27 juli 2021

En uppfinning av LiU-forskaren Per Frankelius och två lantbrukare i Sörmland kan bli ett viktigt steg för att elektrifiera lantbruket. På köpet minskar andra problem i jordbruket som hårt packade jordar, utsläpp och sämre skördar.

Illustration Fieldgofer.
Så fungerar laddningen. Batterierna integreras i lantbruksmaskinens lasthållare.

Patent på Fieldgofer

Karola Reuterström (Stora Lövhulta gård), Per Frankelius (Linköpings universitet) och Mattias Larsson (Abbotnäs säteri).Team Fieldgofer: Karola Reuterström (Stora Lövhulta gård), Per Frankelius (LiU) och Mattias Larsson (Abbotnäs säteri).

Förra året fick Per Frankelius och lantbrukarna Karola Reuterström, Stora Lövhulta gård, och Mattias Larsson, Abbotnäs säteri, patent på ”fältbetjänten” Fieldgofer. Det är en autonom lantbruksrobot som kan användas både för gödselspridning och transport av exempelvis spannmål och som har den stora fördelen att den är lätt. Detta minskar ett stort problem inom det moderna jordbruket – markpackning.

- Det problemet har bara blivit större i takt med att jordbruksmaskinerna blivit allt tyngre. Följden blir sämre skördar, större utsläpp och sämre förmåga för jorden att absorbera vatten, säger Per Frankelius.

Batterier byggs in

Nu har trion bakom Fieldgofern uppdaterat robotidén med eldrift och ett system för laddning av batterierna. Modellen är patentsökt och kan användas både av fältbetjänten och andra lantbruksmaskiner, såväl konventionella som självgående robotar.

Grundtanken är att bygga in batteriet i en lasthållare, som både används för driften och via en konverterare laddar maskinens eget batteri. Lasthållarens batteri, som kan liknas vid en jättelik powerbank, laddas i en laddstation på gården. Därmed finns det alltid fulladdade batterier/lasthållare när dessa behöver bytas.

Lasthållaren kan beskrivas som en stor låda för olika laster och tankar, och kan användas både för att köra ut något på fältet eller för att hämta något.

Komplext problem

Per Frankelius intervjuas av TV.Per Frankelius intervjuas av TV4.

Per Frankelius menar att modellen kan bidra till att lösa två stora problem när det gäller elektrifieringen av lantbruket. Dels att jordbruksmaskiner generellt kräver väldigt mycket energi, dels var laddningsstationerna ska placeras om maskinerna ska ha egna, fasta batterier. En station vid varje åker är inte realistiskt och flera utbytbara batterier gör också att maskinerna kan arbeta mer kontinuerligt.

- I 10–20 år har det tagits fram prototyp efter prototyp för att lösa detta. Men antingen har det mest blivit små leksaker eller stora monstermaskiner med jättelika batterier, säger Per Frankelius som själv ”grubblat, grubblat och grubblat” på problemet.

- Vårt koncept kan användas av alla maskiner som på något sätt hanterar laster. Fieldgofern är en sak, men just lösningen att bygga ihop batteri och lasthållare är på sitt sätt ännu mer spännande. Vi talar om lång sikt här, men den modellen kan få riktigt stor betydelse.

Finansiering av prototyp

Än så länge är både Fieldgofern och batterilösningen teoretiska uppfinningar, med ett stort steg till kommersialisering och praktisk användning. Nästa steg bör bli att bygga en prototyp för att testas i verklig drift, kanske på någon av de gårdar som ingår i projektet.

- En uppfinning blir en innovation först när den används. Nu behöver vi hitta finansiering och hoppas att någon i branschen ska gilla det här konceptet, säger Per Frankelius.
Fieldgofern ingår också i tävlingen Agtech Challenge om bästa koncept för att utveckla lantbruket. Vinnaren utses i oktober och första pris är 150 000 kronor.

  • Länk till nyhetsinslag i TV4

Fieldgofern - så funkar den

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.