Amanda Borneke är kvalitets- och miljöledare på CS Riv & Håltagning i Göteborg, alumn från LiU:s miljövetarprogram och byggbranschens egen hållbarhetsprofil. Med kommunikation och nytänkande som viktiga verktyg arbetar hon för att ställa om byggbranschen till att bli fossilfri och cirkulär – för att maskiner ska drivas med förnybara drivmedel eller el och för att byggmaterial ska återanvändas eller dekonstrueras istället för demoleras. Ett arbete som hon blivit flerfaldigt prisbelönad för.
Nyligen fick hon utmärkelsen Årets miljöinnovatör av Trafikverket. Priset ges till en person som tänker nytt, brinner för att arbeta med hållbar samhällsutveckling och har gjort något som minskat miljö- och klimatpåverkan.
– Jag fick priset för att jag har ställt om CS Rivs maskinflotta till att vara helt fossilfri. Det var inte helt lätt men jag lyckades på bara ett år, säger hon.
Förstorar problemen och samverkar
Anledningen till att det inte har gått tidigare är att det har ansetts vara för dyrt eller att maskinerna riskerar att haverera på miljövänligt bränsle.
– Men jag ville visa att det visst skulle gå. Så jag började med att förstora problemet. Det är en taktik jag brukar använda mig av när jag har ett problem som jag inte vet hur jag ska lösa. För när man förstorar det kan man hitta andra aktörer med samma problem och som delar samma vision.
Sagt och gjort. Efter att CS Riv som första rivningsentreprenör skrev under regeringens ”Färdplan för klimatneutral och fossilfri byggbransch” började Amanda att nätverka.
– Det gäller att fokusera på samverkanskraften istället för konkurrenskraften, menar hon.
Positiv kommunikation
Nätverkande och samordning var en viktig nyckel men även att få andra att förstå värdet av att ställa om maskinflottan.
– För att lyckas är det är viktigt att anpassa kommunikationen till målgruppen och att förstå målgruppens värderingar – vad de tycker är viktigt och inte viktigt. När vi skulle byta till biobaserade drivmedel fokuserade jag till exempel på att oljan i maskinerna inte var farlig för rivarna. Spiller de måste de inte sanera sig själva och omgivningen direkt. Det gör att de kan fortsätta riva, vilket de älskar, säger Amanda och fortsätter:
– Det finns även en del ”triggers” – ord som är bra att undvika. Ta till exempel ordet ”vegan”. Många säger att det inte är något för dem så om du vill få fler att äta vegansk mat är det bättre att presentera det som ”god mat” eller ”växtbaserad mat”. Då blir fler nyfikna.
Att prata i positiva termer är något som går som en röd tråd hos Amanda, som inte håller med om att rivningsindustrin representerar slutet på cykeln. Tvärtom.
– Rivningsdelen av byggkedjan kallas ”End of life”. Bara att processen är döpt till något negativt gör att miljövänliga beteenden är låsta. Vill man uppnå förändring snabbt är det viktigt med positiva värdeord eftersom människan tenderar att vilja vara en del av en positiv process. Så mina senaste två år i branschen har jag undersökt vad som händer om jag kallar den processen för ”Beginning of life” istället. Det gör att det går mycket snabbare från tanke till handling.
Cirkulära flöden och återbruk för rivavfall
Sedan 2012 har CS Riv ett systerbolag med återbruk för rivavfall. En affärsidé Amanda har valt att sprida. Hon har även varit med och tagit fram nya upphandlingskrav för cirkulära flöden i byggbranschen.
– Det är häftigt att få vara med att sätta ribban en nivå högre nu när återbruk är en del av upphandlingskraven, säger Amanda.
Hon har också tagit fram kvalitetssäkringar för återbrukat material och verktyg för att klassificera om avfall till resurs. För detta vann hon Betonggalans miljöpris 2019.
Till utdelningen av Betonggalans miljöpris 2019 kom Amanda i en betonggrå klänning gjord av återbrukat material.
– Jag är absolut mållös över att ha blivit så väl omhändertagen av byggbranschen och Sverige. Jag har fått ett stort gensvar på mitt hållbarhetsarbete och lyfts som en modig samhällstransformator som har lyckats motivera en tung mansdominerad bransch att ställa om och göra förändringar på riktigt.
När hon blev headhuntad till CS Riv var det också som att hon hittade hem.
– Jag blev kär i branschen, som behöver min drivkraft för att bli klimatneutral.
Vill ta vara på planeten
Drivkraften har hon haft sedan hon var barn. Den bottnar i att hon verkligen vill ta vara på planeten och en insikt om att vi bara har en mängd resurser som vi inte bara kan förbruka utan måste hushålla med.
– Klimatomställningen måste göras, planeten kan inte vänta, säger hon.
Den egna väckarklockan ringde när hon var 17 år och det undervisades om miljöfrågor på gymnasiet. Det var den så kallade ”Overshoot day”, den dag på året när naturens årsbudget av förnybara resurser tagit slut, och som infaller tidigare och tidigare för varje år som går om vi inte lyckas vända CO2-kurvorna.
– Det var då jag fick förståelse för överkonsumtion, blev vegetarian och bestämde mig för att plugga miljövetenskap. Utbildningen från LiU var sedan pistolskottet som fick mig att börja kuta. Där lärde jag mig att förvalta min talang, med de verktyg som användes där. Framför allt det problembaserade lärandet var nyttigt. Att vi inte hade några salstentor utan istället var tvungna att argumentera oss fram till saker har också gett mig ett retoriskt försprång.
En av Amandas förebilder är RuPaul Charles, som inte är verksam inom hållbarhet utan är en amerikansk dragqueenartist. – Därifrån har jag lärt mig om scennärvaro och hur man snabbt fångar en publik, säger Amanda som regelbundet anlitas som föreläsare och hållbarhetscoach.
Sprider klimathopp
En annan arena för Amanda är sociala medier. Hennes konton och Hållbarprofil podcast når ut till över 12 000 följare som hon ser på som sitt team.
– Mina följare stöttar mig och ger mig styrkan att fortsätta med mitt hållbarhetsarbete.
Sina plattformar använder hon också för att sprida klimathopp.
– Det ska vara kul, enkelt och inspirerande att arbeta med miljöfrågor.
