Kan ungdomar med självskadebeteende lära sig reglera känslor?

Självskadebeteende hos ungdomar är vanligt förekommande och ofta förknippat med svårigheter att reglera känslor. Idag saknas fortfarande evidensbaserade metoder för att behandla självskadebeteende, något som Maria Zetterqvist vill ändra på genom sin forskning.

Ung ensam kille. Kan ungdomar med självskadebeteende lära sig reglera sina känslor?

Det är oerhört glädjande att jag kan bidra till barnmedicinsk forskning med stöd av Joanna Cocozzas stiftelse. Anslaget innebär att vi kan fortsätta att utveckla den kliniska forskningen kring ungdomars självskadebeteende som är ett angeläget hälsoproblem, säger Maria Zetterqvist, adjungerad universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.

Maria Zetterqvist kommer att använda sig av funktionell magnetisk resonanstomografi eller funktionell MR (fMRI), som mäter hjärnaktivitet genom att upptäcka förändringar i blodflödet. När ett område i hjärnan används ökar även blodflödet och syresättningen till den regionen.

– I vår studie vill vi undersöka effekten av så kallad fMRI neurofeedback. Neurofeedback går ut på att lära individer att reglera sin egen hjärnaktivitet genom direkt visuell återkoppling från ett utvalt område i hjärnan, säger Maria Zetterqvist.

Syftet är att undersöka om träning genom neurofeedback kan öka ungdomars förmåga att reglera känslor och även minska självskadebeteendet. Ett trettiotal ungdomar med självskadebeteende kommer att rekryteras från den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping till forskningsstudien.

Ungdomarna kommer först att få lära sig känsloregleringsfärdigheter och därefter genomgå fyra olika träningstillfällen i magnetkameran. Både före och efter träningen, samt vid uppföljning, kommer mätningar av känsloregleringsförmåga, självskadebeteende och psykiatriska symtom att genomföras.

– Jag tycker att det är extra roligt att vi i och med det här projektet inom behandlingsforskning ska sammanföra psykologisk behandling och känsloreglering, som vi gör inom klinisk barn- och ungdomspsykiatri, med den neurovetenskapliga kompetensen som finns vid CSAN och CMIV, avslutar Maria Zetterqvist.


Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll