Det var på en konferens om Agenda 2030-målen för hållbarhet som hon tillsammans med kollegan Malin Bergman Jungeström fick idén. Under 2020 har de byggt upp och hållit en pilotkurs för grundutbildningsstudenter från termin fem. Studenterna samläser med doktorander och även lärare kan vara med som deltagande mentorer.
- Det här har kommit för att stanna. Framtida arbetsgivare kommer att efterfråga kunskaper i Agenda 2030. En sådan här kurs kan innebära att en jobbansökan hamnar högst upp i högen på arbetsgivarens bord, även om det inte är en fördjupningskurs, säger hon.
Meningen med utbildningen är att lyfta hållbarhetsfrågor, inte bara utifrån sitt eget forskningsområde utan också över disciplinerna. Studenterna får välja ett område inom de 17 Agenda 30-målen om hållbarhet, och sedan ta diskutera värdekonflikter och ta fram lösningar. Den här gången ska de presenteras i form av webbfilmer.
- Men i framtiden hoppas vi på att kunna bjuda in allmänheten på något slags hållbarhetsgala där de idéerna visas upp och prisas.
- Helt klart är LiU ett tvärvetenskapligt universitet, men andra lärosäten knappar in och kan också kalla sig för det. Vi har tvärvetenskapliga utbyten inom forskningen. Men det kommer ändå studenter med ganska likartad bakgrund, till program där de oftast bara träffar varandra under hela utbildningen. Därför är den här kursen lite speciell.
Mig veterligt så har det inte funnits några tvärvetenskapliga kurser i hållbar utveckling. Men det passar väldigt bra, eftersom hållbarhet är så brett.
Hon stannar lite vid resonemanget om hållbarhet:
- Innan jag kom till den där konferensen så tänkte jag att vi skulle prata om plaståtervinning, och om att ha mindre förbrukningsvaror på laboratoriet. Jag tänkte på hur jag själv lever, att vi källsorterar och kör bil med miljöklassning. Check på den, liksom.
Men det gick snart upp ett ljus.
- Vi har inget val. Det handlar inte bara om att vinna hem externa medel eller att få ett bra jobb. Till sist handlar det om att ha en bra framtid att erbjuda våra barn och barnbarn.
- Det viktigaste uppdraget är att utbilda. Våra studenter är framtidens ledare. De har en stor impact på hur framtiden kommer att se ut i Sverige och i resten av världen. Framför allt tänker jag på innovationsdriven omställning till ett klimatvänligare samhälle. Det är inget man kan pyssla med lite under en del av en kurs. Om all utbildning genomsyras av detta, då kan vi säga att vi utbildar framtidens ledare i att verkställa en omställning mot en hållbar framtid. Man måste förstå det här omfånget.
Inte sällan blir ett mål synligt först när man ser en omedelbar nytta med det. Tror du att finansiärer av forskning kommer att ställa allt hårdare hållbarhetskrav?
- Ja, framför allt tror jag att de stora statliga finansiärerna kommer att kräva det. På samma sätt som man införde krav på genusperspektiv. Finansiärerna har en otrolig makt att kräva saker. Och där kan jag säga att vår kurs ger en bra ingång till doktoranderna. De får jobba med värdekonflikter inom sina projekt, och det är bra träning. En dag ska de skriva egna ansökningar.
Foto David EinarHur tycker du att hållbarhetsfrågorna ska tillämpas på utbildningarna?
- Jag tror att vi lärare måste vara aktiva och införa det här. Nu vet jag att många är väldigt upptagna redan. Det är viktigt med både stöd och krav från ledningen. Kanske ska man ta bort något och bygga om kursen så att hållbarhet finns med.
Till vardags forskar Maria Lerm på användning av antibiotika mot tuberkulos. Just nu driver hon ett snabbare projekt som handlar om covid-19.
- Med andra ord har jag forskat på hållbar utveckling i många år utan att tänka på det. Det är Agenda 2030-målet om rätten till god hälsa för alla. Oavsett om det handlar om antibiotika-användning på djur eller om covid-19, så blir min forskning en del av något större.
