29 juni 2020

Innehavare av servicebutiker sätter ofta priser utifrån intuition och gammal vana. Ibland stämmer uppfattningen med kundernas önskemål, men ofta inte. Bättre kunskap om det verkliga köpbeteendet skulle öka möjligheterna till större försäljning.

Man i kassa i livsmedelsbutik.
Många småbutiker pressas av konkurrensen från stormarknaderna. Större kunskap om effektiv prissättning kan vara ett sätt att öka försäljningen.  Fotograf: MangoStar_Studio

Tro och verklighet

Vilken betydelse har reklam, hur ofta impulshandlar kunderna och vad ska avgöra att priser sänks? Det är exempel på frågor där butiksinnehavare ofta har en klar övertygelse och agerar utifrån denna. Men stämmer dessa uppfattningar? Och om inte, hur kan de justeras för att bättre stämma överens med verkligheten?

Mario Kienzler.Mario Kienzler.

I artikeln Intuitive pricing by independent store managers: Challenging beliefs and practices undersöker Mario Kienzler tillsammans med Sabine Benoit, University of Surrey, och Christian Kowalkowski, LiU, just detta. I undersökningen intervjuas 33 ägare av små fristående servicebutiker om marknadsföring och prissättning, och dessa svar jämförs sedan med en stor enkätundersökning om hur kunderna tänker och agerar.

Undersökningen är genomförd i Tyskland där färre butiker än i Sverige tillhör en större detaljhandelskedja. För självständiga butiker talar mycket för att resultatet skulle bli ungefär detsamma i båda länderna.

Begränsad erfarenhet

Först ska en sak poängteras: handlarna har inte alltid fel. På flera punkter är överensstämmelsen stor mellan deras och kundernas svar. Det gäller till exempel varför många handlar i närbutiker (oplanerat, vid plötsliga behov) och betydelsen av lägre priser på stormarknader (finns en sådan i närheten, ökar risken att fler handlar där istället).
Men på andra områden är skillnaderna stora. Där har butiksinnehavarna uppfattningar som inte stämmer överens med kundernas.

- Mindre butiker har inte tillgång till stora datamängder och stora kundundersökningar, utan baserar istället en stor del av prissättningen på känslor och intuition. Man utgår från hur man tror att kunderna beter sig, säger Mario Kienzler.

- Butiksinnehavarna kan ha stor erfarenhet, och den erfarenheten behöver inte vara fel. Men den är ofta begränsad. Man pratar kanske mycket med de kunder som är nöjda och tycker allting är bra, men inte lika mycket med dem som är missnöjda. Det ger en kunskap som inte speglar hela marknaden.

Inte bara intuition

Exempel på missuppfattningar är att impulsköp överskattas och att betydelsen av reklam och marknadsföring underskattas. Småbutikernas fördelar (närhet, öppettider) marknadsförs sällan och i konkurrensen med större butiker ser man sig ofta som förlorare på förhand. Priser sätts vanligen utifrån varornas omsättningshastighet, inte kundernas verkliga köpvanor, och kommuniceras dessutom ofta otydligt.

Grafik prissättning i små butiker.

Generellt koncentrerar sig många närbutiker mer på existerande kunder än på nya. Prissättning och marknadsföring anpassas till stamkunderna.

- En viktig insikt är att inte bara lita på intuition och det man tror stämmer. Det är klokt att i varje fall försöka ta reda på vad de som inte brukar handla i butiken tycker, säger Mario Kienzler.

Vad kan en förändrad prissättning leda till?

- Vi har inte tittat på om försäljningen skulle påverkas med X procent. Men det är inte orimligt att tro att den kan öka. Ju bättre man lär känna kunderna, desto större är chansen att de vill handla i din butik, säger Mario Kienzler.

Redan innan coronakrisen var många småbutiker hårt pressade av konkurrens från stora aktörer och kedjor, och brottades med små marginaler. Enligt branschorganisationen Convenience Stores Sweden (CSS) så minskade handlarna under första kvartalet sin försäljning med två procent jämfört med samma period förra året och man räknar med ett ännu större tapp detta kvartal.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.