Carl-Magnus Nilson har alltid haft en vilja att arbeta med barn, något som började redan som tonåring när han var fotbollstränare. Efter gymnasiet arbetade han som lärarvikarie och som personlig assistent på skola. Det var då han mötte en speciallärare som uppmärksammade hans potential och uppmuntrade honom att bli lärare. Det sådde ett frö, och så småningom sökte Carl-Magnus till lärarutbildningen på Karlstads universitet.
Forskning med utgångspunkt i NTA
2019 deltog Carl-Magnus i ett forskningsprojekt via skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA), där syftet var att stärka NO-undervisningen med hjälp av undervisningsmaterial från NTA, så kallade NTA-lådor.
– Jag kände att jag ville prova något annat och utveckla mig lite mer, så jag hoppade på projektet, berättar Carl-Magnus.
Carl-Magnus fick goda erfarenheter av projektet, och när Per Anderhag och Per-Olof Wickman tog initiativ till ett nytt forskningsprojekt 2022, tvekade Carl-Magnus inte att delta.
Det nya forskningsprojektet syftade till att stödja lärare i naturvetenskap som arbetar med elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk. Projektet fokuserade på kommunikationen i klassrummet och hur man genom undervisning kan stödja eleverna att prata mer naturvetenskap och teknik med varandra. Målet var att minska kunskapsklyftorna och ge alla elever lika möjlighet att utvecklas inom naturvetenskap.
– Man kunde se att många elever i socioekonomiskt utsatta områden hade inte samma utväxling och förbättring i betygen av NTA-lådorna som elever i andra, mer resursstarka områden. Vi ville ändra på det, säger Carl-Magnus.
Tätt samarbete mellan forskare och lärare
Projektet kännetecknades av ett nära samarbete mellan forskare, lärare och en samordnare från NTA. Deras regelbundna möten gav utrymme för djupgående analyser och diskussioner av undervisningen. Lektioner filmades och analyserades noggrant. Därefter följde diskussioner om hur undervisningen kunde anpassas och förbättras genom att använda och utveckla befintliga didaktiska modeller.
– Det var en lyx att få tre timmar varje onsdag för att diskutera, reflektera och analysera, säger Carl-Magnus. Han fortsätter:
– Vi jobbade väldigt mycket tillsammans. Varenda lektion lade alla sitt hjärta på bordet och lyckades vi, så lyckades vi alla.
Gruppen utgick mycket från lärarnas behov och skrev upp tips på hur man kan få eleverna att prata mer. Detta resulterade i praktiska lösningar som lärare enkelt skulle kunna använda i sina klassrum, oavsett deras förutsättningar. Carl-Magnus berättar om hur dessa anpassningar påverkade hans elever:
– Mina elever pratade redan mycket, men väldigt lite naturvetenskap. Genom att använda dessa modeller och justera dem kunde vi se en tydlig positiv utveckling. Det var väldigt kul att se hur man med små medel kunde spetsa sin egen undervisning så mycket.
Ökat engagemang bland elever
En av projektets viktigaste insikter var vikten av att tydligt introducera uppgifter och koppla dem till något eleverna redan känner till. Carl-Magnus berättar om en lektion där eleverna undersökte vilken vätska som rann snabbast. Genom att likna experimentet vid en springtävling skapades ett tydligare sammanhang som gjorde uppgiften mer engagerande.
– Vi pratade om vad som behövs vid en tävling, och barnen kom fram till att man behöver en start och ett mål. Det tankesättet använde vi sedan för att undersöka vätskorna, berättar Carl-Magnus.
Eleverna kopplade snabbt uppgiften till sin egen vardag. I diskussionerna jämförde de vätskorna med fotbollsspelare och drog paralleller som att oljan var Mbappé – snabb, och tvålen var Maguire – långsam. Det skapade både glädje och intresse bland eleverna som blev mer engagerade i att resonera om resultaten.
Visuella verktyg, som att rita seriestrippar, visade sig också vara effektiva för att inkludera alla elever, särskilt de som vanligtvis inte pratar mycket.
– En elev som inte varit i Sverige så länge kunde presentera sitt arbete med hjälp av sina bilder. Det var väldigt kul att se, säger Carl-Magnus.
Resultaten sprids nu genom utbildningsfilmer och lärarhandledningar inom NTA:s nätverk. Projektgruppen hoppas att materialet ska nå ännu fler lärare och skolor i hela landet. För Carl-Magnus är det tydligt att projektets metoder kan gynna alla skolor, oavsett förutsättningar.
Projektgruppen består av:
Carl-Magnus Nilsson, lågstadielärare, Anna Jeppsson, mellanstadielärare, båda anställda vid Utbildningsförvaltningen Stockholms stad, Cecilia Caiman, fil.dr, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, Per Anderhag, fil.dr, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Per-Olof Wickman (projektledare) professor, Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet samt Pia Larsson, utbildningsstrateg och NTA-utbildare, Nacka kommun.