– Att vara förskollärare och forskare har liknande drivfaktorer – att vara nyfiken, vilja veta mer och vilja få svar på sina frågor. En önskan om att bättre förstå barn, vad är det de vill och kan? Hur kan jag bidra till barnens lärande på olika sätt?, säger Jonna Larsson.
År 2021-2023 drev hon och forskarkollegorna Pia Williams, Anna Backman och Agneta Pihl tillsammans med en grupp förskollärare och lärare i årskurs ett i Göteborgs stad ett forskningsprojekt kring undersökande läsaktiviteter om naturvetenskap.
– En av forskarna i projektet, Anna Backman, hade skrivit en licentiatuppsats där barn spontant genomförde naturvetenskapliga undersökningar vid läsaktiviteter i förskola. En förskollärare som kände till resultaten blev nyfiken på att jobba med liknande, men planerade läsaktiviteter i sin barngrupp. Så föddes idén om att gemensamt studera vad undersökande läsaktiviteter om naturvetenskap skulle kunna innebära, säger Jonna Larsson.
Modell med undersökande samtal utifrån bilderböcker
Målet med projektet var att utveckla en modell för undersökande läsaktiviteter, med samtal som fokuserade på kemiska och fysikaliska fenomen. Tre böcker om Memmo och Mysen, skrivna av Emma Virke, användes i projektet. I modellen läser förskolläraren eller läraren in sig på materialet i förväg och funderar över vad barnens uppmärksamhet ska riktas mot. Jonna Larsson ger ett exempel som utgick från temat luft.– När förskolläraren läser boken för barnen stannar hon upp och pratar med barnen om bilder och texten. På en bild ser de ett träd vars trädkrona lutar. Förskolläraren uppmärksammar detta och säger ”Oj, vad det där trädet ser konstigt ut, vad kan det bero på? Undrar varför det är så?”. Det väcker nyfikenhet hos barnen. Och så kan man till exempel koppla det till träd utanför förskolans fönster och prata om att det är luften som rör sig och inverkar på trädens rörelser, säger Jonna Larsson.
Projektet som drevs i samarbete med förskole- och skolpersonal samt rektor var väldigt givande berättar Jonna Larsson. Detta trots att de stötte på svårigheter på grund av covid-19-pandemin.
– Tanken var att vi som forskare skulle vara med och filma i förskolan och skolan, men på grund av pandemin gick det inte. Förskollärarna och lärarna erbjöd sig då att själva filma och skicka oss materialet. Sen satt vi digitalt och gjorde analyserna av materialet tillsammans. Jag är oerhört tacksam över dessa fantastiska förskollärare och lärares engagemang och öppenhet, säger Jonna Larsson.
Fokus på språk en viktig nyckel i projektet
Att betona det naturvetenskapliga språket och även arbeta med att skapa likvärdiga förutsättningar gällande språket beskriver Jonna Larsson som betydelsefullt.
– Vi vet att språk är centralt för barn och att de gynnas av att tidigt möta ett naturvetenskapligt språkbruk. Det bär lite andra begrepp men är också väldigt spännande, så nyfikenheten återkommer här igen. I ett exempel blev det tydligt för en förskollärare att barnen hon jobbade med inte visste skillnaden mellan orden ”tända” och ”släcka”. Sådana insikter fick vi ta med oss, backa tillbaka och reflektera över vilka ord vi har med oss men som inte är givna, säger Jonna Larsson.
Hon berättar vidare att förskollärarnas och lärarnas syn på hur man kan jobba med naturvetenskap förändrades under projektets gång.
– De gick från att tänka att naturvetenskap är svårt till att det är oerhört kreativt och spännande. Det fångar barns nyfikenhet och gör någonting med dem som vi vet att de har nytta av framöver. Det var härligt att se glöden hos förskollärarna och lärarna och förändringen i hur de förstår sig själva, sin undervisning och att barnen lär sig otroligt mycket olika saker, säger Jonna Larsson.
Arbete pågår nu i forskargruppen med att presentera och publicera forskningsstudier om projektet. Läs mer nedan.
