21 juni 2022

Polismyndighetetens agerande efter att ha granskats och kritiserats i media i juni 2022 skadar tilliten för myndigheten. Det menar forskarna bakom en rapport som tagits fram inom forskningsprojektet ”Det myndigheten vill dölja” vid Linköpings universitet. I anslutning till rapporten ger rapportförfattarna även ut en handbok i polisgranskande journalistik.

Stefan Holgersson, docent i informatik vid LiU och professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo, är en av dem som står bakom rapporten. Fotograf: Magnus Johansson

Under försommaren 2022 publicerades en granskning i Svenska Dagbladet. Det huvudsakliga fokuset var varför Polismyndigheten inte klarar av att utreda gängmorden i Sverige. Flera röster från både anställda och andra med olika yrkeskopplingar till Polisen vittnade om en bristfällig organisation vilket de anställda menade leder till att poliser säger upp sig.

I rapporten ”En fallstudie av Polismyndighetens mediala kommunikation efter ett granskande reportage i juni 2022” vid Linköpings universitet (LiU) analyseras polisens agerande efter mediegranskningen.

– Polisen gör sig otillgänglig och vill inte ge ut uppgifter. När Polisen väl gör det så ger de ut missvisande uppgifter. Det kan skada tilliten för Polisen, säger Stefan Holgersson, docent i informatik vid LiU och professor i polisvetenskap vid polishögskolan i Oslo samt en av dem som står bakom rapporten.

En fallstudie

Han har forskat om Polismyndighetens verksamhet i 25 år och har gjort en rad rapporter med förslag på hur polisverksamhet kan utvecklas. Den senaste rapporten är en fallstudie av Polismyndighetens sätt att kommunicera i mediedebatten efter den omfattande kritiken som följde med den granskning som gjordes i Svenska Dagbladet. I rapporten återges uttalanden av anställda och andra yrkespersoner med koppling till Polismyndighetens arbete som gjorts i media. I rapporten anges även att antalet polisanställda har ökat de senaste åren samt att budgeten ökat med 40 procent sedan 2014.

– Men trots det har effektiviteten sjunkit vilket är en konsekvens av de strukturella problem som finns inom Polisen, säger Stefan Holgersson.

Handbok för journalister

I samband med den senaste rapporten ger han även ut handboken ”En handbok om att bevaka Polisen”. Båda ingår i det treåriga forskningsprojektet ”Det myndigheter vill dölja” som nu går in i sin slutfas.

– Jag får väldigt många frågor från journalister, exempelvis om hur de ska få ut uppgifter från Polisen. Polisen har en viktig roll i samhället och därför är det viktigt att det finns en transparens och öppenhet för granskning.

I handboken listas råd om hur och var dokument kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen. Den har även ett avsnitt som ska vara ett stöd vid intervjuer samt ger konkreta exempel på kommunikationsstrategier som polisen använder.

– Polismyndigheten är inte ensam om att tillämpa kommunikationsstrategier och de tillvägagångssätt som åskådliggörs i handboken. Skriften kan därför användas även när det gäller bevakning av andra myndigheter, säger Stefan Holgersson.

Uppmärksamhet i media

Inom ramen för projektet har han tidigare även släppt en rapport där han ger exempel på hur Polismyndigheten döljer problem och hindrar insyn. Även i andra sammanhang har han skrivit rapporter som har fokus på områden som han anser bör utvecklas inom polisen. Ämnet gör att Stefan Holgerssons arbete ofta uppmärksammas i media, tror han. På frågan om han kan uppfattas som en opinionsbildare svarar han:

– Jag identifierar problem, beskriver dem och lämnar lösningsförslag för att jag tycker det är viktigt att Sverige får en bra polis. Eftersom jag har gjort det så kontaktas jag ofta av media. Jag skulle även vilja hjälpa till internt inom Polisen.

Målet med projektet

Den senaste rapporten och handboken har Stefan Holgersson skrivit i samarbete med Ossian Grahn, journalist som bland annat har varit anställd på Polistidningen, samt Rolf Granér, ansvarig för polisforskningen på polisutbildningen i Växjö.

Syftet är även att visa och belysa att Polismyndigheten genom sitt agerande riskerar att urholka tilliten hos allmänheten på lång sikt, inte bara för Polisen utan även för andra myndigheter. En förutsättning för att klara det är att myndigheterna ändrar på sin verksamhet och hantering av kritik.

Både handboken och rapporten kommer liksom de övriga rapporterna att finnas tillgänglig i ”Diva”, den öppna forskningsportalen där allmänheten kan söka efter forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vid ett 50-tal lärosäten och forskningsinstitutioner. 


Vi vill också visa hur allmänhetens tillit till myndigheter på lång sikt inte ska urholkas om myndigheterna inte ändrar på sin verksamhet och hantering av kritik.
Stefan Holgersson, docent i informatik vid LiU och professor i polisvetenskap

Tidigare rapporter av Stefan Holgersson

Fler publikationer inom projektet "Det myndigheter vill dölja"

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Forskare i labbrock håller blå platta (solcell) med pincett.

Så kan giftfria och effektiva solceller tillverkas

Storskalig produktion av organiska solceller med hög effektivitet och minimal miljöpåverkan. Det kan nu bli möjligt genom en ny designprincip som utvecklats vid LiU.

Kvinna står och tittar ut över havet.

Marietta Radomska har ett livligt intresse för döden

Marietta Radomska överraskar. Hon forskar kring död och sorg men är själv livlig och full av passion för det hon sysslar med. Just nu driver hon ett projekt som handlar om ekologisk sorg. Någonstans finns en förhoppning om att förändra världen.

Polisbil, avspärrat.

Ny forskning stärker kommuners krisberedskap

Sveriges kommuner står inför stora krisutmaningar. För att möta dessa krav startar nu ett forskningsprojekt som undersöker hur ledarskapet för att utveckla och organisera förmåga till kommunal krisberedskap kan stärkas.