05 maj 2021

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har fått nio miljoner kronor från Energimyndigheten till ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där ett megaspel ska tas fram. Megaspelet ska kunna bidra till utvecklingen av framtidens hållbara energisystem i regionen.

Fotograf: David Isaksson
"Deltagarna i megaspelet får fundera över vad vi ska göra och hur vill vi förändra samhället. Är beteendeförändringar, teknisk utveckling eller något annat lösningen?", säger Ola Leifler är universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid LiU.

”Att vända strömmen – ett megaspel för ökad förståelse av energisystemet” är titeln på det forskningsprojekt som nu fått nio miljoner kronor från Energimyndigheten. Målet är att hjälpa olika samhällsaktörer i omställningen till hållbara energisystem med hjälp av nya metoder.

Projektet, som leds av forskare vid Linköpings universitet, LiU, ska pågå från 2021 till 2024 och har deltagande forskare från högskolorna i Jönköping och Skövde. Ola Leifler är universitetslektor på Institutionen för datavetenskap vid LiU är en av projektdeltagarna. Han berättar lite mer om megaspelet:

Grattis till anslaget! Vad är ett megaspel och hur går det till?

– Man skulle kunna säga att det är som ett storskaligt rollspel med element från både brädspel och krishanteringssimuleringar. Inom till exempel försvaret behöver man träna inför olika krissituationer som kan uppstå. Men man vill ju inte gärna träna i skarpt läge. Då simulerar man en kris för att se hur man bör agera och även utveckla arbetssättet. Vårt megagame fungerar på ett liknande sätt då man kommer behöva hantera risker för kriser i och med ett förändrat klimat. Det finns samtidigt ett mer långsiktigt perspektiv och möjlighet att tänka proaktivt kring olika framtidsscenarion.

Vad ska ni göra i det nya forskningsprojektet?

– Vi ska simulera hur energisystemen i Östergötland ska se ut de kommande årtiondena med hjälp av ett megaspel. Hela vårt samhälle och livsstil är uppbyggd kring att vi har billig värme, elektricitet och bränsle. Det påverkar allt. Men är energin billig är den också ofta ohållbar. Vi kan konstatera att samhället behöver ställa om och minska sina utsläpp i linje med Agenda 2030. Men det innebär inte att man kan minska utsläppen på bekostnad av befolkningens förmåga till försörjning – det finns med andra ord många aspekter att balansera.

Varför är megaspel en bra metod?

– Det blottlägger målkonflikter mellan olika samhällsaktörer och utmaningar i att balansera samhällets energibehov med miljömålen. Genom att kunna visa var eventuella motsättningar finns går det också att hitta bättre lösningar. Deltagarna i megaspelet får fundera över vad vi ska göra och hur vill vi förändra samhället. Är beteendeförändringar, teknisk utveckling eller något annat lösningen?

Vilka kan spela?

– Målet är att ha en bred grupp som kan representera både forskare, politiker, näringsliv, studenter och allmänhet. Helt enkelt – alla som ser sig som en del av samhällsomställningen kan vara med. Det är deltagarna som styr och deras idéer om omställning som gör spelet.

Projektet har finansiering till och med 2024. Hur ser de kommande åren ut?

– Anslaget från Energimyndigheten ger stabilitet och möjlighet till kontinuitet i forskningen. I och med att vi har genomfört ett liknande megaspel tidigare om klimatet börjar vi inte på noll. Nu måste vi bygga upp en modell av energisystemet och avväga vilka parametrar som är viktiga för att få ett rimligt och engagerande megaspel. Det behöver inte vara helt realistiskt men det ska vara relevant. Vi får se, de megaspel som ska genomföras inom projektet kommer att skilja sig ganska mycket från det tidigare då fokus kommer att ligga på samhällets behov i förhållande till energisystemet snarare än klimatförändringar i stort.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna sitter vid ett skrivbord och läser en bok.

I amerikanska poeters sällskap

Litteraturforskaren Elin Käck är förmodligen den enda som gjort prao hos en poet. Numera tillbringar hon gärna somrarna i olika arkiv och har nyligen presenterat sin forskning om amerikanska diktares resor i 1900-talets Europa.

Man och en kvinna på en utställning med en självkörande buss.

Stora planer för nya självkörande bussar på campus

I sex år har de självkörande bussarna rullat på campus i forskningsprojektet Ride the future. Nu är det dags att lägga i en ny växel.

En kvinna sitter i snön med en handväska.

Politisk polarisering hinder för mer hållbara transporter

Tåg och flyg har blivit en del vårt polariserade samhällsklimat och politiska låsningar hindrar utvecklingen mot ett mer hållbart transportsystem. Den analysen görs i en doktorsavhandling från LiU.