- Det här har kommit för att stanna. Framtida arbetsgivare kommer att efterfråga kunskaper i Agenda 2030. En sådan här kurs kan innebära att en jobbansökan hamnar högst upp i högen på arbetsgivarens bord, även om det inte är en fördjupningskurs, säger hon.
Maria Lerm. Foto Emma Busk WinquistUtbildningen Sustainable development ger tre högskolepoäng. Studenterna delas upp i grupper där alla har olika bakgrund.
Meningen med utbildningen är att lyfta hållbarhetsfrågor, inte bara utifrån sitt eget forskningsområde utan också över disciplinerna. Studenterna får välja ett område inom de 17 Agenda 30-målen om hållbarhet, och sedan ta diskutera värdekonflikter och ta fram lösningar. Den här gången ska de presenteras i form av webbfilmer.
- Men i framtiden hoppas vi på att kunna bjuda in allmänheten på något slags hållbarhetsgala där de idéerna visas upp och prisas.
"Vi har inget val"
LiU:s tvärvetenskapliga profil blir viktig här:- Helt klart är LiU ett tvärvetenskapligt universitet, men andra lärosäten knappar in och kan också kalla sig för det. Vi har tvärvetenskapliga utbyten inom forskningen. Men det kommer ändå studenter med ganska likartad bakgrund, till program där de oftast bara träffar varandra under hela utbildningen. Därför är den här kursen lite speciell.
Mig veterligt så har det inte funnits några tvärvetenskapliga kurser i hållbar utveckling. Men det passar väldigt bra, eftersom hållbarhet är så brett.
Hon stannar lite vid resonemanget om hållbarhet:
- Innan jag kom till den där konferensen så tänkte jag att vi skulle prata om plaståtervinning, och om att ha mindre förbrukningsvaror på laboratoriet. Jag tänkte på hur jag själv lever, att vi källsorterar och kör bil med miljöklassning. Check på den, liksom.
Men det gick snart upp ett ljus.
- Vi har inget val. Det handlar inte bara om att vinna hem externa medel eller att få ett bra jobb. Till sist handlar det om att ha en bra framtid att erbjuda våra barn och barnbarn.
Genomsyras
Maria Lerm tror att universiteten som kunskapsnav i samhället måste genomsyras av hållbarhet.- Det viktigaste uppdraget är att utbilda. Våra studenter är framtidens ledare. De har en stor impact på hur framtiden kommer att se ut i Sverige och i resten av världen. Framför allt tänker jag på innovationsdriven omställning till ett klimatvänligare samhälle. Det är inget man kan pyssla med lite under en del av en kurs. Om all utbildning genomsyras av detta, då kan vi säga att vi utbildar framtidens ledare i att verkställa en omställning mot en hållbar framtid. Man måste förstå det här omfånget.
Inte sällan blir ett mål synligt först när man ser en omedelbar nytta med det. Tror du att finansiärer av forskning kommer att ställa allt hårdare hållbarhetskrav?
- Ja, framför allt tror jag att de stora statliga finansiärerna kommer att kräva det. På samma sätt som man införde krav på genusperspektiv. Finansiärerna har en otrolig makt att kräva saker. Och där kan jag säga att vår kurs ger en bra ingång till doktoranderna. De får jobba med värdekonflikter inom sina projekt, och det är bra träning. En dag ska de skriva egna ansökningar.
- Jag tror att vi lärare måste vara aktiva och införa det här. Nu vet jag att många är väldigt upptagna redan. Det är viktigt med både stöd och krav från ledningen. Kanske ska man ta bort något och bygga om kursen så att hållbarhet finns med.
Till vardags forskar Maria Lerm på användning av antibiotika mot tuberkulos. Just nu driver hon ett snabbare projekt som handlar om covid-19.
- Med andra ord har jag forskat på hållbar utveckling i många år utan att tänka på det. Det är Agenda 2030-målet om rätten till god hälsa för alla. Oavsett om det handlar om antibiotika-användning på djur eller om covid-19, så blir min forskning en del av något större.
