenhet om industriell symbios bland hos ett brett spektrum av aktörer inom regionen. Det gav också kapacitetsuppbyggnad för stödjande strukturer som kluster, myndigheter och akademi, säger Susanne Boesen, BIS projektledare, Symbiosis Center Denmark.

Murat Mirata bekräftar att det är mycket tillfredsställande att deltagarna tyckte att både träningsinnehållet och aktiviteterna var värdefulla. Interaktiva element verkar vara särskilt uppskattade.

Fakta

Finansiär

Projektet finansieras av Interreg Östersjöregion

Interreg logotyp

 

Projektpartners

  • Danmark
  • Sverige
  • Norge
  • Finland
  • Polen
  • Ryssland (anknuten partner)

Budget och tid

  • Budget: 2,50 miljoner euro.
  • Tid: januari 2019 – december 2021.

Kontakt

Läs mer om industriell symbios på LiU

Senaste nytt från LiU

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

En kvinna som knäböjer i en trädgård och plockar växter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.