Mycket kvar att göra trots ny lagstiftning mot hedersrelaterade brott

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft 1 juli har redan lett till flera beslut om till exempel utreseförbud för barn som löper påtaglig risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning. Jenny Edin, kommissarie och processledare för hedersrelaterad brottslighet vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), välkomnar tillskotten i lagstiftningen. 

Kvinnlig poliskommissarie i uniform, porträttbild, fotot monterat intill bild på händer. Jenny Edin, kommissarieoch processledare för hedersrelaterad brottslighet vid polisens Nationella operativaavdelning (NOA) Foto: Polisen. 

Under den nationella konferensen #Enfrågaomheder 12-13 oktober föreläser Jenny Edin för yrkesverksamma i hela Sverige.

- Det har skett framsteg på det straffrättsliga området som gör att hedersrelaterade brott uppmärksammas. Lagstiftningen i sig är förstås viktig då den förväntas ge de utsatta bättre skydd. Förhoppningsvis bidrar den också till att öka medvetenheten hos exempelvis myndigheter och skolpersonal. Kunskap och förståelse är en förutsättning för att personal som kommer i kontakt med utsatta ska kunna identifiera när en person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och därmed ha förmåga agera rätt säger Jenny Edin.

Hon har arbetat som polis i nästan två decennier, och sedan 2016 jobbar hon nationellt med hedersrelaterad brottslighet inom Polismyndigheten. Hon anser att det finns mycket kvar att göra, men straffrättsligt noterar hon också framstegen. Den nya lagstiftningen kom den 1 juli i år — med bland annat en särskild straffskärpningsgrund och ett barnäktenskapsbrott i Brottsbalken (BrB) och ett utreseförbud inom lagen om vård av unga (LVU). Delar av den nya lagstiftningen har redan hunnit tillämpas. 
- De senaste månaderna har socialtjänsten ansökt om utreseförbud för flera barn, med hänvisning till risken att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning.

Flaggning av misstänkt hedersmotiv

För cirka ett år lade Polismyndigheten till en särskild markering för misstänkt hedersmotiv i sitt anmälning – och utredningssystem. Det gjorde man med anledning av att ny lagstiftning var på väg. Sedan 2019 har det blivit i snitt cirka 70 sådana markeringar i månaden över hela landet, alltså nära 900 markeringar. 
- Syftet med markeringen är inte att föra statistik och siffran visar enbart i hur många fall den som granskar anmälan ser en anledning att utreda ett hedersmotiv. Hedersmarkeringen syftar istället till att tidigt identifiera brotten för att polisen ska vidta rätt åtgärder redan från början, säger Jenny Edin.


Mörkertal 

Anmälningsbenägenheten för dessa brott är låg, och mörkertalet är stort. Det kan vara försvårande för polisen:
- I andra ärenden med våld i en nära relation kan det räcka med att gripa gärningspersonen för att undanröja den akuta faran för målsäganden, som därmed kan fortsätta att vara kvar i hemmet. I ett hedersrelaterat ärende kan ett gripande i stället öka hotet mot den utsatta eftersom våldet ofta är sanktionerat inom familjen eller släkten och det inte sällan finns flera gärningspersoner. Att en person grips kan därför leda till att målsägande utsätts ytterligare för hot, våld eller förs utomlands. 
Hur löser polisen det?
- Till exempel kan vi ta med flera personer till polisstationen för förhör, utan att de är misstänkta för något brott, och på så vis få en bättre bild. 

Straffskärpningsgrund

Det finns ett antal situationer som enligt 29 kapitlet i Brottsbalken ska betraktas som försvårande omständigheter. Det innebär kortfattat att en domstol kan döma ut ett längre fängelsestraff. Tidigare har man vid hedersrelaterade brott använt sig av mer allmänt hållna regler för straffskärpning. Det kan handla om att brottet varit särskilt hänsynslöst eller att ett barn har bevittnat våldet. 

Den nya, särskilda straffskärpningsgrund som infördes 1 juli tar uttryckligen sikte på brott där motivet har varit att ”bevara eller återupprätta en persons, familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.
- Min förhoppning är att den särskilda straffskärpningsgrunden ska leda till att hedersmotivet identifieras och utreds i fler fall. Det skulle leda till att rätt utredningsåtgärder vidtas, att de utsatta får adekvat stöd och skydd — och att fler brott med hedersmotiv klarnas upp. Jag hoppas också att det ska leda till att domstolarna i större utsträckning än i dag uttryckligen identifierar och formulerar hedersmotivet i sina domar, säger Jenny Edin.

Barnäktenskapsbrottet

I det nya barnäktenskapsbrottet har kravet på användande av tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet tagits bort om den utsatta är under 18 år. 
- När lagen om äktenskapstvång kom 2014 trodde man inte att det skulle behövas en särreglering för barn eftersom de alltid, typiskt sett, kan anses vara särskilt utsatta och i beroendeställning till vuxna. När man utvärderade lagen kom man fram till att det trots allt fanns ett behov av att förtydliga detta för att stärka skyddet för barn.
Enligt svensk lagstiftning anses barn inte vara tillräckligt mogna för att kunna samtycka till ett äktenskap. Ett barn som lever i en hederskontext, kan i många fall omöjligt säga nej till föräldrarna. Det är därför svårt att hävda att barnet själv vill gifta sig. 
- Barnäktenskapsbrottet lyfter ansvaret från barnet och lägger i stället över det på de vuxna. När det gäller vårdnadshavare eller andra vuxna i motsvarande ställning kan de nu straffas för barnäktenskapsbrott bara genom att de tillåter att barnet gifter sig, förklarar Jenny Edin.

Vad finns det för behov av utbildning i de här frågorna, och varför är det viktigt? 

- Det finns ett stort behov av utbildning inom bland annat skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet. Man måste ha kunskap för att upptäcka eller förstå att en person är utsatt för hedersrelaterat våld och förtyck och för att kunna agera rätt. Vi måste ingripa tidigt. Det gäller inte minst i situationer där barn riskerar att föras utomlands. Svenska myndigheter har mycket begränsade möjligheter att ingripa när ett barn väl har förts ut ur landet. Det är viktigt att vidta rätt åtgärder redan från början så att den som utsatts får adekvat stöd och hjälp och att rättsväsendet kan lagföra förövarna.

Behövs det en särskild kompetenshöjning för förundersökningsledare?

- Det är väldigt är viktigt att även förundersökningsledare kan se varningssignaler och tecken på att ett ärende kan vara hedersrelaterat. Och att de har förståelse för mekanismerna och drivkrafterna bakom ett hedersrelaterat brott. Inte minst den kollektiva aspekten som ofta innebär att det finns flera gärningspersoner och att målsägande är särskilt utsatt. Det handlar både om fysisk säkerhet och behov av stöd när de anhöriga många gånger sluter upp bakom gärningspersonen. Det är också viktigt att förstå att dessa ärenden är väldigt resurskrävande.
 
Vad behövs för att förbättra situationen för utsatta barn i Sverige?
- För att situationen för de utsatta ska förbättras räcker det inte med ny och förbättrad lagstiftning. Hela samhället måste tillsammans agera för att de utsatta ska få rätt hjälp, stöd och skydd. En viktig del är också det förebyggande arbetet, exempelvis att arbeta med värderingar hos pojkar och unga män som växer upp i en hederskontext, säger Jenny Edin.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Senaste nytt från LiU
Visa/dölj innehåll