LiU-professor: "Elektrifieringen hetast just nu"

Elektrifieringen rusar fram som en stor och viktig del i omställningen mot utsläppsfria transporter. I höst kan de första långa och tunga elektriska godstransporterna rulla på vägarna, eldrivna pendelbåtar är på gång och om fyra år är målet att reguljära elflyg ska vara i bruk.

En laddningsstation för elfordon. Elektrifieringen driver omställningen till utsläppsfria transporter. För att klara satsningen behöver Sverige ha en fungerande infrastruktur och nätkapacitet. Most Photos

- Elektrifieringen är hetast just nu och det finns en väldigt stor potential. Sen gäller det att samhället hänger med tekniken och att vi lyckas skala upp elproduktionen rejält, säger Magnus Blinge.

Stark forskningsmiljö

Han är adjungerad professor inom klimatsmarta godstransporter och föreståndare för styrkeområde Transport vid Linköpings universitet. Tillsammans med Statens väg- och transportinstitut, VTI, finns det en stark transportforskningsmiljö vid LiU. En person står på elsparkcykel.”Det finns en väldigt stor potential i elektrifieringen”, säger Magnus Blinge, adjungerad professor inom klimatsmarta godstransporter och föreståndare för styrkeområde Transport vid LiU. Foto Magnus Johansson

- Vi har spetsforskning i världsklass och att kombinera de olika disciplinerna och den bredd som universitetet har ger oss en möjlighet att ta oss an nya spännande områden. Det växer hela tiden och genom styrkeområdet kan vi öka samverkan, förståelsen och medvetandet om varandra inom LiU. Omställningen mot hållbarhet är den stora utmaningen, och det börjar bli väldigt bråttom, säger Magnus Blinge.

För transportsystemet är det huvudsakligen inom tre områden där utvecklingen går väldigt fort: uppkopplade system, automatisering och elektrifiering.
På sistone har det varit väldigt stort fokus på det sistnämnda.

- Elektrifieringen är en väldigt viktig del för att få till hållbara transporter i framtiden, definitivt. Men man får inte glömma bort de alternativa drivmedlen och de andra systemen i det här.

Snabb utveckling

Projektet E-charge, där LiU är med som samarbetspartner, har kommit långt. I höst är tanken att de första långa och tunga elektriska godstransporterna ska börja rulla på de svenska vägarna. Här är målet att transporterna ska kunna köra fyra timmar. Sedan ladda batterierna vid en så kallad megacharger i 45 minuter och sedan köra fyra timmar. Elektrifieringen går otroligt snabbt. Mycket snabbare än av vad Magnus Blinge kunde drömma om.

- Jag tittade nyligen på mina anteckningar till en föreläsning från 2017. Där sa jag tvärsäkert till mina studenter att glöm det här med batterier på tunga fordon, det är inte att tänka på. Det kanske kan fungera i urban och regional miljö, men långväga transporter kommer inte att funka. Det är bara att inse att här har utvecklingen varit helt otrolig.

Det är inte bara bilar, bussar och tyngre transporter som kommit långt i elektrifieringen. I Stockholms skärgårds testas det elektriska pendelbåtar och regionala elflyg kan bara vara några år bort. En svensk konstruktion, ett fyrmotorigt propellerplan med plats för 19 passagerare, finns framtaget och målet är att flygtrafiken i Sverige ska vara i gång 2026.

- Det är spännande! Swedish electromobility center, där LiU är med, hade en workshop med branschen nyligen och tanken är att elflygen ska knyta ihop orter så att man slipper flyga via hubbar som exempelvis Arlanda. Flygningar mellan orter i Norrland där det saknas alternativ till kan vara ett exempel, flyg till Gotland ett annat och en sträcka som Göteborg-Linköping skulle absolut kunna bli aktuell.

Är 2026 ett realistiskt mål?

- Ja, vi ser hur fort utvecklingen har gått de senaste fem år, varför kan det inte gå lika snabbt framöver? Det finns enormt mycket forskning kring batteriteknik.

Elproduktionen måste upp

Utvecklingen går i rasande takt med nya innovationer och ny teknik. Men för att den stora potentialen i elektrifieringen ska bli realitet krävs att samhället hänger med i utvecklingen – och att tillgången på el ökar markant framöver."Vi har spetsforskning i världsklass och att kombinera de olika disciplinerna och den bredd som universitetet har ger oss en möjlighet att ta oss an nya spännande områden", säger Magnus Blinge. Foto Magnus Johansson

- Det är inte bara transportsystemet som måste ställa om, stålet och hela industrin behöver hitta nya vägar. Det pratas om en bedömning att vi behöver fyra till sex gånger mer el inom EU för att klara omställningen. Sen duger det inte att vi får in en massa el om den är koldriven, den måste vara förnybar eller åtminstone fossilfri, säger Magnus Blinge och lägger till:

- Och vi måste räkna med att energipriset kommer att gå upp. Tycker vi att elpriset är högt nu, det är nog bara början.

Att samhället måste hänga med i den tekniska utveckling, vad menar du då?

- Det finns många olika aspekter. Vem ska betala för alla investeringar? För de tunga transporterna exempelvis måste det komma till en fungerande laddinfrastruktur och en nätkapacitet som klarar satsningen. Hur får vi regelverk och lagar att gå i samma takt som utvecklingen? Det finns många utmaningar i allt det spännande som sker just nu.

Inslag i TV4: "Elflyg kan ersätta reguljärflygen"

Mer om styrkeområdet Visa/dölj innehåll

Klimatsmarta transporter Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU Visa/dölj innehåll