År 1970 publicerade Märta Tikkanen sin första bok. Det blev starten på hennes författarkarriär, men det innebar också att hon blev både kollega och konkurrent med sin make Henrik Tikkanen.
Paret var överens - de skulle ha ett jämlikt förhållande där båda fick samma utrymme och tid till skrivandet som till relationen och familjen. Men privatlivet och arbetslivet blev en utmaning att balansera.
I avhandlingen Kärlekens paradis: Om konflikten mellan kärlek och konst i Henrik och Märta Tikkanens äktenskapsdialog undersöker Matilda Torstensson Wulf, vid Tema kultur och samhälle, konflikten mellan kärleken och konsten i de av Tikkanens böcker som berör livet, familjen och kärleken. Hon undersöker också de stora dags- och kvällstidningarnas inlägg om makarnas böcker från 1970 till 2005.
– Med avhandlingen har jag velat synliggöra hur olika de båda författarna beskriver sina villkor och förutsättningar. De fångar in många av de samhälleliga spänningsområden som finns när det kommer till könsnormer och balansen mellan arbetsliv och familjeliv. De är också intressanta eftersom vi kan följa dem genom decennierna från 1970-talets könsrollsdebatt till idag, och genom dem få en inblick i hur de förändringar som skett under dessa decennier kan påverka individers handlings- och tankeutrymme, säger Matilda Torstensson Wulf.
Avhandlingen har ett socialkonstruktivistiskt och språkkonstruktivistiskt perspektiv, det vill säga att den utgår ifrån att sättet på vilket vi beskriver saker påverkar hur vi uppfattar dem och att begrepp får sin mening genom hur de används.
Arbetsliv och privatliv
I avhandlingen visar Matilda Torstensson Wulf att konflikten är tvådelad och består av både arbetsliv och privatliv, men att paret Tikkanen främst fokuserar på att lösa ena sidan av problemet – arbetslivet. I Tikkanens verk framställs konflikten som omöjlig att lösa utan att offra antingen kärleken eller konsten.
– Konflikten går inte att lösa om man inte också tittar på privatlivet och omförhandlar kärlekskontraktet. Det finns många olika typer av kärlekskontrakt. Hur en kärleksrelation ska se ut är inte givet, det kan ju vara helt upp till de inblandade. Men det kärlekskontrakt som är normativt, det vill säga dominant i samhället, måste man förhålla sig till på något sätt. Det heterosexuella kärlekssystem som är normativt har utmanats allt mer under den period jag studerar.
Mycket har förändrats från 70-talet fram till idag i hur vi kan se på balansen mellan arbetsliv och privatliv, work–life balance.
– Utvecklingen går framåt. Författarna Tikkanen kan ses som ett case och det är intressant att följa dem från andra vågens feministiska rörelse under 1970-talet till tredje vågens feminism, som vi är inne i idag. Deras väg blir som en spegling av samhällets normsystems väg.
Efter Henriks död 1984 har Märta Tikkanen fortsatt skriva den tikkanenska kärlekssagan i offentligheten.
En polariserad bild i media
Media fungerar som en tredje röst i dialogen mellan makarna. Dags- och kvällstidningarnas inlägg har skapat en stiliserad bild av hur deras konflikt ser ut och gett Märta och Henrik vissa roller, så som den ”vänstervridna hustrun” och den ”mulliga mansgrisen”. Författarna skapar själva personas utifrån dessa, men ironiserar samtidigt i sina verk de roller som tillskrivits dem.
– Det blir en väldigt spännande dynamik. De båda skriver väldigt insiktsfullt och vågar utmana och titta närmare på de här rollerna som de har och får. De är väldigt orädda som författare och är otroliga på att ge sina formuleringar flera lager.
Avhandlingen ges ut av Ellerströms förlag i mars 2021.
