Alternativt perspektiv
- Rapporten visar att det finns ett alternativt perspektiv till det polisen framför. Problemet när bilden polisen presenterar inte stämmer är att politiker kan fatta fel beslut, verksamheten utvecklas inte på ett bra sätt och medborgarna får inte den polisverksamhet som man kan kräva, säger Stefan Holgersson.
Stefan Holgersson är docent i informatik vid Linköpings universitet och professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo. Han är polis och har forskat på polisens verksamhet i drygt 20 år.
Den nya rapporten ”Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?”, där Johanna Westman, polis och med examen i kriminologi, varit medförfattare, är en fortsättning på två andra studier ”Hur hanterar polisen journalister?” och ”Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen?” av Holgersson under 2021. Stefan Holgersson. Foto Linköpings universitet
- Underlaget bygger på tidigare forskningsrapporter, som har kompletterats med nya data i form av statistik och även kvalitativa uppgifter från intervjuer med polisanställda från olika verksamhetsområden, om hur polisen hanterar och parerar saker. Rapporten ger en annan bild av polisarbetet än det som förmedlats i media, säger Stefan Holgersson
Gängbrottslighet
Rapporten redovisar hanteringen av kritik mot Polismyndigheten genom exempel från nio olika områden. Innehållet spänner från polisens arbete mot gängbrottslighet och användning av våld till utredningsverksamheten och hanteringen av personal. Enligt Stefan Holgersson arbetar polisen systematiskt med att försköna och förbättra polisens renommé.
- Vi hade kunnat skriva en rapport om bara ett område, som gängbrottslighet till exempel. Men på det här sättet visar vi att flera strukturella problem återkommer i en rad olika verksamhetsgrenar. Polisen styr bilden av hur framgångsrikt arbetet är och redovisar utfallet av insatser på ett överdrivet sätt, och ibland direkt felaktigt.
- Faktum är att det aldrig funnits fler polisanställda per capita i Sverige än i dag och polisen har inte varit utsatt för den granskning som den borde ha blivit.
Missvisande information
Ett exempel som rapportförfattarna lyfter fram är operation Trojan Shield. Den bild som spreds var att totalt 155 personer greps den 7 juni 2021 i den stora internationella samordnade insatsen mot organiserad brottslighet. Polisen uppgav i samband med detta att ”nästan alla” av de gripna även hade häktats. När Stefan Holgersson, efter att ha begärt ut alla häktnings-pm från Åklagarmyndigheterna, sammanställt siffrorna visade det sig att det enbart var 42 personer av de som polisen hade gripit som hade häktats.
- Det är inte alls bra när det sprids missvisande, och ibland även, falsk information, som skapar felaktiga beslutsunderlag. Polisen har ett intresse att hamna i en god dager och då har bilden blivit viktigare än innehållet.
- Om då bilden av lyckosamma ”hårda tag mot gängkriminalitet” hamnar i främsta rummet, kan det ligga grund för vilka politiska beslut som fattas framöver.
Tystnadskultur
Enligt rapporten finns det en tystnadskultur inom Polismyndigheten som bidrar till att försvåra granskningen. Polismyndigheten döljer problem och hindrar insyn, visar en ny LiU-rapport. Foto Thor Balkhed
- Det är en aspekt som gynnar den valda strategin, att föra ut positiva budskap. Man får inte säga saker, man ska inte kritisera. Polisen har ett väldigt stort förtroende, då är det väldigt viktigt att den bild de redovisar är korrekt. Det vore en sak om det fanns två eller tre poliskårer, så folk kunde välja. Nu är svensk polis Sveriges bästa polis, oavsett hur bra eller dålig verksamheten egentligen är.
Studien ingår i forskningsprojektet ”Det myndigheter vill dölja” som finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser samt forskningsprojektet ”Polisarbete i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige” som finansieras av FORTE. Forskningshuvudman är Linköpings universitet.
Rapporten: ”Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?”
