05 maj 2021

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har fått nio miljoner kronor från Energimyndigheten till ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där ett megaspel ska tas fram. Megaspelet ska kunna bidra till utvecklingen av framtidens hållbara energisystem i regionen.

Fotograf: David Isaksson
"Deltagarna i megaspelet får fundera över vad vi ska göra och hur vill vi förändra samhället. Är beteendeförändringar, teknisk utveckling eller något annat lösningen?", säger Ola Leifler är universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid LiU.

”Att vända strömmen – ett megaspel för ökad förståelse av energisystemet” är titeln på det forskningsprojekt som nu fått nio miljoner kronor från Energimyndigheten. Målet är att hjälpa olika samhällsaktörer i omställningen till hållbara energisystem med hjälp av nya metoder.

Projektet, som leds av forskare vid Linköpings universitet, LiU, ska pågå från 2021 till 2024 och har deltagande forskare från högskolorna i Jönköping och Skövde. Ola Leifler är universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid LiU är en av projektdeltagarna. Han berättar lite mer om megaspelet:

Grattis till anslaget! Vad är ett megaspel och hur går det till?

– Man skulle kunna säga att det är som ett storskaligt rollspel med element från både brädspel och krishanteringssimuleringar. Inom till exempel försvaret behöver man träna inför olika krissituationer som kan uppstå. Men man vill ju inte gärna träna i skarpt läge. Då simulerar man en kris för att se hur man bör agera och även utveckla arbetssättet. Vårt megagame fungerar på ett liknande sätt då man kommer behöva hantera risker för kriser i och med ett förändrat klimat. Det finns samtidigt ett mer långsiktigt perspektiv och möjlighet att tänka proaktivt kring olika framtidsscenarion.

Vad ska ni göra i det nya forskningsprojektet?

– Vi ska simulera hur energisystemen i Östergötland ska se ut de kommande årtiondena med hjälp av ett megaspel. Hela vårt samhälle och livsstil är uppbyggd kring att vi har billig värme, elektricitet och bränsle. Det påverkar allt. Men är energin billig är den också ofta ohållbar. Vi kan konstatera att samhället behöver ställa om och minska sina utsläpp i linje med Agenda 2030. Men det innebär inte att man kan minska utsläppen på bekostnad av befolkningens förmåga till försörjning – det finns med andra ord många aspekter att balansera.

Varför är megaspel en bra metod?

– Det blottlägger målkonflikter mellan olika samhällsaktörer och utmaningar i att balansera samhällets energibehov med miljömålen. Genom att kunna visa var eventuella motsättningar finns går det också att hitta bättre lösningar. Deltagarna i megaspelet får fundera över vad vi ska göra och hur vill vi förändra samhället. Är beteendeförändringar, teknisk utveckling eller något annat lösningen?

Vilka kan spela?

– Målet är att ha en bred grupp som kan representera både forskare, politiker, näringsliv, studenter och allmänhet. Helt enkelt – alla som ser sig som en del av samhällsomställningen kan vara med. Det är deltagarna som styr och deras idéer om omställning som gör spelet.

Projektet har finansiering till och med 2024. Hur ser de kommande åren ut?

– Anslaget från Energimyndigheten ger stabilitet och möjlighet till kontinuitet i forskningen. I och med att vi har genomfört ett liknande megaspel tidigare om klimatet börjar vi inte på noll. Nu måste vi bygga upp en modell av energisystemet och avväga vilka parametrar som är viktiga för att få ett rimligt och engagerande megaspel. Det behöver inte vara helt realistiskt men det ska vara relevant. Vi får se, de megaspel som ska genomföras inom projektet kommer att skilja sig ganska mycket från det tidigare då fokus kommer att ligga på samhällets behov i förhållande till energisystemet snarare än klimatförändringar i stort.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.

En man med gröna handskar som håller upp ett litet plaströr.

Organ-på-chip visar hur cancer samspelar med sin omgivning

På ett organ-på-chip kan forskare nu utforska hur tumörer växer och påverkas av sin omgivning. Chippet, en liten platta med cancerceller, nerver och blodkärl, har utvecklats av forskare vid Linköpings universitet i samarbete med italienska kollegor.

En man som står bredvid en maskin i en fabrik.

Samma matematik kan styra robotar och skapa köttbullar

Vad har robotar som staplar lådor och framtidens köttbullar gemensamt? Mer än man kan tro. I sin doktorsavhandling visar Anan Ashrabi Ananno hur matematiska modeller kan användas för att lösa komplexa problem inom helt olika områden.