15 oktober 2024

Hur kan vi förstå kärnkraftens påverkan på våra livsmiljöer över tid? Projektet Kärnkraftsnatur vid Linköpings universitet utforskar de långsiktiga effekterna av kärnkraftsproduktion. En del av projektet inkluderar konstnärliga inslag som visualiserar de osynliga men påtagliga konsekvenserna av kärnkraft.

Tre bilder i ett glasskåp
Konstinstallationen "Gentle Reminders" av forskarkollektivet "Pebble in my shoe" visades under konferensen Nuclear Natures.

Inom forskningsprojektet Kärnkraftsnatur undersöks inte bara de tekniska och miljömässiga aspekterna av kärnkraftsproduktionen, utan också hur dessa processer påverkar vår förståelse av naturen och de långsiktiga förändringar som sker i landskapen runt kärnkraftverk och avfallsdepåer. För att göra dessa komplexa processer mer greppbara har konsten fått en allt mer framträdande roll som ett komplement till forskningen.

Konstens roll i forskningen

Även om konsten inte var en ursprunglig del av forskningsprojektet, har den fått en allt viktigare roll tack vare engagemanget från Marko Marila, som är en av forskarna i projektet. Som en del av projektet har konstinstallationen Gentle Reminders skapats av forskarkollektivet Pebble in My Shoe där Marko Marila och Jeffrey Lee Benjamin ingår. Installationen syftar till att illustrera de långsamma och osynliga processerna kring radioaktivt avfall och dess påverkan på miljön.


Installationen består bland annat av bilder som skapats med tekniken antotypi, där gurkmeja och bakpulver har använts för att behandla papperet. Fotografier av gamla urangruvor projiceras på de gurkmejabehandlade ytorna, och genom att exponera dem för solljus bleks bilden långsamt fram. UV-strålningen i solljuset gör att delar av bilden blir ljusare, medan andra förblir dolda – en process som symboliserar strålningens osynlighet och svårigheten att kontrollera dess effekter.

– I installationen ligger två petriskålar med pulver, en med gurkmeja, som i sin gula färg påminner om "yellowcake" eller ”gulkaka”, som är det pulver som produceras under uranbrytningsprocessen. I den andra är det röd järnoxid, som påminner om hur vissa gamla gruvor där uran brutits är färgade av bergets järn och får landskapet att se ut som om det "blöder", förklarar Marko Marila.

Två persiskålar med pulver
Petriskålar med gurkmeja och järnoxid.Fotograf: Jenny Widén

Bilderna ackompanjeras också av stenar och andra material från platser där uran brutits, vilket ger en fysisk påminnelse om hur tekniska och naturliga processer är tätt sammanflätade.
– Konsten ger oss en annan ingång till att förstå den långa tidshorisonten och de utmaningar som radioaktivt avfall innebär. Den kan förmedla något som är svårt att sätta ord på och göra det mer greppbart, säger Marko Marila.

Tvärvetenskapen – en förutsättning

Porträtt av forskaren Marko Marila
Forskaren Marko Marila har ett konstnärligt fokus i forskningsprojektet Kärnkraftsnatur.Fotograf: Jenny Widén
Vid Institutionen för Tema (TEMA) är det tvärvetenskapliga arbetssättet en naturlig del av forskningskulturen. För Marko Marila har detta inneburit att han kunnat kombinera både konstnärliga och vetenskapliga metoder i sitt arbete.
– Jag har aldrig tidigare upplevt en miljö som TEMA, där det tvärvetenskapliga arbetssättet kommer så naturligt. Här ifrågasätts inte din disciplinära bakgrund; i stället handlar det om att samarbeta för att hantera komplexa problem som kräver många olika perspektiv, säger Marko Marila.

Marko Marila understryker vikten av att inkludera olika perspektiv för att förstå kärnkraftens många dimensioner – tekniska, sociala och kulturella. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är enligt honom avgörande för att hantera de utmaningar som kärnkraftsproduktion och avfallshantering medför.
– Kärnkraften kan inte enbart studeras ur ett tekniskt perspektiv. De mänskliga och kulturella aspekterna är minst lika viktiga, särskilt när det gäller frågor som strålningens osynlighet och de långsiktiga konsekvenserna för både natur och samhälle. Därför behöver vi humanister, samhällsvetare och konstnärer för att belysa frågor som inte bara handlar om teknik utan om liv och våra föreställningar om naturen, förklarar Marko Marila.

Internationell konferens i Norrköping – med konstnärliga inslag

Nyligen samlades forskare från 13 olika länder och en mängd olika discipliner på Arbetets museum i Norrköping för att diskutera och utforska relationen mellan kärnkraft och våra föreställningar om naturen. I samband med konferensen och doktorandkursen, som var en del av projektet Kärnkraftsnatur, ställdes installationen Gentle Reminders ut och var även öppen för allmänheten i museet.

Konsutställning i lokal på museum
Fotograf: Jenny Widén

– Konferensen utgör ett betydelsefullt forum för att dela insikter och idéer bland forskare med olika bakgrunder. Genom att kombinera olika perspektiv, inklusive konstnärliga inslag, strävar vi efter att bidra till en mer nyanserad förståelse för de långsiktiga utmaningar som kärnkraft och dess avfall medför, säger Marko Marila.

Projektet Kärnkraftsnatur leds av Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, och finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Forskare diskuterar i labbet.

LiU Composite Lab öppnar dörrarna för avancerad materialforskning

Här ska forskning på nya material inom till exempel kolfiber, polymerer och komposit pågå i samverkan med näringslivet, forskningsinstitut, andra lärosäten och studenter. LiU Composite Lab är ett nyetablerat laboratorium, våren 2025.

Kvinnlig forskare och buss.

Forskning ska spara pengar och miljö i kollektivtrafiken

Är bussbiljetten för dyr? Det kan bero på att de offentliga upphandlingarna inom kollektivtrafiken ställer allt högre krav på entreprenörerna. I ett fyraårigt projekt ska LiU-forskare studera hur upphandlingen kan bli mer cirkulär.