Koll på kossorna med LiU:s teknik

I Tinnerö eklandskap ska både människor och betande nötkreatur samsas, något som inte uppskattas av alla besökare. Med teknik som bygger på forskning från Linköpings universitet pågår nu ett försök där besökare kan se exakt var korna befinner sig, och som också underlättar tillsynen av djuren.

Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen sitter i kohagen med kor bakom sig. Med hjälp av ett halsband med GPS och 4G-modem kan man se exakt var djuren befinner sig i naturreservatet. Bakom tekniken står Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen.  Magnus Johansson

Naturreservatet Tinnerö i utkanten av Linköping är ett välbesökt strövområde i ett omväxlande landskap med rikt växt- och djurliv. Området förvaltas av kommunen och för att bevara naturlandskapet och bidra till biologisk mångfald betar under sommarhalvåret ett par hundra nötkreatur i flera flockar på området.
Men inte alla besökare uppskattar djuren, många är rädda och vill veta var på området korna befinner sig innan man ger sig ut i området.

Foto Magnus Johansson Finns det något sätt så att besökare kan få veta var korna är?
Den frågan från kommunen ställdes till Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Institutionen för systemteknik vid LiU. Han leder sedan flera år tillbaka ett arbete med att övervaka noshörningar och skydda dem från tjuvjägare i naturreservatet Ngulia i Kenya. I princip samma teknik används nu på djuren i Tinnerö.
– Korna har ett halsband med GPS och 4G-modem med som gör att man kan djurens position i realtid, förklarar Fredrik Gustafsson. Abonnemanget har en låg kostnad vilket gör att man kan ha ett halsband på varje djur. Till detta finns en app där man inte bara kan se var korna är någonstans utan också göra rapporter om daglig tillsyn av djuren. I en dashboard hemma på kontoret kan tillsynsansvarig också få statistik på hur lång tid tillsynen tog och hur långt man gått. Om flera personer samarbetar kan man på det här sättet följa varandras rapporter.

Stor nytta för biologisk mångfald

Projektet att följa djur på fribete görs inom ramen för Agtech 2030, ett Vinnova-finansierat projekt vid Linköpings universitet, som utvecklar teknik för svenska lantbrukare. För att driva projektet har Fredrik Gustafsson bildat avknoppningen Ngulia AB tillsammans med Matilda von Rosen, tidigare koordinator inom Agtech 2030.
– Djur på bete gör väldigt stor nytta för den biologiska mångfalden. Många områden behöver betas av, samtidigt som man ska samexistera med människor, säger Matilda von Rosen. Dessutom är det enbart två typer av kött som får grönt ljus av WWF; viltkött och kött från frigående betesdjur.

Daglig tillsyn på datorn

Foto Magnus Johansson Men att ha djur på bete är ett omfattande arbete. Bönder kan lägga många timmar varje dag på daglig tillsyn, som är ett lagkrav. I vissa fall kan det innebära att man avstår från att släppa djuren på bete alls eller att man fuskar med tillsynen. Nu vill Fredrik Gustafsson och Matilda von Rosen utveckla systemet och skala upp projektet. Nyligen beviljades de bidrag från Jordbruksverkets landsbygdsprogram.

– Vi vill utveckla tekniken så att man får ut mer än bara djurens position, säger Fredrik Gustafsson. Att systemet larmar om djuren avviker från det normala, rör sig för mycket, eller för sällan eller om de rymmer. Det skulle på sikt kunna innebära att man lättar på kravet på daglig tillsyn om man istället kan göra tillsynen hemma vid sin dator.

Interaktiv karta Visa/dölj innehåll

Följ korna på Tinnerö

På den interaktiva kartan kan du se hur korna rör sig på Tinnerö - i realtid. Följ länken nedan.
OBS det tar en stund innan kartan laddar!

Live view karta

Mer information on Tinnerö eklandskap finns på Linköpings kommuns hemsida.

Kontakt Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll