Lasse arbetar som universitetslektor på avdelningen Datorseende vid Institutionen för systemteknik, ISY. Han har alltid haft ett intresse för att utveckla den pedagogiska biten och dessutom provat sig fram med olika tekniska lösningar för att ständigt förbättra sin undervisning och föreläsningar.
Sedan flera år har han testat olika sätt att spela in videor för att använda dem som stöd i sin undervisning. Till en början med hjälp av en iPad i ett projekt som finansierades av Programnämnden för data- och medieteknik. Då steg kursutvärderingarna i kursen där videorna användes från 3,8 till 4,7 på några år och han nominerades också till LinTeks pedagogiska pris “Gyllene Moroten”.
När han sedan såg en YouTube-video med professor Michael Peshkin som använde sig av en lightboard, då föddes idén om att ta sin undervisning och videoinspelningar ytterligare ett steg.
Positivt med lightboard
Enkelt förklarat kan en lightboard, eller ljusvägg, beskrivas som en stor upplyst glasskiva som man skriver och ritar på och samtidigt spelar in en video. Rent praktiskt är det lite besvärligare att få till de rätta tekniska förutsättningarna, men slutresultatet uppskattas av de som tittar på Lasses videor.
Foto THOR BALKHEDInför inspelningen måttar Lasse Alfredsson
för att se hur mycket som kommer med.- Det här är något som jag verkligen rekommenderar. Jag har bett studenterna att komma med feedback och majoriteten tycker helt enkelt att det är väldigt bra, säger Lasse som producerat en mängd videor bara de senaste veckorna.
Kan du tänka dig att lägga över ännu mer material på videor?
-Jag har den tanken och ställer mig samtidigt frågan vad man ska göra på en föreläsning då? För det är en väldigt viktig del i det hela. Vad gör jag i stället om jag flyttar över allt mer undervisning till videor? Jag är ju ute efter att man ska få mer kunskap och förståelse på mina föreläsningar. Inte bara att jag för över kunskap från tavlan till studenternas anteckningar, med mina inspelningar kan jag då frigöra mer tid för att knyta ihop säcken, förklarar Lasse.
Tid, teknik och idéer
Lightboardprojektet har möjliggjorts tack vare finansiering från PUG, den pedagogiska utvecklingsgruppen.- Det är tekniska fakultetsstyrelsen som utlyser medel varje år till pedagogiska projekt, förklarar Lasse, som utöver pengarna även har lagt ner mycket tid för att skapa de bästa förutsättningarna för att kunna göra inspelningarna.
Till en början var planen att köpa in ett färdigt paket med all utrustning, men när leveransen drog ut på tiden och det sedan visade sig bli betydligt dyrare, då valde Lasse att gå sin egen väg. Allt från ljussättning, videokamera, mörkläggningsdraperier till ljudteknik har noggrant valts ut. Han har sedan testat och optimerat över tid för att skapa så bra inspelningar som möjligt. Han har också haft bra erfarenhetsutbyte och bollat idéer med kommunikatören Thor Balkhed som byggt en liknande lightboardlösning på Campus Norrköping. Foto THOR BALKHED
Lightboard-pennan är lik den vanliga
för whiteboard men har ett fylligare bläck
för att ge lyster, och kräver lite mer jobb
vid radering.
Framtiden: One button studio
Än så länge är det lite för avancerat för vem som helst att gå in i studion och spela in, men det är något som han hoppas ska bli verklighet framöver. En idé som finns är att försöka bygga upp en “One button studio”.Då är tanken att en lärare ska kunna komma till studion, slå på en strömbrytare, stoppa in ett USB-minne och trycka på en knapp. Belysningen i lightboarden tänds och kamerainspelningen börjar. Sedan när man är färdig så finns filmen på USB-minnet.
- En sådan lösning skulle jag vilja se att LiU bygger, så vilken lärare som helst utan den tekniska kunskapen, ska kunna göra det utan problem, säger Lasse.
För tanken har hela tiden varit att projektet inte enbart ska vara till för hans egen del. Det har också funnits ett större syfte, att inspirera andra på tekniska fakulteten, men också andra som undervisar vid Linköpings universitet.
Kommer studenterna att få se ännu fler videor i framtiden?
- Absolut, nu när jag har kommit så här långt känner jag att det är kvalitetsmässigt så bra som jag hade hoppats på. Sedan finns det delar att jobba på. Å ena sidan, när jag gör videorna så tycker jag att det är lite jobbigt att se mig själv, säger Lasse och utvecklar:
- Det finns saker som man uppmärksammar när man ser inspelningarna. Det är intressant att se och lyssna på sig själv, men det kan också vara jobbigt. Å andra sidan så finns det en utvecklingspotential.
Som vad då till exempel?
- Det handlar om allt från hur man talar och uppträder, hur långa eller korta inspelningarna ska vara, till att jag irriterar mig på att det blir ett tydligt ljud från korken när man sätter på den på pennan som annars torkar ut. Det är något som man kanske inte tänker på, men när man sedan ser inspelningen så irriterar det. Så det är allt från det stora till det lilla som kan utvecklas.
Foto THOR BALKHED
Lasse Alfredsson skriver rättvänt på sin sida och spegelvänder filmbilden efteråt.
LASSE TIPSAR
- Gör inte för långa videor. Cirka fem till tio minuter är lagom.
- Gör videor av enkla saker som tar värdefull föreläsningstid och av delar som studenterna behöver mer tid på sig för att förstå. Det är speciellt i det sistnämnda fallet som videor är så bra, då studenterna kan pausa och se om delar de inte hänger med på första gången.
- Se till att det både är bra ljud och ljus. Det är jätteviktigt.
- Har du distansundervisning, se till att inkludera alla på något vis. Be till exempel studenterna att ha på sina webbkameror för en mer naturlig kontakt när ni träffas via videosamtal.
- Var mån om dina studenter ur ett lärarperspektiv, hur går det för dem? Det är inte lika lätt när man träffas digitalt på distans.
- På Lasses YouTube-kanal kan du se fler av hans videor.