De arrangerade fyra seminarier om digitalteknik på stora scenen – två med traktorer i fokus och två med maskiner och redskap i fokus. De hade också hyrt in en ljusstark bildskärm där information och bilder flödade mellan seminarierna – till specialkomponerad musik. Bland de medverkade fanns några av de många företagen som ingår i MaskinLeverantörerna (med totalt ca 150 lantbruksmaskinföretag bland sina medlemmar). Här följer highlights från seminarierna.
Digitalteknik av många slag
Under seminarierna gavs flera exempel från de deltagande företagen och det är tydligt att lantbrukets företag idag bjuder på många intressanta digitala produkter. Ett bland många exempel är hö-, eller halmpressar som genom Lidar (laserimpulser) läser av strängen av hö eller halm både vad gäller position och volym – och gör att maskinen anpassar sig automatiskt både vad gäller styrning och hastighet. Konceptet lanserades i januari 2024 under etiketterna ”IntelliSense” (New Holland) och ”Baler Automation” (Case IH).
Ett annat exempel är fröräkning i såmaskiner, såsom SeedEye från Väderstad, som gör att man slipper göra vridprov. Med SeedEye kan maskinen också direkt se om det blir stopp i något sårör.
Ytterligare exempel är olika typer av distansservice som alla större marknadsaktörer erbjuder under olika namn. I exempelvis John Deere-världen kallas det Expert Alert.
Styrfiler för individuell kontroll av t.ex. såbillar eller sprutmunstycken är också något som flera tillverkare erbjuder. Det minskar överlappande körning liksom förekomst av ”mistor” dvs kilar som inte blir sådda eller behandlade.
En relativt ny möjlighet är styrning av jordbearbetningsmaskiner utifrån körfiler baserade på jordart. En del digitala koncept värnar djur och foder. Pöttinger, exempelvis, har utvecklat ett koncept kallat SensoSafe, som gör att man kan detektera rådjurskid och andra djur så att man inte kör över dem med vallskördemaskiner.
Dold potential
Under seminariet diskuterades också användningen av redan befintlig teknik. Digitalteknik bidrar som alla vet till ökad precision och minskade kostnader, men alla lantbrukare nyttjar inte tekniken fullt ut och inte sällan har lantbrukaren redan tillgång till tekniken utan att nyttja den av olika skäl. Denna synpunkt delades av hela panelen. Exempelvis finns Fendt-traktorer utrustade med digitalt styrd däcktrycksreglering (VarioGrip) men alla lantbrukare som har den utrustningen använder den inte fullt ut.
Nya ISOBUS-nivåer
AEF och Plugfest
I det stora hela har maskinföretagen kommit långt när det gäller att få olika system att samspela med varandra. Genom organisationen AEF (The Agricultural Industry Electronics Foundation) koordineras detta samarbete och genom internationella aktiviteter såsom ”Plugfest” (arrangerat av AEF) drivs arbetet för standardisering och bättre kompabilitet i praktiken. Under Plugfests samlas många tillverkare med sina digitala apparater för att testa om de funkar i praktiken med varandra.
Uppkoppling säkrad inför framtidens mobilnät
Maskiner är idag uppkopplade och man kan tro att de riskerar att drabbas efter den kommande nedsläckningen av 3G-nätet, men de medverkande företagen gav lugnande besked och menar att den risken är liten för systemen är redan uppdaterade. Undantag kan gälla för mindre maskiner.
Behov av mer utbildning
Seminariedeltagarna fick också dela med sig av sin syn på utbildning. De beskrev flera utbildningssatsningar som redan görs inom respektive märke, men det är tydligt att det finns ett stort behov av fortsatt utbildning om digitalteknik. Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering liksom MaskinLeverantörerna kan här spela en viktig roll liksom företagens egna utbildningsinsatser. Exempel på det sistnämnda är Claas Academy i Tyskland. Det utvecklas också allt fler hjälpmedel såsom röststyrd AI-robot i hytten som kan svara på olika frågor – det sistnämnda har nyligen premiärvisats av start-up-företaget Spogen.ai i Finland på en Valtratraktor med Väderstadsåmaskin bak. Även Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering håller på att utveckla en AI-styrd applikation som ska hjälpa till med kunskapsspridning.
Framtiden
Panelen diskuterade flera framtidsbilder, till exempel, drönarteknikens förväntade utveckling. Exempelvis finns idag växtskyddsprutor från Amazone som laddas med körfiler baserade på kartor över enskilda ogräs framtagna med drönare. Mindre maskiner var också en trend som förutspåddes under seminarierna. Traktorer som kan ställas i robotläge var ett annat exempel, något som också visades live nere på fältet av Massey Ferguson. Bättre sätt att proaktivt förutse servicebehov fanns i diskussionen.
Digitalteknik i all ära men en del av framtiden handlar om att kombinera digitalteknik med biologi, ekonomi och mekanik. Håkan Westeson från Horsch rapporterade om att lantbrukare i Sydamerika hanterar svampsjukdomar på fälten genom att de inventerar orörda jordområden på mikrober som kan motverka sjukdomarna och sedan odlar upp dem för att sprida dem på jordbruksmarkerna genom toppmoderna maskiner.
Seminarierna leddes av Anders Folkelid, som representerade MaskinLeverantörerna och Per Frankelius, som representerade Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering.
