06 september 2024

Diskussionen om AI i skolan är livlig med många tyckare. Cornelia Linderoth vill genom sin forskning belysa lärares perspektiv på AI:s roll inom utbildning, med ett särskilt fokus på bedömning.

Cornelia Linderoth.
”De som vet bäst vilka arbetsuppgifter man vill ha avlastning kring och vilka problem man ställs inför är ju lärare. Till exempel bedömning, är det något som vi ska avlasta kring eller inte? Det vet lärare bäst tänker jag”, säger Cornelia Linderoth som forskar om lärares åsikter kring AI och utbildning. Fotograf: Olivia Hugoo.

Som doktorand vid Linköpings universitet forskar Cornelia Linderoth på AI inom utbildning. Idén dök upp när hon som högstadielärare i svenska och engelska år 2020 deltog i ett ULF-projekt (Utbildning, Lärande, Forskning) om svenskämnet och digitalisering.
 
– Vi började prata om AI i ULF-projektet, vad AI eventuellt skulle kunna göra i framtiden. Då såddes ett frö som gjorde att jag skrev en ansökan om detta till en doktorandtjänst. Jag hann jobba två månader innan Chat GPT-boomen kom, så det var bara ren tur att det där fröet såddes när det gjorde, säger Cornelia Linderoth. 

Forskning som belyser lärares perspektiv

Cornelia Linderoth studerar lärares åsikter om AI:s påverkan på yrket nu och i framtiden, med inriktning på bedömningsarbete. Hon undersöker även hur beslutsfattare genom policydokument uttrycker sig om AI och utbildning, både på EU-nivå och nationellt, för att studera vilken typ av signaler som skickas kring tekniken.

– Jag vill ge lärare mer agens i debatten. Diskussionen kring vilken teknologi som ska anammas eller inte sker över lärares huvud, exempelvis genom policy och lagstiftning men även i teknologi som utvecklas och säljs till skolan. De som vet bäst vilka arbetsuppgifter man vill ha avlastning kring och vilka problem man ställs inför är ju lärare. Till exempel bedömning, är det något som vi ska avlasta kring eller inte? Det vet lärare bäst tänker jag, säger Cornelia Linderoth.
 
Genom att bland annat ta del av samtal mellan lärare under workshopar om AI studerar Cornelia Linderoth attityder som finns i yrket. Även om resultaten från dessa studier inte än är färdigställda och publicerade beskriver hon varierade uppfattningar som dyker upp i samtalen.   

– Det är väldigt olika vad man tycker. Det finns en stor nyfikenhet och vilja att kunna använda AI, men såklart också rädslor. Framför allt när det gäller plagiering och fusk, och hur man kan förhindra detta, säger hon.

Oro och nyfikenhet blandas i lärares samtal

I samtalen lyfts oro och problematik kring att hindra att AI-verktyg används för fusk under examineringar.

– Lärare beskriver att de först gick tillbaka till att använda papper för att undvika fusk, men att de nu kan använda datorn igen genom låsta examineringsprogram, säger Cornelia Linderoth.
 
Samtidigt beskriver hon hur lärare delar erfarenheter av att använda AI för att underlätta arbetet.

– Lärarna tipsar gärna varandra om sätt AI kan underlätta arbetet, till exempel genom att låta AI skriva instuderingsuppgifter. 

AI:s roll vid bedömning

Gällande AI:s möjligheter att avlasta i lärares bedömningsarbete beskriver Cornelia Linderoth en tydlig uppfattning bland lärarna.

– Deltagarna i workshopen var väldigt bestämda kring att ”bedömning ska vi göra, det är vår profession. Det är hjärtat av att vara lärare och det kan inte en algoritm ta över”.
 
Hon talar vidare om riskerna med att låta AI ta över arbetsuppgifter som bedömning utan att föra samtal om vad detta kan ge för effekter.

– Bedömning handlar ju inte bara om att lärare ska sätta ett betyg. När man läser och bedömer något som en elev har skrivit lär man känna eleven. Man får ta del av en inre värld och man kan till exempel se tecken på lärande längs vägen. Om man nu vill avlasta bedömning med AI, vad gör det med lärar-elevrelationen och möjligheten att följa någons utveckling. Det pratar vi inte lika mycket om, säger Cornelia Linderoth.
 
En annan del som lärarna i workshop-samtalen var tydliga med är att de vill behålla autonomin i lektionsplanering och genomförande. 

– De pratar om att vara fri i lärarrollen kring hur man lägger upp sin lektion, och vikten av personlighet i läraryrket. Det är inget som jag kanske tror kommer att försvinna. Att vara lärare handlar mycket om att vara närvarande, säger Cornelia Linderoth.
 
Hon är nu lite mer än halvvägs igenom sin doktorandtjänst. På frågan om det fortfarande är lika kul att forska om AI som det var i början svarar hon:

– Ja, det är det! Jag blir bortskämd med att forska om något som är väldigt aktuellt här och nu. Det är väldigt kul att många är så intresserade och vill att jag kommer och pratar om forskningen, säger Cornelia Linderoth.

Läs mer om forskningen

Cornelia Linderoths medarbetarsida på liu.se

“Competing visions of artificial intelligence in education-A heuristic analysis on sociotechnical imaginaries and problematizations in policy guidelines”, Cornelia Linderoth, Magnus Hultén, Linnéa Stenliden (2024). Policy Futures in Education. DOI: 10.1177/14782103241228900.

Kontakta Cornelia Linderoth

Fler intervjuer om naturvetenskapsämnenas och teknikens didaktik

Mer forskning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Senaste nytt från LiU

Två män i labbrockar med en dator i ett labb.

De förbättrar Nobelprisvinnande AI

AI-verktyget Alphafold har förbättrats så att det nu kan förutsäga formen på väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Forskarna vid Linköpings universitet har också lyckats integrera experimentella data i verktyget.

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.