02 april 2023

Fysikern Emma Björk fick sitt första stora forskningsbidrag 2021. Bidraget betalar fyra år av hennes eget hjärteprojekt, och plötsligt blev hon en etablerad forskare. – Jag tänkte först, vad gör jag nu?

Emma Björk arbetar tillsammans med doktoranden Valentina Guerrero Florez för att besvara hur mesoporösa material bildas. Emma använde pengarna från sitt etableringsbidrag för att anställa Valentina.   Fotograf: Olov Planthaber

Vetenskapsrådet (VR) är, oftast, enda vägen i Sverige att få ett etableringsbidrag för sin forskning. Det är nålsögat majoriteten av forskare måste ta sig igenom för att få en egen plattform, med egna projekt, att bygga sin forskningskarriär på. För att nå dit måste forskaren visa upp självständighet, vetenskaplig kvalitét och ett gott förvaltande av tidigare bidrag. Emma Björk nådde den milstolpen 2021.

- Jag skickade in min första ansökan om etableringsbidrag 2016 och jag tror att uthållighet är en oerhört viktig egenskap för att få de stora bidragen. Nu, helt plötsligt finns möjligheten att stå på egna ben som självständig forskare och anställa en egen doktorand, säger hon. Foto Olov Planthaber

Förstå och designa porer

Foto Olov Planthaber Totalt består bidraget av fyra miljoner kronor, till ett fyra år långt projekt. Emma Björk forskar inom materialvetenskap och kärnan för hennes forskning är mesoporösa material, material med några nanometer stora porer i. Porerna ger en enorm yta att utnyttja i materialet och Emma försöker både förstå hur dessa material bildas och hur de kan användas.

Foto Olov Planthaber - Jämför en träbit med en tvättsvamp, tvättsvampen har en mycket större yta för att den är så porös. Jag försöker förstå hur dessa material bildas och designa dem för olika användningsområden.

Ett implantat med en mesoporös yta kan användas för att leverera läkemedel till patienter, med ökad precision. Materialet kan också användas som katalysator för kemiska processer, för att till exempel sänka priset på bränsleceller. Med mesoporösa material kan man skapa en katalysator av vanligt förekommande grundämnen med samma effektivitet som en gjord av ädelmetaller, men till ett mycket lägre pris.

- Katalysatorn är halva kostnaden i en bränslecell. Billigare katalysatorer ger billigare bränsleceller och jag arbetar också med lättillgängliga material, som kisel. Ädelmetaller är inte bara dyrt, utan också en bristvara, säger hon.

Första steget är taget

En forskare gör i ordning utrustning för ett experiment.Valentina Guerrero Florez Foto Olov Planthaber Största och första frågan när Emma fick pengarna var om hon hade råd med en egen doktorand. Nu för tiden har Emma mindre tid i labbet, och projektet behöver någon som har tid för det. Därför anställdes doktoranden Valentina Guerrero Florez. Budgeten är tight, en miljon kronor per år, och räcker inte till att betala Emmas egen lön. Målet är att driva det egna projektet, och samtidigt dra in nya bidrag.

- VR-bidraget har bara öppnat dörren men jag måste fortsätta bygga, nå den kritiska massan med forskning som rullar på. Valentina är jätteviktig eftersom jag har begränsad tid i labbet nu. Strategin är att nyttja bidraget som en kärna för vad jag vill bygga, en forskargrupp. Det här ska inte ta slut efter fyra år, utan växa och utvecklas, säger hon.

Måste hålla igång momentum

Etableringsbidraget ska alltså användas som en språngbräda. Genom Emma Björks och Valentina Guerrero Florez arbete, är planen att flytta fram förståelsen för hur mesoporösa material bildas, för att öka kontrollen över materialet. När grunden för det är lagd kan nya material designas med en medvetenhet som inte går på trial and error.

Om forskningsfältet flyttas fram drar många forskare nytta av det och resultaten pekar på progression. Om detta lyckas, och VR-bidraget därmed förvaltas väl, finns goda chanser för Emma att få fler stora bidrag och att hennes forskargrupp växer. Forskningen är redan positionerad för samhällsnyttiga applikationer och kan Emma dessutom expandera nyttan av mesoporösa material finns det, även där, goda möjligheter för fortsatta anslag,

- Vi jobbar med vattenrening, koldioxidomvandling, grön energi och har applikationer inom sjukvården. Genom samarbeten med andra forskare kommer vi förhoppningsvis kunna expandera ytterligare.

Foto Olov Planthaber I november 2022 fick hon besked av Energimyndigheten att de vill satsa på hennes forskning, och Emma Björk fick därmed sitt andra stora bidrag. Hon kan nu betala sig själv och anställa ytterligare en doktorand. Än så länge håller planen.

- Det går över förväntan faktisk, säger hon.



Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.